Att längta tillbaka till ett land så långt bort

Nu har man spenderat ett par dagar på hemmaplan och kan åter känna sig hemma igen och smälta resan som varit. Det var med mixade känslor som jag satte mig på flygplanet. Lycklig över att få påbörja resan hemåt ifrån den bästa resa som jag någonsin gjort, men samtidigt nedstämd över att lämna Namibia för den här gången, det kändes som en klump i bröstet efter alla nya intryck och tiden man spenderat där. Jag kände redan första dagen i Namibia att jag ville komma tillbaka, det gick in precis när jag skulle gå och lägga mig. Jag blev tagen med en sådan storm ifrån dag ett. Allt bara kändes helt perfekt på en gång. Resesällskapet, värdskapet på plats, natur och djurlivet fick allt att kännas så himla bra och avslappnande på en gång. För mig kan inte det bli så mycket bättre än att besöka Afrika, Namibia är verkligen platsen om man vill ha den ultimata afrika upplevelsen. Men nu ska vi gå in mer i detalj på själva resan, afrika kärleken kommer ni ändå få se mer utav senare.

Planerna för den här resan lades redan över ett år tillbaka och vi blev ett rätt stort resesällskap med både kvinnliga och manliga jägare i olika åldrar. Flera nya ansikten för mig samt även bekanta sedan tidigare. Vi lärde känna varandra bra redan första och andra resdagen, då vi hade lång resväg och mycket restid tillsammans. Flyget var ca 13 h och sedan en bilfärd i Namibia på drygt 5h. Flygresandet har däremot vid det här laget blivit en vana för mig. Att resa med vapen, däremot inte alltid så lätt eller bekvämt, men alla vapen kom ändå med hela vägen till Namibia. Det är ju ändå skönt att få jaga med sitt eget vapen men det fanns också chans att hyra vapen. Frankfurt är däremot verkligen ett kapitel för sig gällande säkerhetsrutinerna och storleken på flygplatsen är inte att skoja om med busstrafik samt “radiostyrda” tåg. Vi var åtta i vår grupp som reste tillsammans så det gick enkelt att ta sig fram. Väl framme i Namibia möttes vi av en av de praktiserande blivande jaktguiderna samt Matthew äger Wekebi som vi skulle besöka. Jag känner igen Matthew sedan tidigare då vi har setts på jaktmässa och vi stod tillsammans i Norge tidigare i år på Camp Villmark med Jakt i Namibia montern. Vi åkte sedan ca 5 ½ h ut till farmen. Det blev några stopp på vägen för lunch och godsaker. Sedan var det att försöka fördriva tiden i bilen på bästa sätt med jaktsnack och lite sömn.

Vi kom fram till Wekebi under eftermiddagen, vi tog en kortare paus för ombyte och sedan tog vi med våra vapen till skjutbanan som fanns nära lodgen. Man vet aldrig hur vapen behandlas under hantering kring flyg så är alltid bäst att kolla hur skjutningen funkar väl framme. Vi hade skjutit in min browning x-bolt 30.06 på 200 m hemma i Sverige. Den tog precis likadant som hemma, så vi behövde inte ändra något. En halvtimme senare och vi hade delat upp oss i två gäng för att åka ut och utforska omgivningarna. Vi såg redan under första kvällen mängder utav vilt. Bland annat springbockar,kudus, oryxer, red hartebeest, aardwolf (ovanligt vilt att se) med mera. En ur resesällskapet fick ett guldläge på en fin kudu som vi möttes av väl hemma på lodgen igen på kvällen. Det firades med en ordentlig välkomst middag med alla oss gäster, där vi speciellt firade den fällda kudun.

Under de första sju dagarna då vi var åtta personer på plats delade vi upp oss i två olika jaktgrupper, men vi var då fem jägare, en del följde enbart med för att filma eller fotografera.Vi delade upp oss dels för att det var smidigast så och vi riktade in oss på olika vilt dag till dag. De vilt vi var ute efter var främst de vilt som ingår i jaktpaketet “Namibia special” som är en oryx, en bergszebra samt en springbock även schakal ingår om man skulle träffa på en sådan under jakt efter de andra vilten, det är svårt att bege sig ut och försöka hitta just schakal. Man fick även lägga till vilt om så önskade enligt prislista, flera i sällskapet önskade även att jaga fler vilt utöver paketet och då bland annat kudu,Red hartebeest (Röd koantilop),Blue wildebeest (strimmig gnu) samt vårtsvin.

Vi begav oss därefter till olika områden, då en del av vilten drog sig till speciella delar utav jaktområdet eller föredrog vissa miljöer. Speciellt nu när det var vinter och inte alltför mycket vegetation i bergen eller vissa delar av landskapet utgjorde det en stor skillnad gällande vissa av vilten. Kudun hade vi tur med under vår första vecka, det var en efterbrunst eller senbrunst som lockade ner tjurarna ifrån bergen. Vi såg därför många grupper med hondjur och tjurar blandat. Bergszebrorna lyckades vi också möta nedanför bergen under vissa dagar eller under tidig morgon respektive sen eftermiddag/kväll.

Man kan inte sluta att fascineras över guidernas skicklighet att komma in på många av de mycket skygga vilten samt deras kunnighet, man lär sig verkligen någonting nytt varje dag med guiden. Det område vi jagade i var väldigt öppet och mycket berg. De flesta utav djuren har mycket skarp syn, vilket gjorde smygjakten till en riktig utmaning. Många har också gott luktsinne.Om man lyckades komma in under 200 m hade man flyt, närmare än så handlade det mer om tur eller att man verkligen lyckades att överraska viltet. Vi hade däremot flera jakter där vi lyckades smyga oss riktigt nära inpå viltet eller överraska det med att komma nära. Vi var däremot flera ur gruppen som lyckades smyga oss på eller komma in på vilt på betydligt närmare håll än så.Några av de närmsta skotthålen var på vårtsvin med 25-40 m, de har däremot dålig syn men de tar de igen med luktsinnet.

En av de svåraste antiloperna att smyga sig på eller överraska var utan tvekan Red Hartebeest, mycket spännande och intensivt att jaga dem. Bergszebran var också ett vilt som man inte skulle underskatta, deras förmåga att bestiga bergen var helt fascinerande att se samt att de smälte väldigt väl in i landskapet gjorde dem svåra att komma nära inpå utan att upptäckas utav dem först. Deras sinnen är inte att leka med utan jakten efter dem var en riktig utmaning och prövning vissa gånger. Vanligaste sättet att jaga bergszebra var att smyga efter dem uppe i bergen, men nu med vintern var det inte alls ovanligt att möta dem nedanför bergen under jakt efter andra vilt.Två ur gruppen upplevde också en spännande heldag i bergen med långa vandringar efter zebror som gav mycket gott resultat, en av de häftigaste jakter som de har upplevt samt två otroligt vackert tecknade bergszebror.

Jag och de andra jägarna kände aldrig någon osäkerhet när man var ute på jakt med guiderna. Man blev väl omhändertagen och de var mycket proffsiga. Ingen press med att ta skott och om man kände sig osäker på skotthål fick man chansen att försöka ta sig närmare inpå eller försöka ta bättre stöd. De mesta skotten avlossades ifrån en primos triggerstick som är ett trebent skjutstöd med mycket smidig och enkel höjdjustering. De var ofta svårare att hitta naturligt stöd i form av träd och sten om man inte var uppe i bergen, väldigt platt och öppet mellan bergen.

Huvudguiden, Francois var utan tvekan den bästa guiden som jag någonsin har jagat med utomlands, det kunde flera utav de andra jägarna hålla med om när vi under kvällarna satt och pratade om jakterna som vi genomfört. Han imponerade med intensiva och spännande jakter med  mycket bra resultat på redan första eller andra försök efter vissa vilt. Riktigt driven och trevlig guide med oerhörd kunskap om vilten samt även en mycket duktig fotograf.

I Namibia har man en väldigt intensiv utbildning för att jobba som jaktguide.Du ska först vara jaktelev under två år hos en professionell jägare samt jaktfarm, du ska skriva flera olika tester som examen och även göra praktiska tester. Sedan ska du under två år genomföra tolv jakter och då kan du skriva examen för att bli “master” guide, då får du sköta jakter på tre fastigheter. Du kan också välja att bli jaktguide och registrerad på enbart en fastighet. För att få jobba över hela Namibia som guide fortsätter du utöver master i två år samt tolv till jakter, då kan du skriva examen för PH och göra fler praktiska tester samt prov. När du är PH (professionell jägare) kan du guida även storvilt eller vill säga farliga vilt.  Det är många olika tester som vävs samman inför provet. Du kan bara göra uppskrivningen en gång under året och om du då kuggar under de proven måste du vänta ett helt år innan du kan skriva om provet.

Slutord om resan med de andra jägarna…

Man kan säga mycket om paketresor gällande jakter utomlands, men Namibia Special höll verkligen vad som utlovades utav paketet. Tre till fem jaktdagar tog det för jägarna i gruppen att skjuta de tre huvudvilten ur paketet Namibia Special, de fick även skottchans på schakal, men de är mycket svåra att komma åt och ses mer som en bonus. Alla valde dessutom att skjuta ett till två extra vilt utöver paketet.

Boendet på lodgen är väldigt genuint och smakfullt. Vackra detaljer och man kände sig väldigt hemma. På kvällarna umgicks man tillsammans antingen inne vid brasan eller om vädret tillät ute kring en eld. Båda mycket stämningsfullt och trevligt. Guiderna satt med oss på middagarna samt umgicks med oss på kvällarna och delade historier om jakt med mera. Som på många andra ställen var det även daglig tvättservice och enklare städning av rummet, så det kändes alltid fräscht. Man kände sig verkligen riktigt välkomnad ifrån dag ett samt maten på lodgen var i toppklass. Tre rätters middag varje kväll och man åt mycket traditionell mat samt man åt de mesta  vilten som man jagade. Bland de finaste viltköttet var bergszebra och oryx som verkligen var någonting extra.

Jag känner redan nu att jag verkligen vill tillbaka till Namibia. Framförallt för att uppleva jakterna i den fantastiska miljön igen samt för att få återigen uppleva det makalösa djurlivet. Det är ett mäktigt land och man kan inte sluta att imponeras utav vyerna, vilten och det varierande landskapet. Det är mycket mer som jag vill se och uppleva till en annan gång. Bland annat se national parken Etosha samt åka till Swakopmund och testa på deras omtalade hajfiske ifrån fastlandet är något jag ser fram emot till en annan gång.  Det finns väldigt mycket att drömma om tills nästa gång!

Om du vill veta mer om Namibia eller är intresserad av att hänga med på en resa får du jättegärna kontakta mig för mer information samt besök gärna http://www.jaktinamibia.se för mer detaljer kring jaktpaket med mera.

Nästa del om Namibia med längre text här på bloggen blir om min jaktpraktik, så håll utkik!

Se, njut, dröm och längta!

DSC_8124

DSC_8237

DSC_8265

DSC_8089

DSC_8057

DSC_8655

DSC_8271

DSC_8519

DSC_8040

DSC_8171

DSC_8568

DSC_8359

DSC_8599

DSC_8378

DSC_8436

DSC_8632

DSC_9191

DSC_1070

DSC_9351

DSC_8330

 

DSC_8200

DSC_9130

DSC_9138

DSC_0246

Mufflonjakt och Viltsafari

Under den gångna helgen var det åter dags för lite mufflonjakt på mufflonbaggar, den här gången selektionsjakt. Några baggar på tre år som skulle jagas då de i mina ögon inte höll måttet eller de krav jag har för avelsbaggar. De klarade sig vidare ifrån förra året då jag klassade dem då som “för små” att jagas eftersom de då höll under 60 cm. Jag vill gärna att de kommer upp i hornstorlek runt 60 cm för jakt. I år så höll de måttet för jakt. Jägarna ifrån Småland dök upp på fredag eftermiddag och det var sagt att vi skulle jaga på lördag. Fredag eftermiddag var det så härligt väder med varm vårsol så jag och en av jägarna gjorde ett försök efter en bagge som jag tippade på höll mellan 68-70 cm. Efter 3h så kom första riktigt bra skottchansen och då gick skottet. Perfekt träff och baggen sprang inte många meter. Längsta hornet höll 68 cm och vid en provbedömning så höll baggen en bronsmedalj, då den hade bra mått på hornen när det gällde grovlek samt utlägg så räckte den upp till brons trots den var under 70 cm. BildBild

Lördagen så var det upp och ut vid kl 08:30. Mufflonfåren var då i fullgång med att gå runt och beta gräs. En hel del regn under veckan samt kombination med stark vårsol så fanns det mycket nytt gräs. Jag tog med mig en av jägarna och smög ut i hägnet då jag fick se direkt en av baggarna som vi var ute efter att skjuta under helgen. Baggen gick och betade med några andra baggar. Vi lyckades smyga in oss på ca 150 meter ifrån gruppen på ca 8-10 baggar. Sedan var det att sitta och vänta ut bra läge. Aldrig lätt att jaga flockdjur, speciellt när man är ute efter ett specifikt djur. I den här gruppen så var det en bagge som vi var ute efter då de andra var baggar som jag ville spara vidare för avel samt växa sig större. Mufflonfåren gillar även att beta tätt, gärna så de nästan skrapar i hornen på varandra så anser de att de håller sig på perfekt avstånd till varandra. Baggen vi skulle försöka att komma åt höll sig mitt i gruppen eller intill andra baggar i nästan 2,5 timmar så det var omöjligt att komma till skott. Vi satt tålmodigt och väntade in det rätta läget. Tillslut stod baggen för sig och jag sa att jägaren fick skjuta. Alltid så får den jag guidar vänta tills jag ger klartecken för skott. Skottet gick och baggen föll i backen av ett högt bogskott. Baggen hade en hornlängd på 66-67 cm och jag hade gissat på runt 65 cm. Ibland med mufflonfår så är det svårt att pricka rätt storlek när de lever då en del hornvinklar kan vara svåra att bedöma. En vacker trofé som avslutade en trevlig förmiddag. BildBild

Efter lunch så var det dags för mufflonbagge nummer tre. Nu var önskemålet en bagge runt 60 cm. Jag hade en bagge i åtanke så vi begav oss ut och letade upp honom. Vi hittade i en grupp med ett tjugotal andra baggar ifrån under året upp till sju år. Baggen vi ville åt skuggade den äldsta baggen i gruppen på sju år. De gick tät och betade i timtal och då och då fattade den äldsta baggen i gruppen misstanke och de gick då ännu tätare så det var omöjligt att hitta någon skottchans. Efter att i lite mer än tre timmar ha varit inriktad på en bagge i 60 cm klassen som verkligen inte bjöd på någon skottchans så gick en annan avskjutningsbar bagge i 60 cm klassen för sig själv och betade. Jag viskade då till jägaren att han fick skjuta den istället om han ville då den gick med perfekt bredsida på ca 80 meter ifrån oss. Han tvekade inte och skottet ekade. Baggen hoppade högt i skottet och sprang till några andra baggar och tittade åt sedan åt vårat håll. Efter mindre än en halvminut så gav benen vika och baggen föll ihop på rygg. Mufflonbaggar kan vara mycket hårdskjutna och den här baggen hann aldrig förstå vad som hände innan det var slut.Baggen höll 60-61 cm, så var en perfekt bagge! Skönt avslut på mufflonjakten! Bild

På kvällen åkte vi en sväng på Boo Egendom för att spana dovhjortar. Det var några hjortar som jag var extra sugen på att fotografera och några av dem visade sig denna kväll! En av grupperna som jag var intresserade av att fotografera samt se på nära håll kom springandes framför bilen på ca 40 meter. Vi räknade 16 hjortar samt 2 hindar. Flera hjortar i medaljklass och totalt under kvällen så såg vi ett par hundra dovhjortar. Jag lyckades få en del trevliga bilder, en del av bilderna är också ifrån tidigare viltsafaris i år.

BildBildBildBildBild

Sommar fototips för jägare och naturälskare!

ImageImageImage

Sommaren är en härlig årstid att vara ute och kolla av markerna. Mycket djur i rörelse. Nu kring midsommar börjar man även se de första dovhjorts kalvarna. Handjurens basthorn på älg/dov/kronhjort växer så det knakar och djuren är framförallt mer aktiva i det varmare vädret, sedan är det ljus långt fram till midnatt så det är enklare att följa djuren.

Det bjuder på många roliga fotostunder om man har kameran med sig ut på sina inventeringar eller viltsafaris! 

Om man har med sig kameran så kan man tänka på följande … 

  • Ett bra stativ eller bra stöd är superviktigt när solen har börjat att gå ned. Annars så är det väldigt lätt hänt att bilderna blir suddiga,speciellt vid dåligt ljus. 
  • Om man har en systemkamera så är det bra att tänka på ISO värden, då man oftast behöver höja dessa på kvällskvisten för att få ljusare bilder.
  • En del djur är skyggare och har bra syn t.ex kronhjort och räv är väldigt varska. Så då kan det vara bra med cammokläder och om man kan sitta dolt. Rävungar brukar vara lättast att locka in,då de är så nyfikna på minsta ljud.
  • Var inte rädd för att ta många bilder och prova olika vinklar! 1 av 10 bilder blir oftast bra. 
  •  Att köpa ett större minneskort till din systemkamera/digitalkamera är en bra idé. Då behöver du inte tänka på att minnet blir fullt.
  • Om du har photoshop så ta dina bilder i RAW + JPEG. RAW bilderna är enklare att retuschera i efterhand utan att de blir “gryniga” jämfört med JPEG. 
  • Lär dig djurens vanor och olika typer av lock. Jag har under åren lärt mig att härma dovhjortars kontakt ljud mellan hind och kalv,det har gjort att jag kan locka till mig dovkalvar både i hägnet samt i det vilda. Du kan då även väcka djurens uppmärksamhet utan att störa eller skrämma dem. 

Det här är en del av mina sommar fototips. Så passa på nu i sommar att ge er ut och fotografera under vackra sommarkvällar! Ni får gärna maila bildresultat till borntohuntrh@gmail.com 🙂 

Lycka till i sommar! 

// Alexandra Hellström