Mufflonfår del 3

Mer fakta och information om mufflonfår i Sverige samt hägn i Sverige.

Advertisements

Intresset för mufflonfår väcktes redan i tidig ålder eftersom jag är uppvuxen på en gård med ett vilthägn med mufflonfår. Jag har spenderat timtal med att både jaga dem, sköta om dem samt att dokumentera dem. Årligen säljer vi djur till både andra hägn samt fina trofébaggar för jakt. De två största baggarna på Jägareförbundetslista är skjutna i vårat vilthägn (Esstugans Gård, http://www.esstugan.se).

DSC_4093
Sverige 1a på 223,8 poäng fälld december år 2015. Vi har en bagge som är större poängmässigt i avel (Baggen på bilden höll 99,5 cm i snitt).

Sverige 2a på 213,9 poäng. Fälld mars år 2016. 

Europeiskt mufflonfår klassas som världens minsta vildfårsart med en levande vikt som helst inte ska överstiga 50 kg, enbart underarten cypriotisk mufflonfår som är mindre då det är en ö-variant som man bara kan hitta på Cypern, de väger runt 40 kg i levandevikt och de skiljer sig hornmässigt ifrån de europeiska mufflonfåren.

En bagge har en mankhöjd på cirka 90 cm. Mufflonfåret har till skillnad från tamfår en mycket kort svans. Svansen längd kan avslöja om det har skett en inblandning av andra får.

Mufflonfår är ett slidhornsdjur. Det betyder att de har horn som växer hela livet och utifrån hornens storlek samt årsringar som blir på hornen kan man bedöma deras ålder. I vissa besättningar och delar av världen kan även tackor ha horn, men då rör det sig om små horn oftast som små knappar i huvudet.

dsc_2088

dsc_6327

brutus

dsc_3481

MYCKET ORTSTROGNA

Mufflonbaggarna växer som snabbast hornmässigt upp till tre års ålder. Sedan trappas tillväxten ner, de fortsätter att växa men inte alls i samma takt. Efter fem till sex års ålder växer en bagge runt cirka 1-3 cm per år.

Upp till tre år i vårt hägn kan baggarna hålla ifrån 60-75 cm, allt beroende på hornanlag. Norröver i Sverige kan det ta upp till fyra år för en bagge att nå hornstorleken 60 cm. Man brukar klassa en mufflontrofé som kapital ifrån just 60 cm. Medalj brukar vara ifrån cirka 70 centimeter och uppåt.

Mufflonfåret är ett mycket ortstroget vilt. I områden som hyser mufflonfår sker spridning av djuren mycket långsamt till kring liggande områden. Största faran för mufflonfår är lodjur, varg och större jakthundar. Likt andra vilt kan mufflonfår flytta sig vid stor störning i deras hemvist område.

Ursprungsområden för mufflonfår är bergsmiljö och mer karga miljöer. De är väldigt anpassningsbara vilt och klarar sig bra runt om i Europa och Sverige. Mufflonfåret äter gärna på buskar och träd. Både löv- och barrträd. De äter de flesta grödor och växter.

3271

0414

lamm

tackaolamm

DE FÖRSTA I SVERIGE

Från Iens Illum Berg fick vi ut spännande information om mufflonfår i Sverige. Enligt Iens  kom de första mufflonfåren som senare fördes till Eriksberg till Sverige år 1919. De var en gåva till hans far ifrån det kejserliga jakthägnet- genom Hagenbäck Zoologiska trädgård i Hamburg som ligger strax utanför Lienz.

När de åtta djuren ,två baggar och sex tackor, nådde Sverige sattes de i hägnet som var omkring 100 ha i Bokenäs ( 3 mil söder om Kalmar). När hägnet vid Eriksberg stod färdigt så flyttades djuren över dit.

Sedan de kom till Sverige har de aldrig blandats med några andra mufflonfår och idag så räknas de som de mest renrasiga mufflonfåren utanför Medelhavsöarna. Jämfört med de europeiska mufflonfåren är de både mindre och lättare i kropp och horn. Största mufflontroféerna ifrån Iens Illum Bergs tid på Eriksberg var en mufflonbagge på 78,7 cm samt år 1951 sköt Iens en bagge på 76,2 cm.

Enligt Iens Illum Berg förekom det minst en annan import av mufflonfår till Sverige efter den till Eriksberg. Han kände däremot inte till var ifrån den importen kom ifrån. Den importen hamnade på öar i östkusten.

STÖRRE OCH MÖRKARE

Eskilstuna djurpark anskaffade mufflonfår från dåvarande Väst-tyskland under tidigt 1960-tal. Några år senare övertog Jan Åkerman på Molstabergs säteri dessa djur. De tyska mufflonfåren är av en annan modell än de som kom till Eriksberg. Aningen större, mörkare teckning och överlag mörkare och grövre horntyp.

Vi fick även höra rykten om “Sveriges finaste och renrasigaste mufflonfår”. Det skulle handla om en direktimport ifrån Korsika till Kolmårdens djurpark. Vi blev nyfikna och kontaktade Kolmården. De sände över alla dokument över köpta och sålda mufflonfår från den 10 års period, då man hade mufflonfår i parken. Vi hittade ingen information om någon import till djurparken. Vi kontaktade parken igen och vi frågade deras tidigare veterinär om vart importen tagit vägen. ” Det har aldrig varit någon import” var det svar som vi fick utav den gamla veterinären. Alla mufflonfår hade ursprung ifrån tre olika hägn i Sverige. Djuren såldes senare till hägn,  eftersom man inte hade plats för djuren längre.

Frilevande mufflonfår finns över stora delar av landet, både på öar och fastlandet. Nordligaste populationen finns i Umeå-trakten. Söder om Mälardalen finns den på öar både på öst- och västkusten. Största frilevande populationen finns i Södermanland och svenska rekorden på frilevande är ifrån området kring Trosa.

Om det är någon som har mer information om mufflonfår i Sverige, så tar jag tacksamt emot mer information. Mejla till esstugans@gmail.com

mufflonbaggar1

brutus

tacka

SVENSK MUFFLONVARIANT

De hägn som är byggda före år 1990 har oftast mufflonfår av Eriksbergs ursprung. Eriksberg har inte sålt livdjur sedan år 1992. År 1992 slog TBC hårt mot svenska vilthägn. Det var en import med dovhindar från England som var bärare av sjukdomen.Fram till år 2012 var det i princip sälj- och bytesstopp mellan mufflonhägn. Man har aldrig hittat TBC på mufflonfår.

Hägn byggda under den perioden har näst intill uteslutande mufflonfår ifrån Göte Andersson. Han var en av de få som hade A-hägnsstatus – alltså rätt att sälja livdjur till andra hägn.Några få andra hägn hade fått speciellt tillstånd att sälja mufflonfår.

Götes djur härstammar ifrån Nolhaga djurpark i Alingsås. Vi fick information från Nolhaga djurpark att deras mufflonfår köptes ifrån Eriksberg. Senare inköptes även baggar, en ifrån djurpark norröver samt även från mälardalen. Troligtvis någon bagge med tysktblod. Nolhagas mufflonfår är ett mellanting mellan Eriksberg och de tyska mufflonfåren. Eftersom de hade större horn, de kan få tvillinglamm samt även en del vitteckning i päls. Eriksbergs mufflonfår har mindre kropp och trofé samt får aldrig tvillingfödslar.

År 2012 kom en regeländring som öppnade upp för mufflonhägn att byta och sälja djur mellan varandra. I dagsläget säljs “Nolhaga varianten” och den “tyska varianten” blandat. På sikt bör det leda till en “svensk mufflonvariant”.  Vilket borde vara helt logiskt, eftersom alla Europas länder har sina egna varianter utav mufflonfår.

dsc_2097Mufflonbagge som vi köpt in från Göte Andersson, www.jagahjort.se

dsc_3408

dsc_1417

TRE OLIKA TYPER

De enda arkeologiska fynd av mufflonfår som har påträffats härstammar ifrån fyra öar i medelhavet, Korsika, Sardinien, Rhodos och Cypern och  de fynden är max 7000-8000 år gamla. Forskarna vet att dessa öar befolkades först under neolitisk stenålder som var under samma tidsperiod. De människor som flyttade ut tog med sig sina primitiva tamfår som då funnits i ca 3000 år. Väl på öarna bildade förrymda tamfår vilda bestånd i bergen.

Idag finns dessa mufflonfår kvar i vilt tillstånd på tre av dessa öar, utdöda på Rhodos. Då öarna erbjuder olika livsmiljöer så har de utvecklats till tre olika typer av mufflonfår.

Cypriotiskt mufflonfår – Cyperns största däggdjur, men världens minsta fårras. Max 40 kg levande vikt. Oerhört sällsynt, det fanns 1200 stycken år 1992. Idag har gjort en national park på 24 000 hektar för att bevara och skydda de sista djuren som finns kvar av arten i ursprungslandet. Det ska även finnas cypriotiskt mufflonfår i vilthägn i USA .

Hornen skiljer sig ifrån europeiskt mufflonfår, de är istället samma som asiatiskt mufflon. De är super verciala, det vill säga hornspetsarna möts bakom nacken. På samma sätt som sätt “Asiatiskt mufflonfår (Anatolian Mouflon)” som är dess anfader.

Korsika mufflonfår (ovis gmelini musimon var. corsicana) –  Den är större och tyngre än den cypriotiska, den ser ut som det typiska mufflonfåret. Enligt Rowland Ward Recordbook så är den största trofén endast 66 cm och fälld år 1895. Mufflonbesättningen på ön är unik då även tackorna har små horn. På Korsika finns det två olika bestånd på ön, men de är åtskilda och krymper sakta, norra gruppen med ca 600 djur samt den södra gruppen med 400 djur.

Jakten är förbjuden sedan år 1956, men tjuvjakt förekommer. Hundjakt efter vildsvin samt ökande befolkning gör att mufflonfåren trängs undan till sämre livsmiljö för dem. Sedan år 1989 är det förbjudet att importera mufflonfår till ön, då man vill bevara det ursprungliga blodet.

Sardiniska mufflonfår – Runt 1960-talet så var stammen av mufflonfår på Sardinien kritiskt låg, det var bara omkring 400 djur kvar på grund av okontrollerad jakt. Man tog snabbt åtgärder mot detta och införde nya lagar och regler.

Så idag finns det ca 3000 djur. De lever under konstant hot av tjuvjakt, lösspringande hundar samt uppblandning av tamfår. Mufflonfåren på Sardinien finns i områden som inte passar sig in för öns turism eller jordbruk. Rekordet trofémässigt ifrån Sardinien ligger enligt Rowland Ward på 96 cm och den baggen fälldes år 1908.

FÖRSTA UTPLANTERINGARNA

I slutet av 1700- talet flyttades de första mufflonfåren ifrån Korsika eller Sardinien till Lienz i Österrike. Under 1800-talet blev det populärt att plantera ut mufflonfår vid slott och jaktparker runt om i Europa. De olika mufflonbestånden i Europa ser olika ut.

Beroende på att de uppblandats med primitiva tamfårsraser som har funnits på lösbetesdrift i bergen. De största och tyngsta troféerna finns idag i Tjeckien och Slovenien. Flera av de allra största mufflonfåren är ifrån Tjeckien. Många ifrån stora hägn och gods. Dessa mufflonfår inplanterades år 1868 ifrån Korsika.

De tyska mufflonfåren blev uppblandade med en uråldrig domesticerad fårras som kallas “Schnuckenheide Schaf”. Det resulterade i ett litet större och mörkare mufflonfår med längre horn. De är de varianterna av mufflonfår som toppar topplistorna runt omkring i Europa. I Tjeckien fälls det nästa årligen nya rekord. Ofta baggar som mäter 100 cm samt ännu större.

dsc_5915

Alla foton är tagna av Alexandra Hellström och i vårat hägn Esstugans Gård. Text av Alexandra och Jonas Hellström.

Om du har mer information om svenska mufflonfår får du gärna kontakta oss på esstugans@gmail.com

För mer information om vår gård och våra djur besök www.esstugan.se 

Tillvaratagning av bocktroféer. Steg för steg!

Jag kokar alla mina troféer själv. Allt ifrån ibland rävskallar till dovhjortstroféer. Så idag tänkte jag dela med mig lite av mina tips. I framtiden kan det komma någon instruktionsvideo med,denna gång fanns det däremot inte tid. Den här gången var det bockkok som stod på schemat.

Jag tänkte spalta upp stegvis hur jag brukar göra inför kok –

1. När du har tagit bort huvudet ifrån kroppen på djuret. Så börjar du med att flå det. De flesta djur tycker jag det är enklast att börja  med underifrån. Du tar till exempel din bockskalle och lägger den med pannan neråt och sedan börjar du flå upp kinderna ifrån underkäken och neråt mot pannan.  Det kan vara svårt att få bort all päls och det brukar ibland bli kvar hår omkring hornen och fastna mellan rosenkransar, men det brukar lossna lätt vid kokningen sedan.

2. När du har flått av skallen så fyller du en hink,balja eller liknande med vatten som du blandar med diskmedel. Diskmedel hjälper till att lösa upp fett och dra blodet ur huvudet. Jag brukar för det mesta inte såga skallen på klövvilt, utan jag föredrar den hel. Men det är en smaksak. Jag tar alltid bort underkäken innan jag lägger skallen i blöt. Ögonen tar jag hål på med kniv eller skär bort helt. En skruvmejsel kommer också väl till användning när det gäller att avlägsna hjärnan (om man väljer helskalle). För om ögonen,hjärnan är kvar när man väl börjar koka så tar det mer tid att få skallen färdigkokt. Tänk att varje öga är som att koka ett ägg, så ju mer du får bort innan du kokar desto bättre. Skär gärna snitt i kinder och bakhuvudet i de köttigare partierna. Det underlättar under kokningen.

3. När du har tagit bort ögon,hjärna samt underkäke är det dags att lägga trofén i blöt ett par timmar. Om du kokar skallen när den är full med blod så kan skallen bli blå/svart, då blodet färgar av sig. Detta är svårt ibland att få vitt igen eller ibland nästintill omöjligt, så om du kokar en skalle som inte har fått bloda av så tar det onödigt mycket extra tid. Både diskmedel eller allrent fungerar bra att få ut blodet med. Det behöver inte ligga i vattnet i dagar och man ska gärna byta ut vattnet då och då. Ju längre huvudet ligger i vatten ju mer ofräscht det kommer bli av det. Om du lägger den i vatten på morgonen så kan du koka skallen redan på eftermiddagen.

4. Hitta en kastrull som passar storleksmässigt till skallen. I vattnet blandar du i tvättmedel, det har en blekande effekt men du behöver inte överdriva mängden, 1 dl kan räcka bra. När du kokar ska du tänka på om det är ett ungt eller gammalt djur. Ett exempel är att en gammal bockskalle är relativt hårdkokt medans en ung bock kanske bara behöver vara i halva koktiden. Du behöver hålla mer uppsikt när du kokar ett ungt djur.

5. Koktider kan variera väldigt beroende på tryck i kokplatta. Så tider det väljer jag inte att gå in på. Att testa sig fram under uppsikt är det jag tycker funkat bäst för mig.  Mitt bästa knep för det är att när det börjar släppa omkring ögonhålan så börjar kokningen att bli färdig.

6. Det har släppt omkring ögonen. Nu brukar jag vanligtvis ta fram vår högtryckstvätt och låta den göra grovjobbet.

3315

3325

Perfekt koktid för den äldre bocken, men den yngre hade nosbenet börjat att lossna på och detta lossade under användning av högtrycktvätt. Däremot är det enkelt att limma fast igen.

7. Tips om du använder dig av högtryckstvätt. Håll munnen stängd, ha oömma kläder samt gärna ett förkläde. Keps eller kanske också rentav skyddsglasögon och var gärna utomhus! Du kommer bli lagom grisig och skitig utav det, men det är det värt i slutändan! För du slipper vansinnigt mycket tälj jobb på skallen. Den verkligen blåser bort det mesta av köttet som finns kvar. 3344

3346

En gammal slaktavfallsbalja är perfekt att ha till sin hjälp när man högtryckstvättar. Sen en fördel att vara utomhus. 

8. Jag har använt högtrycktvätt mycket och man behöver inte vara speciellt orolig för att man ska förstöra något. Äldre skallar tål mycket stryk men de yngre ska man hantera mer varsamt. Du kan spola rent inne i skallen så hjärnrester försvinner. Det som inte lossnar inne i skallen med högtryckstvätt brukar man kunna plocka bort med en lång pincett.

9. Resultat efter högtryckstvätt användning brukar kunna vara rätt så svårslaget –

3351

Suddigaste bilden någonsin på bloggen, men den visar ändå att högtryckstvätten spolar bort det mesta! Skönt att inte behöva arbeta så mycket med kniven. 

3360

3369

10. Efter högtryckstvätt är det inte så mycket mer som behöver göras. Bockarna lades på torkning för att se om de eventuellt senare behöver blekas innan montering på sköld. Tvättmedel användes under kokningen och det såg ut som det hade haft en bra effekt på skallarna.

Om du känner dig osäker inför hornkok eller har frågor eller funderingar så får du gärna mejla till mig på alexandrahellstrom@live.se

Ett sista tips! Om du funderar på att lämna bort trofé för tillvaratagande är att det är billigast om en vän till dig som är duktig på trofékok gör det, då det är en helt annan prisklass hos en konservator!

Lycka till med hornkoket!