Mufflonfår del 3

Mer fakta och information om mufflonfår i Sverige samt hägn i Sverige.

Intresset för mufflonfår väcktes redan i tidig ålder eftersom jag är uppvuxen på en gård med ett vilthägn med mufflonfår. Jag har spenderat timtal med att både jaga dem, sköta om dem samt att dokumentera dem. Årligen säljer vi djur till både andra hägn samt fina trofébaggar för jakt. De två största baggarna på Jägareförbundetslista är skjutna i vårat vilthägn (Esstugans Gård, http://www.esstugan.se).

DSC_4093
Sverige 1a på 223,8 poäng fälld december år 2015. Vi har en bagge som är större poängmässigt i avel (Baggen på bilden höll 99,5 cm i snitt).

Sverige 2a på 213,9 poäng. Fälld mars år 2016. 

Europeiskt mufflonfår klassas som världens minsta vildfårsart med en levande vikt som helst inte ska överstiga 50 kg, enbart underarten cypriotisk mufflonfår som är mindre då det är en ö-variant som man bara kan hitta på Cypern, de väger runt 40 kg i levandevikt och de skiljer sig hornmässigt ifrån de europeiska mufflonfåren.

En bagge har en mankhöjd på cirka 90 cm. Mufflonfåret har till skillnad från tamfår en mycket kort svans. Svansen längd kan avslöja om det har skett en inblandning av andra får.

Mufflonfår är ett slidhornsdjur. Det betyder att de har horn som växer hela livet och utifrån hornens storlek samt årsringar som blir på hornen kan man bedöma deras ålder. I vissa besättningar och delar av världen kan även tackor ha horn, men då rör det sig om små horn oftast som små knappar i huvudet.

dsc_2088

dsc_6327

brutus

dsc_3481

MYCKET ORTSTROGNA

Mufflonbaggarna växer som snabbast hornmässigt upp till tre års ålder. Sedan trappas tillväxten ner, de fortsätter att växa men inte alls i samma takt. Efter fem till sex års ålder växer en bagge runt cirka 1-3 cm per år.

Upp till tre år i vårt hägn kan baggarna hålla ifrån 60-75 cm, allt beroende på hornanlag. Norröver i Sverige kan det ta upp till fyra år för en bagge att nå hornstorleken 60 cm. Man brukar klassa en mufflontrofé som kapital ifrån just 60 cm. Medalj brukar vara ifrån cirka 70 centimeter och uppåt.

Mufflonfåret är ett mycket ortstroget vilt. I områden som hyser mufflonfår sker spridning av djuren mycket långsamt till kring liggande områden. Största faran för mufflonfår är lodjur, varg och större jakthundar. Likt andra vilt kan mufflonfår flytta sig vid stor störning i deras hemvist område.

Ursprungsområden för mufflonfår är bergsmiljö och mer karga miljöer. De är väldigt anpassningsbara vilt och klarar sig bra runt om i Europa och Sverige. Mufflonfåret äter gärna på buskar och träd. Både löv- och barrträd. De äter de flesta grödor och växter.

3271

0414

lamm

tackaolamm

DE FÖRSTA I SVERIGE

Från Iens Illum Berg fick vi ut spännande information om mufflonfår i Sverige. Enligt Iens  kom de första mufflonfåren som senare fördes till Eriksberg till Sverige år 1919. De var en gåva till hans far ifrån det kejserliga jakthägnet- genom Hagenbäck Zoologiska trädgård i Hamburg som ligger strax utanför Lienz.

När de åtta djuren ,två baggar och sex tackor, nådde Sverige sattes de i hägnet som var omkring 100 ha i Bokenäs ( 3 mil söder om Kalmar). När hägnet vid Eriksberg stod färdigt så flyttades djuren över dit.

Sedan de kom till Sverige har de aldrig blandats med några andra mufflonfår och idag så räknas de som de mest renrasiga mufflonfåren utanför Medelhavsöarna. Jämfört med de europeiska mufflonfåren är de både mindre och lättare i kropp och horn. Största mufflontroféerna ifrån Iens Illum Bergs tid på Eriksberg var en mufflonbagge på 78,7 cm samt år 1951 sköt Iens en bagge på 76,2 cm.

Enligt Iens Illum Berg förekom det minst en annan import av mufflonfår till Sverige efter den till Eriksberg. Han kände däremot inte till var ifrån den importen kom ifrån. Den importen hamnade på öar i östkusten.

STÖRRE OCH MÖRKARE

Eskilstuna djurpark anskaffade mufflonfår från dåvarande Väst-tyskland under tidigt 1960-tal. Några år senare övertog Jan Åkerman på Molstabergs säteri dessa djur. De tyska mufflonfåren är av en annan modell än de som kom till Eriksberg. Aningen större, mörkare teckning och överlag mörkare och grövre horntyp.

Vi fick även höra rykten om “Sveriges finaste och renrasigaste mufflonfår”. Det skulle handla om en direktimport ifrån Korsika till Kolmårdens djurpark. Vi blev nyfikna och kontaktade Kolmården. De sände över alla dokument över köpta och sålda mufflonfår från den 10 års period, då man hade mufflonfår i parken. Vi hittade ingen information om någon import till djurparken. Vi kontaktade parken igen och vi frågade deras tidigare veterinär om vart importen tagit vägen. ” Det har aldrig varit någon import” var det svar som vi fick utav den gamla veterinären. Alla mufflonfår hade ursprung ifrån tre olika hägn i Sverige. Djuren såldes senare till hägn,  eftersom man inte hade plats för djuren längre.

Frilevande mufflonfår finns över stora delar av landet, både på öar och fastlandet. Nordligaste populationen finns i Umeå-trakten. Söder om Mälardalen finns den på öar både på öst- och västkusten. Största frilevande populationen finns i Södermanland och svenska rekorden på frilevande är ifrån området kring Trosa.

Om det är någon som har mer information om mufflonfår i Sverige, så tar jag tacksamt emot mer information. Mejla till esstugans@gmail.com

mufflonbaggar1

brutus

tacka

SVENSK MUFFLONVARIANT

De hägn som är byggda före år 1990 har oftast mufflonfår av Eriksbergs ursprung. Eriksberg har inte sålt livdjur sedan år 1992. År 1992 slog TBC hårt mot svenska vilthägn. Det var en import med dovhindar från England som var bärare av sjukdomen.Fram till år 2012 var det i princip sälj- och bytesstopp mellan mufflonhägn. Man har aldrig hittat TBC på mufflonfår.

Hägn byggda under den perioden har näst intill uteslutande mufflonfår ifrån Göte Andersson. Han var en av de få som hade A-hägnsstatus – alltså rätt att sälja livdjur till andra hägn.Några få andra hägn hade fått speciellt tillstånd att sälja mufflonfår.

Götes djur härstammar ifrån Nolhaga djurpark i Alingsås. Vi fick information från Nolhaga djurpark att deras mufflonfår köptes ifrån Eriksberg. Senare inköptes även baggar, en ifrån djurpark norröver samt även från mälardalen. Troligtvis någon bagge med tysktblod. Nolhagas mufflonfår är ett mellanting mellan Eriksberg och de tyska mufflonfåren. Eftersom de hade större horn, de kan få tvillinglamm samt även en del vitteckning i päls. Eriksbergs mufflonfår har mindre kropp och trofé samt får aldrig tvillingfödslar.

År 2012 kom en regeländring som öppnade upp för mufflonhägn att byta och sälja djur mellan varandra. I dagsläget säljs “Nolhaga varianten” och den “tyska varianten” blandat. På sikt bör det leda till en “svensk mufflonvariant”.  Vilket borde vara helt logiskt, eftersom alla Europas länder har sina egna varianter utav mufflonfår.

dsc_2097Mufflonbagge som vi köpt in från Göte Andersson, www.jagahjort.se

dsc_3408

dsc_1417

TRE OLIKA TYPER

De enda arkeologiska fynd av mufflonfår som har påträffats härstammar ifrån fyra öar i medelhavet, Korsika, Sardinien, Rhodos och Cypern och  de fynden är max 7000-8000 år gamla. Forskarna vet att dessa öar befolkades först under neolitisk stenålder som var under samma tidsperiod. De människor som flyttade ut tog med sig sina primitiva tamfår som då funnits i ca 3000 år. Väl på öarna bildade förrymda tamfår vilda bestånd i bergen.

Idag finns dessa mufflonfår kvar i vilt tillstånd på tre av dessa öar, utdöda på Rhodos. Då öarna erbjuder olika livsmiljöer så har de utvecklats till tre olika typer av mufflonfår.

Cypriotiskt mufflonfår – Cyperns största däggdjur, men världens minsta fårras. Max 40 kg levande vikt. Oerhört sällsynt, det fanns 1200 stycken år 1992. Idag har gjort en national park på 24 000 hektar för att bevara och skydda de sista djuren som finns kvar av arten i ursprungslandet. Det ska även finnas cypriotiskt mufflonfår i vilthägn i USA .

Hornen skiljer sig ifrån europeiskt mufflonfår, de är istället samma som asiatiskt mufflon. De är super verciala, det vill säga hornspetsarna möts bakom nacken. På samma sätt som sätt “Asiatiskt mufflonfår (Anatolian Mouflon)” som är dess anfader.

Korsika mufflonfår (ovis gmelini musimon var. corsicana) –  Den är större och tyngre än den cypriotiska, den ser ut som det typiska mufflonfåret. Enligt Rowland Ward Recordbook så är den största trofén endast 66 cm och fälld år 1895. Mufflonbesättningen på ön är unik då även tackorna har små horn. På Korsika finns det två olika bestånd på ön, men de är åtskilda och krymper sakta, norra gruppen med ca 600 djur samt den södra gruppen med 400 djur.

Jakten är förbjuden sedan år 1956, men tjuvjakt förekommer. Hundjakt efter vildsvin samt ökande befolkning gör att mufflonfåren trängs undan till sämre livsmiljö för dem. Sedan år 1989 är det förbjudet att importera mufflonfår till ön, då man vill bevara det ursprungliga blodet.

Sardiniska mufflonfår – Runt 1960-talet så var stammen av mufflonfår på Sardinien kritiskt låg, det var bara omkring 400 djur kvar på grund av okontrollerad jakt. Man tog snabbt åtgärder mot detta och införde nya lagar och regler.

Så idag finns det ca 3000 djur. De lever under konstant hot av tjuvjakt, lösspringande hundar samt uppblandning av tamfår. Mufflonfåren på Sardinien finns i områden som inte passar sig in för öns turism eller jordbruk. Rekordet trofémässigt ifrån Sardinien ligger enligt Rowland Ward på 96 cm och den baggen fälldes år 1908.

FÖRSTA UTPLANTERINGARNA

I slutet av 1700- talet flyttades de första mufflonfåren ifrån Korsika eller Sardinien till Lienz i Österrike. Under 1800-talet blev det populärt att plantera ut mufflonfår vid slott och jaktparker runt om i Europa. De olika mufflonbestånden i Europa ser olika ut.

Beroende på att de uppblandats med primitiva tamfårsraser som har funnits på lösbetesdrift i bergen. De största och tyngsta troféerna finns idag i Tjeckien och Slovenien. Flera av de allra största mufflonfåren är ifrån Tjeckien. Många ifrån stora hägn och gods. Dessa mufflonfår inplanterades år 1868 ifrån Korsika.

De tyska mufflonfåren blev uppblandade med en uråldrig domesticerad fårras som kallas “Schnuckenheide Schaf”. Det resulterade i ett litet större och mörkare mufflonfår med längre horn. De är de varianterna av mufflonfår som toppar topplistorna runt omkring i Europa. I Tjeckien fälls det nästa årligen nya rekord. Ofta baggar som mäter 100 cm samt ännu större.

dsc_5915

Alla foton är tagna av Alexandra Hellström och i vårat hägn Esstugans Gård. Text av Alexandra och Jonas Hellström.

Om du har mer information om svenska mufflonfår får du gärna kontakta oss på esstugans@gmail.com

För mer information om vår gård och våra djur besök www.esstugan.se 

Full fart framåt!

Lite uppdatering om mufflonlammen ifrån inlägget “mufflonräddning”. Det har gått otroligt bra med lammen. Den 29 maj blir de 3 veckor gamla. Alla tre är pigga och krya. Även minsta lilla baggen som hade ett par riktigt tuffa första dygn i livet. Vi fick sondmata honom de två första dygnen och han hade svårt att hålla värmen. Så pass illa att han fick vara nerbäddad första kvällen framför tvn samt vara ett par timmar i sängen inlindad under täcket. Dygn tre däremot piggnade han till och nu håller han jämnt tempo med de andra lammen, men det märktes att väldigt väl att han var förtidigt född egentligen, han kunde först stå när han var ett dygn gammal samt dag 3 kunde han öppna ögonen ordentligt.

Nu bor lammen med två andra flasklamm som är drygt två veckor äldre. De trivs riktigt bra tillsammans! Ett av de äldsta lammen är boss över gänget. Ett stort bagglamm som är nyfiken och lite tuffare än de övriga. Totalt två bagglamm och tre tacklamm. 

Nu får lammen välling i lammbar så att man slipper mata alla med nappflaska, vilket är ganska omständligt och tar tid då det är fem stycken. Lammen har funnit varandra men de får vänta ett par månader till innan de flyttar ut i hägnet till tackorna och de andra lammen.

Tackorna däremot har noll tolerans till flasklammen och ger sig gärna på dem med sparkar och knuffar om de kommer åt dem. Då de beter sig annorlunda jämfört med de andra fåren så brukar de ta ett par månader innan de kommer in i “övriga gänget”. Men först behöver de växa till sig! 

Här nedan följer lite bilder på lammen… 

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

 

Tidigare flasklammen Fiona samt Jasmin på besök hos lammen med deras årslamm. Bra att flasklammen får vänja sig vid andra får och samtidigt får de lära sig mer “normalt fårbeteende”. De åkte på några smällar och utfall av tackorna. Lite beroende på att de var aningen kaxig mot dem och samt att de beter sig “udda” jämfört de andra fåren. 

Mufflonräddning

Det händer alltid mycket saker ständigt när man är djurägare och speciellt när man har mycket djur. Förra torsdagen var en ovanlig dag. Jag var ledig och tog då tillfället i akt att vara mer ute i hägnet och kolla till djuren. Mufflonfåren håller fortfarande på och lammar så det är ständigt något nytt som har hänt hos tackor och lamm. Jag fick syn på två nya lamm nästan direkt, ungtackor på helspänn med små vingliga lamm. Jag fick även se att det var en tacka som inte såg speciellt pigg ut. Jag märkte henne då hon låg i en rätt ovanlig ställning och några mufflonlamm stod och sparkade på henne. När jag kommer närmare så går hon först upp när jag börjar komma rätt så nära henne. Magkänslan säger att någonting inte är helt rätt ställt. Tackan smiter i väg men ser inte kry ut jag bestämmer mig för att hålla koll på henne resten av dagen. Hon är också en av de mest högdräktiga tackor jag någonsin sett. Oerhört runt,nästan sprängfärdig ser det ut som när hon går i väg med tunga steg.

Timmarna går och jag går ut och kollar till henne ett flertal gånger under dagen. Om hon skulle ha börjat föda eftersom det verkar som hon ska lamma. Det ser bara ut som livgnistan försvinner allt mer och mer. Hon är seg och öronen hänger. Inget bra tecken. En av tackorna som brukar vara absolut skyggast är nu som ombytt.Magkänslan ska man alltid lite på när man håller på med djur har jag lärt mig med åren. Jag ger henne någon timme till för att jag ska få mer hjälp hemma då jag känner på mig mer och mer att avlivning är det enda alternativet som kvarstår. Frågan är lever lammen fortfarande där inne.

När pappa kommer hem så berättar jag vad som har hänt. Han går med mig och tittar till tackan som fortfarande inte visar några tecken på bättring eller ork att lamma. Vi plockar i ordning bössa,knivar,plasthandskar och en låda. Vi har delade åsikter, jag tror det finns chans att lammen lever i tackan men han är rädd att de kan ha dött då tackan är dålig. Vi chansar ändå och tar med knivar så vi kan göra akutkejsarsnitt efter avlivning.

När vi kommer ut till henne är hon inte längre direkt kontaktbar. Det blir ett snabbt avslut och direkt efter skott kastar vi oss över henne och öppnar upp henne snabbt men är extra försiktiga vid magområdet. Vi ser att hon har fullväxta lamm i sig och när vi river ut två stycken så ser vi att de vrider lite på sig. De är vid liv! Vi tar stadigt tag om mage och ben på varsitt lamm och håller huvudena nedåt så fostervattnet får chans att rinna ur dem. Jag ser att de fortfarande ser ut som det är något kvar i livmodern och där ligger ytterligare ett lamm! Ett stort bruntrött tacklamm och hon visar också livstecken! Vi torkar,masserar och ger dem konstgjord andning tills de börjar hosta och håller dem sedan så slemmet får rinna ut. När vi ser att alla lammen har någorlunda andning så lägger jag dem i lådan och vi snabbar oss hemåt.

Hemma är hundar ytterst nyfikna. Inte varje dag det kommer in andra levande djur i huset än dom och katterna. Den enda hunden som får hänga med oss och hjälpa oss med lammen är vår gamla wachteltik Korall. Hon har tidigare haft ett par valpkullar men har inte haft valpar nu de senaste tre åren. Men så fort hon får se de små så kickar hennes moderskänslor igång. Hon tvättar och knuffar på dem för att få igång dem och trycker dem intill sig för dela hennes värme. Samma hund som biter tag i skabbrävar och grävlingar så fort hon får chansen behandlar lamm som det är hennes eget kött och blod. Korall är fantastisk hjälp då det är svårt att jobba med tre nyfödda lamm samtidigt, det hör verkligen till ovanligheter. Trillingar på mufflonfår är extremt ovanligt. Under våra snart 20 år som mufflonuppfödare så har det endast hänt två gånger tidigare i vårat hägn. Normalt föder mufflonfår 1-2 lamm. I hägn kan däremot tackorna vara i bättre kondition så de orkar att föda fler lamm och oftare än i det vilda.

170803

172609

173828

Det blev en lång eftermiddag och natt då lammen behöver extra tillsyn, då man bör se till att de äter ordentligt första dygnet. Viktigt att de kommer igång så snabbt som möjligt för bästa start. Två av lammen kom igång bra redan under första kvällen, men den tredje var lite mindre och svagare. Så den fick hjälp av lammräddare som är en sond, det vill säga slang ner till magsäcken. Utan den så hade det lammet troligen inte klarat sig då han var alldeles för svag för att ta nappflaskan och det lammet hade svårt att hålla värmen så vi fick värma det genom att linda in det och hålla det i famnen.Korall fick ligga hos dem och värma dem första natten.

Vi märkte redan första kvällen att det egentligen var för tidigt för de här lammen att födas då de bland annat hade som tjockt fettlager under klövarna. Det är skydd under tiden som de växer och utvecklas i tackan och är skydd så de inte skadar tackan när de sparkar i magen. Den fettvävnaden brukar tillbaka bildas dygnet innan de föds så var första gången som vi fick se det på riktigt. Det minsta av det tre lammen kunde först stå mycket vingligt dagen efter födelse och dess ögon började att öppnas under lördagen och var helt öppna på söndagen. Normalt är lammen uppe och springer med tackan bara mindre än en timme efter födelse.

0009

0014

0016

Lammen på fredagen, ett dygn gamla. “Kaninöron” på två av dem som några dagar senare utvecklades till vanliga öron. Tacklamm de två som kollar in i kameran. 

0047

0075

0057

Idag så var lammen ute tillsammans för första gången. Nu är alla pigga och glada precis som helt vanliga lamm även de hade en ovanlig och tuffare start på livet först!