Filmrecension – Lokkefeber av Kristoffer Clausen

Lokkefeber av Kristoffer Clausen

clausen

Ny film om lockjakt efter råbock. I den här filmen så är större delen av materialet är inspelat under år 2013! Filmen släpptes i mars i år på Vildmarksmessen i Lilleström.

Rådjursfilmer ifrån Kristoffer Clausen är inget nytt, han har gjort flera olika filmer om rådjursjakt under åren och det märks att rådjursjakt och framförallt lockjakt är något som han verkligen brinner för att dela med sig av på film. Däremot så fastnade jag verkligen för den här filmen. Det finns även några tidigare filmer ifrån honom där han har med lockjakt på råbockar men den här filmen är snäppet vassare än de tidigare, dels för att man får följa fler jägare ute på jakt och det är mer spännande jaktsekvenser och närkontakter med rådjur samt man får se lite allmänt om rådjur i natur och han förklarar lite mer om jakten.

Det som gör att den här filmen står ut ur mängden av hans tidigare filmer är att han använder sitt egna rådjurslock i denna film, clausen roedeer call. Du ser honom själv locka råbock både i Norge och Skottland. I Norge får han även sällskap av flera andra norska jägare som provar jaktlyckan med hans lock. Flera fina råbockar lockas in och även råbockar i de högre medaljvalörerna kommer in till jägarna. Du får se riktigt uppjagade och skällande råbockar på oerhört nära håll samt också mer försiktiga bockar som försöker smyga sig in på locket. Variationen av jaktsituationerna ökar spänningen.

Man lär sig av att se hur de lockar in råbockarna och jag har även själv testat på hans rådjurlock.Min första gång med det gav verkligen resultat. Jag lyckades skjuta min första råbock på lock med clausen roedeer call samt det är även i skrivande stund min största råbock på väggen. Jag lyckades även fälla en bock under årets premiär med samma lock! Se det här blogginlägget –Årets premiärbock,vilken morgon!

attachment

bockjakt14

Översta bilden bocken ifrån 2013 och nedre bilden är årets premiärbock!

Så filmen väckte för mig fina augustiminnen  och den bygger upp spänning och förväntan inför kommande bockpremiärer! Den har en härlig höststämning och man får även se mer än bara råbockar som skjuts, vilket ger det lilla extra till den. Man får se rådjuren under flera tider på året och det är vackert fångat och trevligt filmat med snygga jaktscener och eftersnack.

Filmen är inte släppt i Svensk handel. Utan jag kollade på den via Jaktflix,där du enkelt hyrfilm för visning via deras sida. Locket “clausen roe deer call” finns i välsorterade jaktbutiker runt om i landet.

Här kan du se och hyra filmen direkt, klicka på denna länk – Lokkefeber av Kristoffer Clausen

Att locka dovhjort

Nu kommer flera vrida på sig och tänka att jag är ute och cyklar. Men det finns faktiskt situationer där det kan vara användbart att veta dovhjortens olika lockläten, speciellt hind och kalv.

Dovhjorten är ett riktigt utpräglat flockdjur med en avancerad flocklig rangordning. Ledarhinden är den som har högst statusen i flocken samt hennes tidigare kalvar och årskalv. Ibland på vintern vid foderplatser kan man tydligt se vilka kalvar som har förlorat sina mödrar under den gångna jaktsäsongen. Dessa kalvar befinner sig ofta i utkanten av gruppen och får motta mycket tjuvnyp och mobbning ifrån de andra, speciellt ledarhinden samt övriga äldre hindar i gruppen. Gruppens kalvar brukar inte vissa större besvär över att ha en föräldralös individ. Om man ser dovkalvar som utstår detta så tycker jag att det är en välgärning att skjuta bort dem, utan dess mor så hamnar de efter i tillväxt och de blir mer utsatta eftersom alla grupper där det finns hindar med kalvar så kommer den ha lägst status. De blir oftast nedsatta och har då större chans att drabbas av olika typer av parasiter. Vi har märkt i hägnet att kalvar som föds sent eller förlorar sin moder har det svårare att ta för sig vid maten samt att klara sig under vintern, de lever under fel förutsättningar.

Jag har vid flera tillfällen skjutit dovhjortar som jag har lyckats stoppa tack vare att härma hindens lock. Jag tycker att det har fungerat bäst på ensamma smaldjur, spetsar samt kalvar. De är de mest kontaktsökande och kan under flera gånger stanna upp och lyssna samt se sig omkring för att försöka lokalisera vart ljudet kommer ifrån,de vill verkligen vara i en flock. Äldre hindar är mycket mer på sin vakt, om de får se en när man lockar och de redan är stressade av en hund så brukar de inte stanna. De kan stanna efter en stund, men inte ute i det öppna utan de står gärna i skydd av träd och buskage. Grupper av dov brukar känna sig tryggare att locka på, de stannar gärna och kollar läget.

Image

Nu i juni månad när dovhjorten kalvar så kan det vara väldigt roligt att testa att locka efter dovhjortskalvar, speciellt om man är intresserad av att få söta och roliga bilder. Jag har testat detta på både vilda samt hägnade kalvar med lika bra resultat, när jag lockat i vårt hägn har jag ibland fått in dem på ca fem meter. Vilda dovkalvar brukar vara lite mer försiktiga, men de kan mycket väl komma in på 10-15 meter.

Image

Exempel på situationer som jag och min far har lyckats med att härma dovhjortars olika lock

  1. Förra året i oktober så var jag och min far ute på jakt. Han gick som hundförare med vår hund Mini, en wachtel/gråhund. Hunden tar upp en kalv inne i såten ca 80 meter bort, han ser hur hunden och kalven drar iväg bort ifrån honom. Sedan 30 sekunder senare kommer det en ensam hind och travar på samma löp som hunden och kalven, hinden söker efter sin kalv. Ett par kalvpip och hinden tvärvänder då på ca 80 meters håll och travar rakt emot honom, för att sedan ca 20 meter ifrån honom stanna och titta. Hinden upptäcker då honom eftersom han står öppet. Hon kastar då och sticker iväg.
  2. En gång när jag var på jakt med JAQT så var det en jakt med drivande hundar och vi skulle jaga dovhjort. När jag sitter på pass så hör jag att taxen som driver inne i såten är på väg mot mitt håll. Sedan kommer en mycket uppjagad smalhind i högfart in på mitt pass. Jag börjar locka och hon stannar upp bakom ett par buskar, jag ser endast hennes huvud som spanar nyfiket omkring. Då hon inte har upptäckt mig så börjar hon trava långsamt igen. Jag testar att locka igen eftersom jag aldrig fick skottchans första gången. Hon stannar då upp med bredsida i en öppning och kollar åt mitt håll. Jag får in ett skott på henne och hon springer ca 30 meter. Några minuter senare kommer en överlycklig tax som ruskar om sitt byte.

Image

För mig som har svårt att vissla så är locka oslagbart!

En vissling stannar ofta upp djuret, men det brukar inte ofta få dem att vända sig om och springa rakt emot en. Men ett par väl valda kalvpip eller hindlock får dem inte bara att stanna, utan de kan nyfiket och kontaktsökande springa rakt emot dig eller stanna och vända sig om för att se vad som händer!

// Alexandra Hellström