Det är så kul nu med alla afrika troféerna uppe på väggen. Så många fina jaktminnen och upplevelser samlade på en och samma vägg. Det känns helt underbart och nu längtar man tillbaka igen! Fast nu är det däremot lite dåligt med plats.
Nästa gång blir det Namibia och vi funderar på att åka dit nästa år! Fortsättning följer!
Sista bilden är på pappas nya trofévägg. Zebran och de två impala troféerna är ifrån senaste resan!
Idag så börjar ju det nya jaktåret. Då måste man ju passa på att göra något speciellt en dag som denna. Så vi svarar på lite frågor!
1.Vilken jakt längtar du mest efter just nu?
Jag längtar efter den 16:e augusti,det ska bli kul att locka råbock! Att jaga med mina hundar i höst är också något som jag längtar efter. / Alexandra
Älgjakt med löshund / Erik
2.Vad är ditt bästa jaktminne ifrån jaktåret 2012-2013?
Det var att jag fick chansen att vara med och jaga björn. Var en av vinnarna i en läsartävling i Svensk Jakt. Oerhört kul upplevelse! I nästa nummer av Svensk Jakt så kommer det vara ett reportage på 6 sidor om jakten, så ni får hålla utkik! / Alexandra
När jag fick skjuta en dovkalv efter ett fint drev utav min drevertik Alba. Första viltet som jag själv fick nedlägga för henne./ Erik
3.Hur förbereder du dig inför det nya året?
En hel del nya jaktkläder och grejer inhandlades på Elmia mässan i år. Sen försöker jag att träna både mig och hundarna inför kommande jakter i höst. Skytteträning ska det också bli. / Alexandra
Tränar skytte och tränar hundarna. Och jag lägger även väldigt mycket tid åt planering och passförändringar medan fjolårets erfarenheter sitter färskt i minnet. / Erik
4.Något nytt som du önskar testa detta jaktår?
Jag har inte haft chansen att skjuta varken älg eller kronhjort, så det skulle vara roligt om man fick chans på någon av dem under detta jaktår. Älgjakt med löshund vore roligt att få testa på! Sen ska jag också börja gå som hundförare med min wachteltik Assa. / Alexandra
Skytte på bioduken i Virå. / Erik
5.Vad drömmer du om för jakt i framtiden?
Jag har blivit riktigt sugen på att testa på mer jakt utomlands! Både i Afrika samt i Europa. England har jag hört ska vara ett trevligt jaktland,där lockar Muntjac och vattenrådjur (chinese water deer). Ni som undrar hur de ser ut,några bilder ifrån Google kommer nedan! / Alexandra
Att få smyga på ett björnstånd är något som jag längtar efter att få uppleva! / Erik
Muntjac
Vattenrådjur (Chinese water deer),Muntjac och Råbockskranium
Vattenrådjur (Chinese water deer)
Sedan jag var med min far ut i skogen på bockjakt för första gången som en liten tjej på fyra år, så har mitt intresse för djur och natur bara vuxit genom åren. Den där kvällen när vi satt ute och jagade bock i augusti är mitt första jaktminne. Jag minns att min far lyckades skjuta en bock och medans han gick ut i skogen för att hämta in den så fick jag stå ensam kvar och vänta. Jag behövde inte vänta länge i det grå kvällsdiset, men det räckte för att jag gråtande skulle stå och ropa efter min far. Min största rädsla ute i skogen då var räven, jag trodde han gillade små barn.
Allt efter åren gick så hängde jag med min far en hel del på jakt och dess procedurer. Han skolade in mig till att bli jägare, han lärde mig allt ifrån grunden och det var aldrig någon stress utan de fick ta den tid som behövdes.
Jag började även spendera mycket tid ute i vårt hägn redan som barn, där jag observerade och lärde mig mycket om dovhjortarnas och mufflonfårens levnadsvanor. Jag började fotografera djuren i hägnet när jag var omkring nio till tio år gammal. Jag lärde mig snabbt att urskilja individer bland våra djur och jag var den första och fortfarande enda i familjen som kan se skillnad på alla djur (eller i alla fall mufflonfåren, dovhjortarna och framförallt dovhindarna måste jag erkänna är svårare att se skillnad på).
Så det dröjde inte länge tills jag fick börja bestämma över vilka djur som skulle sparas vidare för avel och vilka som skulle skjutas bort för att släppa fram bättre individer. Jag började även vara med och assistera under jakter i hägnet.
När jag var ca tio -elva år så hade intresset av att skjuta något själv stigit enormt. Jag började känna mig mer mogen för att själv hålla i bössan. Så vi började öva skytte med först luftgevär och sen började vi långsamt öka kaliber.
Det första klövviltet som jag sköt var en mufflontacka med horn. Det kändes bra att ha möjlighet att starta i hägn.
Åren efter så började jakten ta upp mer av min tid. Jag började även att uppsiktsjaga med min far. Jag hjälpte till en hel del med skyddsjakt i hägnet på kråkfågel samt sköt en del rävar. Sen så fick jag även vara assistent när man väcktes klockan sju på morgonen av att hundarna hade smitit in under ladugården och hade det roligt med ståndskall på grävlingar.
Mitt jaktintresse har vuxit hela tiden och man kan säga att det ”exploderade” efter min första Sydafrika resa 2011. Jag fick ett helt nytt självförtroende för jakten. Jag och min far var två veckor och jagade, jag själv lyckades att fälla fyra stycken antiloper. Det var ofta snabba och korta chanser där nere, vilket bjöd på svårare skott.
Charmen med jakten är att jag alltid känner mig så nära till naturen, vart jag än befinner mig. Det är en frihet att ha tillgång till en jaktmark och få kunna komma ut i skogen. Jakten har bjudit mig på mycket fina naturupplevelser! Dagarna när man har varit osäker på att gå ut har ofta visat sig bli de mest lyckade, när de har gällt viltobservationer och skottchanser.
Men det är väl det som är det vackra med jakten, man vet aldrig vad som väntar.
// Alexandra Hellström
Borntohunt - Alexandra Hellström 