Att längta tillbaka till ett land så långt bort

Nu har man spenderat ett par dagar på hemmaplan och kan åter känna sig hemma igen och smälta resan som varit. Det var med mixade känslor som jag satte mig på flygplanet. Lycklig över att få påbörja resan hemåt ifrån den bästa resa som jag någonsin gjort, men samtidigt nedstämd över att lämna Namibia för den här gången, det kändes som en klump i bröstet efter alla nya intryck och tiden man spenderat där. Jag kände redan första dagen i Namibia att jag ville komma tillbaka, det gick in precis när jag skulle gå och lägga mig. Jag blev tagen med en sådan storm ifrån dag ett. Allt bara kändes helt perfekt på en gång. Resesällskapet, värdskapet på plats, natur och djurlivet fick allt att kännas så himla bra och avslappnande på en gång. För mig kan inte det bli så mycket bättre än att besöka Afrika, Namibia är verkligen platsen om man vill ha den ultimata afrika upplevelsen. Men nu ska vi gå in mer i detalj på själva resan, afrika kärleken kommer ni ändå få se mer utav senare.

Planerna för den här resan lades redan över ett år tillbaka och vi blev ett rätt stort resesällskap med både kvinnliga och manliga jägare i olika åldrar. Flera nya ansikten för mig samt även bekanta sedan tidigare. Vi lärde känna varandra bra redan första och andra resdagen, då vi hade lång resväg och mycket restid tillsammans. Flyget var ca 13 h och sedan en bilfärd i Namibia på drygt 5h. Flygresandet har däremot vid det här laget blivit en vana för mig. Att resa med vapen, däremot inte alltid så lätt eller bekvämt, men alla vapen kom ändå med hela vägen till Namibia. Det är ju ändå skönt att få jaga med sitt eget vapen men det fanns också chans att hyra vapen. Frankfurt är däremot verkligen ett kapitel för sig gällande säkerhetsrutinerna och storleken på flygplatsen är inte att skoja om med busstrafik samt “radiostyrda” tåg. Vi var åtta i vår grupp som reste tillsammans så det gick enkelt att ta sig fram. Väl framme i Namibia möttes vi av en av de praktiserande blivande jaktguiderna samt Matthew äger Wekebi som vi skulle besöka. Jag känner igen Matthew sedan tidigare då vi har setts på jaktmässa och vi stod tillsammans i Norge tidigare i år på Camp Villmark med Jakt i Namibia montern. Vi åkte sedan ca 5 ½ h ut till farmen. Det blev några stopp på vägen för lunch och godsaker. Sedan var det att försöka fördriva tiden i bilen på bästa sätt med jaktsnack och lite sömn.

Vi kom fram till Wekebi under eftermiddagen, vi tog en kortare paus för ombyte och sedan tog vi med våra vapen till skjutbanan som fanns nära lodgen. Man vet aldrig hur vapen behandlas under hantering kring flyg så är alltid bäst att kolla hur skjutningen funkar väl framme. Vi hade skjutit in min browning x-bolt 30.06 på 200 m hemma i Sverige. Den tog precis likadant som hemma, så vi behövde inte ändra något. En halvtimme senare och vi hade delat upp oss i två gäng för att åka ut och utforska omgivningarna. Vi såg redan under första kvällen mängder utav vilt. Bland annat springbockar,kudus, oryxer, red hartebeest, aardwolf (ovanligt vilt att se) med mera. En ur resesällskapet fick ett guldläge på en fin kudu som vi möttes av väl hemma på lodgen igen på kvällen. Det firades med en ordentlig välkomst middag med alla oss gäster, där vi speciellt firade den fällda kudun.

Under de första sju dagarna då vi var åtta personer på plats delade vi upp oss i två olika jaktgrupper, men vi var då fem jägare, en del följde enbart med för att filma eller fotografera.Vi delade upp oss dels för att det var smidigast så och vi riktade in oss på olika vilt dag till dag. De vilt vi var ute efter var främst de vilt som ingår i jaktpaketet “Namibia special” som är en oryx, en bergszebra samt en springbock även schakal ingår om man skulle träffa på en sådan under jakt efter de andra vilten, det är svårt att bege sig ut och försöka hitta just schakal. Man fick även lägga till vilt om så önskade enligt prislista, flera i sällskapet önskade även att jaga fler vilt utöver paketet och då bland annat kudu,Red hartebeest (Röd koantilop),Blue wildebeest (strimmig gnu) samt vårtsvin.

Vi begav oss därefter till olika områden, då en del av vilten drog sig till speciella delar utav jaktområdet eller föredrog vissa miljöer. Speciellt nu när det var vinter och inte alltför mycket vegetation i bergen eller vissa delar av landskapet utgjorde det en stor skillnad gällande vissa av vilten. Kudun hade vi tur med under vår första vecka, det var en efterbrunst eller senbrunst som lockade ner tjurarna ifrån bergen. Vi såg därför många grupper med hondjur och tjurar blandat. Bergszebrorna lyckades vi också möta nedanför bergen under vissa dagar eller under tidig morgon respektive sen eftermiddag/kväll.

Man kan inte sluta att fascineras över guidernas skicklighet att komma in på många av de mycket skygga vilten samt deras kunnighet, man lär sig verkligen någonting nytt varje dag med guiden. Det område vi jagade i var väldigt öppet och mycket berg. De flesta utav djuren har mycket skarp syn, vilket gjorde smygjakten till en riktig utmaning. Många har också gott luktsinne.Om man lyckades komma in under 200 m hade man flyt, närmare än så handlade det mer om tur eller att man verkligen lyckades att överraska viltet. Vi hade däremot flera jakter där vi lyckades smyga oss riktigt nära inpå viltet eller överraska det med att komma nära. Vi var däremot flera ur gruppen som lyckades smyga oss på eller komma in på vilt på betydligt närmare håll än så.Några av de närmsta skotthålen var på vårtsvin med 25-40 m, de har däremot dålig syn men de tar de igen med luktsinnet.

En av de svåraste antiloperna att smyga sig på eller överraska var utan tvekan Red Hartebeest, mycket spännande och intensivt att jaga dem. Bergszebran var också ett vilt som man inte skulle underskatta, deras förmåga att bestiga bergen var helt fascinerande att se samt att de smälte väldigt väl in i landskapet gjorde dem svåra att komma nära inpå utan att upptäckas utav dem först. Deras sinnen är inte att leka med utan jakten efter dem var en riktig utmaning och prövning vissa gånger. Vanligaste sättet att jaga bergszebra var att smyga efter dem uppe i bergen, men nu med vintern var det inte alls ovanligt att möta dem nedanför bergen under jakt efter andra vilt.Två ur gruppen upplevde också en spännande heldag i bergen med långa vandringar efter zebror som gav mycket gott resultat, en av de häftigaste jakter som de har upplevt samt två otroligt vackert tecknade bergszebror.

Jag och de andra jägarna kände aldrig någon osäkerhet när man var ute på jakt med guiderna. Man blev väl omhändertagen och de var mycket proffsiga. Ingen press med att ta skott och om man kände sig osäker på skotthål fick man chansen att försöka ta sig närmare inpå eller försöka ta bättre stöd. De mesta skotten avlossades ifrån en primos triggerstick som är ett trebent skjutstöd med mycket smidig och enkel höjdjustering. De var ofta svårare att hitta naturligt stöd i form av träd och sten om man inte var uppe i bergen, väldigt platt och öppet mellan bergen.

Huvudguiden, Francois var utan tvekan den bästa guiden som jag någonsin har jagat med utomlands, det kunde flera utav de andra jägarna hålla med om när vi under kvällarna satt och pratade om jakterna som vi genomfört. Han imponerade med intensiva och spännande jakter med  mycket bra resultat på redan första eller andra försök efter vissa vilt. Riktigt driven och trevlig guide med oerhörd kunskap om vilten samt även en mycket duktig fotograf.

I Namibia har man en väldigt intensiv utbildning för att jobba som jaktguide.Du ska först vara jaktelev under två år hos en professionell jägare samt jaktfarm, du ska skriva flera olika tester som examen och även göra praktiska tester. Sedan ska du under två år genomföra tolv jakter och då kan du skriva examen för att bli “master” guide, då får du sköta jakter på tre fastigheter. Du kan också välja att bli jaktguide och registrerad på enbart en fastighet. För att få jobba över hela Namibia som guide fortsätter du utöver master i två år samt tolv till jakter, då kan du skriva examen för PH och göra fler praktiska tester samt prov. När du är PH (professionell jägare) kan du guida även storvilt eller vill säga farliga vilt.  Det är många olika tester som vävs samman inför provet. Du kan bara göra uppskrivningen en gång under året och om du då kuggar under de proven måste du vänta ett helt år innan du kan skriva om provet.

Slutord om resan med de andra jägarna…

Man kan säga mycket om paketresor gällande jakter utomlands, men Namibia Special höll verkligen vad som utlovades utav paketet. Tre till fem jaktdagar tog det för jägarna i gruppen att skjuta de tre huvudvilten ur paketet Namibia Special, de fick även skottchans på schakal, men de är mycket svåra att komma åt och ses mer som en bonus. Alla valde dessutom att skjuta ett till två extra vilt utöver paketet.

Boendet på lodgen är väldigt genuint och smakfullt. Vackra detaljer och man kände sig väldigt hemma. På kvällarna umgicks man tillsammans antingen inne vid brasan eller om vädret tillät ute kring en eld. Båda mycket stämningsfullt och trevligt. Guiderna satt med oss på middagarna samt umgicks med oss på kvällarna och delade historier om jakt med mera. Som på många andra ställen var det även daglig tvättservice och enklare städning av rummet, så det kändes alltid fräscht. Man kände sig verkligen riktigt välkomnad ifrån dag ett samt maten på lodgen var i toppklass. Tre rätters middag varje kväll och man åt mycket traditionell mat samt man åt de mesta  vilten som man jagade. Bland de finaste viltköttet var bergszebra och oryx som verkligen var någonting extra.

Jag känner redan nu att jag verkligen vill tillbaka till Namibia. Framförallt för att uppleva jakterna i den fantastiska miljön igen samt för att få återigen uppleva det makalösa djurlivet. Det är ett mäktigt land och man kan inte sluta att imponeras utav vyerna, vilten och det varierande landskapet. Det är mycket mer som jag vill se och uppleva till en annan gång. Bland annat se national parken Etosha samt åka till Swakopmund och testa på deras omtalade hajfiske ifrån fastlandet är något jag ser fram emot till en annan gång.  Det finns väldigt mycket att drömma om tills nästa gång!

Om du vill veta mer om Namibia eller är intresserad av att hänga med på en resa får du jättegärna kontakta mig för mer information samt besök gärna http://www.jaktinamibia.se för mer detaljer kring jaktpaket med mera.

Nästa del om Namibia med längre text här på bloggen blir om min jaktpraktik, så håll utkik!

Se, njut, dröm och längta!

DSC_8124

DSC_8237

DSC_8265

DSC_8089

DSC_8057

DSC_8655

DSC_8271

DSC_8519

DSC_8040

DSC_8171

DSC_8568

DSC_8359

DSC_8599

DSC_8378

DSC_8436

DSC_8632

DSC_9191

DSC_1070

DSC_9351

DSC_8330

 

DSC_8200

DSC_9130

DSC_9138

DSC_0246

Bra att veta om Skottland

Skottland är ett spännande jaktland. Storslagen natur med böljande gröna kullar och djupa dalar. Något du aldrig någonsin kommer se lika mycket av någon annanstans är alla får. Det fanns verkligen nästintill överallt. Vilket rådjuren inte var speciellt förtjusta av då de inte riktigt kom överens. Förståeligt då rådjuren är finsmakare och fåren verkligen röjde allt i sin väg, men de höll verkligen landskapet öppet och vackert. Nog talat om fårskallarna.

Jaktäventyr och naturupplevelser det erbjuder verkligen Skottland. Nu ska jag ta upp saker som du vill veta om Skottland,saker som är bra att veta samt lite annat smått och gott. Lite som en påse “Gott och blandat” du kan hitta allt möjligt här nedan.

DSC_1078

DSC_0877

Galloway kor. Typisk Skottskras och de fanns gott om dem samt stenmurar fanns också överallt. 

DSC_1169

DSC_0592

Mat & Dryck 

Du bör prova att äta och dricka… 
1. Haggish. Det måste nästan klassas som en nationalrätt i Skottland. Jag testade att äta det som förrätt på en middag sista kvällen.. inte det värsta som jag har ätit men absolut inte det godaste jag har smakat heller. Det fick godkänt med sin aningen suspekta smak som jag inte riktigt kan beskriva vad det smakade men det hade en något speciell doft. Vad det innehåller ska vi inte gå in på däremot.

2. Fish & chips! Typiskt Engelskt och Skottskt. Det är faktiskt rätt gott och definitivt bättre än haggish. Det är inbakad fisk samt pommes. Eller med scampi (jätteräka) det var snäppet godare. Helt klart godkänt.

3. Scottish shortbread = skottska mördegskakor. En typ av fikabröd som är vanligt förekommande i Skottland. Speciell smak, väldigt milda och mycket socker. “Walkers” är det mest kända märket.

4. Skottsk Whiskey. Som jag dumt nog aldrig provade när jag var där. Inte heller besökte jag någon fabrik som tillverkade whiskey. Jag får plocka fram “skämskudden” och gömma mig för stunden. Brent Norbury rekommenderar denna whiskey – Famous Grouse.

5. Cream of Galloway. Himmelsk glass. Jag testade en smak som var vanilj mixat med de klassiska skottska kakorna som jag nämnde på punkt nummer 3. Verkligen värd att prova då det verkligen är en skottsk glass. Den finns även i flera smaker.

DSC_0614

DSC_0329

DSC_1291

5 stycken skottska uttryck 

Ord som kan dyka upp under jakt eller till vardags i Skottland …

1. “Gralloch” eller “Gralloched”. Det menas att djuret ska tas ur eller är urtaget. Uttrycket uppstod mellan 1800-1900 talet.

2. “Glen” är nog ett ord som kan komma och nämnas en hel del. Om du undrar varför ni ska ner i “Glen” efter “Glen” så menas det att ni ska gå ner i en dal eller till botten av en dal.

DSC_0199

3. “Aye” är det skottska uttrycket för “JA”. De flesta äkta skottar som man stöter på använder sig av det uttrycket. Det kan ges som svar till det mesta och om man inte har hört det innan så kan det vara svårt att hänga med i vad som sägs.

4. “Loch” är det skottska uttrycket för sjö. Du känner troligen igen det ifrån blandat om myten med “Loch Ness”. Det mytomspunna sagodjuret sägs finnas i “Loch Ness”, då står ordet “Loch” för sjö.

5. “Pluck” är det skottska uttrycket för de “vitala” eller de röda organen ( det vill säga hjärta,lungor,lever).

DSC_0276

Bra att tänka på när det kommer till jaktresa till Skottland

Saker som du bör ha med dig på jakt i Skottland…

1. Kängor som du verkligen trivs med. Du går oerhört mycket i Skottland och oftast på ojämn terräng. Det tar att gå upp och nedför alla kullar.

2. Skjutskäpp. Det finns inte speciellt mycket naturliga skjutstöd. Du har fördel av en skjutskäpp i landskapet. Öva olika typer av skytte. Stående,knästöd, liggande. Osköna skytteställningar.

3. Kikare och gärna avståndsmätare. Om du har en kikare med både och i ett så är den ideal. Det kan vara svårt att bedöma avståndet och det kan ofta se ut att vara kortare avstånd än vad det i själva verket är till djuret. Speciellt i det öppna böljande landskapet. Sedan kan man se djur på mycket långt håll i landskapet för att sedan smyga in på dem. Då lönar det sig med en kraftig kikare.

DSC_1110

4. Någon superolja eller spray för knott. Det är ofattbart mycket knott. Aldrig stött på något liknande. På en kortstund kunde man bli totalt omringad och sönderbiten, minst sagt ett grått moln runt huvudet fick jag uppleva en vindstilla kväll. Svårt att hitta produkter som hjälper mot dem.  Jag hittade aldrig någon produkt när jag var i Skottland som gjorde problemet mildare. Så nästa gång ska jag testa att ta med djungelolja! Mygg däremot verkade knappt finnas några.

5. Vaccinera dig mot fästingar. Jag lyckade få tre fästingar på mig som verkligen hade bitit sig fast i skinnet. Ångrar bittert att jag inte hade vaccinerat mig. Så hoppas innerligt på att ingen av dem hade borrelia. Det lär jag annars blir varse om snart.

DSC_1319

 

DSC_0333

6. Välj vapen och kaliber efter vad du önskar jaga. Jag lånade vapen på plats och slapp då tänka på ta med vapen på flyget. Vilket var ett skönt moment att behöva slippa, då jag reste ensam.

Om du väljer att ta med vapen så får du ansöka om EU-vapenpass hos polisen samt när du väljer flyg måste du vara noggrann med hur flygbolagets policy gäller när det kommer till skjutvapen.  Om du har byte i England med vapen så kan det vara extra knepigt, så det ska du helst undvika. Skjutvapen klassas som “specialbagage” och det kan kosta onödigt mycket med vissa flygbolag och det kan medföra en del trassel med andra flygbolag.

Det bästa är att försöka kolla med jaktarrangören som du ska besöka om den har något vettigt vapen att hyra ut medans du är där på jakt. Då slipper du en hel del pappersarbete till polisen, samt det kan ta månader innan du får ditt EU-vapenpass färdigt (räkna med minst 3 månader väntetid) så du bör då planera din resa i god tid.

DSC_0212

7. Jämför priser på jakt ifrån flera olika ställen. Då hittar du enklast alternativet som passar dig bäst. Du kan fixa jakt på egen hand med direkt kontakt till något jaktgods (du hittar enkelt om du söker runt lite på nätet), men det kan vara en trygghet att boka jakt via en jaktresebyrå. Om du fixar kontakt på egenhand bör du fråga efter referenser.

photo4

8. Kronhjort eller rådjur? Annat vilt?

Kronhjort finns över större delen av Skottland men de varierar i storlek. I höglandet kan du hitta riktigt fina medaljhjortar. Rådjuren finns inte överallt och de skiljer sig betydligt i storlek i jämförelse med våra svenska rådjur hornmässigt. Skottland är kalkfattigt så det är dålig vikt i hornen.

Bäst chans för rådjur har du på Skottlands -östkust.

DSC_0936

Jag var hos Brent och jagade råbock i området där han bodde, Dumfries & Galloway. Vi jagade på hans egna mark. Men för rådjursjakt i det området så rekommenderar jag stället där Brent jobbar som jaktguide.

Strahanna Stalking ägs av Bente och Thure Holm (danskt par). De har bott i Skottland och de har haft sin verksamhet där i 30 år. Brent Norbury ( min vän samt gästbloggare) jobbar där som “deerstalker”, jaktguide på hjortjakt.  Där finns det möjlighet för jakt både på rådjur samt kronhjort. Jaktmarker på 6000 ha.  Det ligger i sydvästra Skottland.

Läs mer om dem här – http://strahannastalking.com/

DSC_0636

Bra områden för stora Kronhjortar – Södra Skottland samt höglandet.

Det finns även fler jaktbara hjortvilt i Skottland som sika,dovhjort.

Om du vill åka med Svensk jaktrese arrangörer så hittar du även erbjudande på jakter i Skottland och prisexempel här –

https://www.thegreatwild.com/sv/jakt

http://www.williamsafaris.se/?page=page4989960c87851

9. Vilken tid på året är bäst för jakt efter råbock och kronhjort?

Skottland har såklart en annan jaktsäsong än oss.

Bästa tiden för jakt på Råbock enligt Brent är – slutet av april och första veckan av maj.

Samt enligt Brent är brunstjakten på råbock är som bäst – de två sista veckorna i juli och de två första veckorna i augusti.

10. Planera budget och om du vill göra utflykter i samband med din resa. Hur många jaktdagar osv.

map_of_scotland

Det finns mängder av upplevelser som Skottland bjuder på förutom jakten. Naturlivet och djurlivet är på sätt och vis väldigt likt Sveriges. Då man ser mycket fåglar och djur som också finns i Sverige. Men däremot så är städerna uppbyggda annorlunda och det är där man ser störst olikheter ifrån Sverige.  Att besöka en skottsk stad känns som att besöka en helt annan värld. I Sverige är vi inne på så mycket modernt och Skottland hyllar mer det “gamla”. Spännande att se skillnaderna!

DSC_0435

Platser att besöka och andra pärlor

1. Arran eller någon annan Skottsk Ö. Arran är ett populärt turistmål. Det är en ö som ligger ca 25-30 minuter ifrån fastlandet med färja. Ön är riktigt stor och att åka runt hela ön med buss skulle ta 3-4 timmar.

Det sägs att hela Skottlands natur ryms på ön då den har väldigt varierad terräng, det vill säga “Skottland i miniatyr”. På ön finns även ett gott bestånd av kronhjortar med mycket hög troféklass, det ser man om man ger Brodick Castle ett besök. De hade en imponerande samling av troféer ifrån ön. Helt klart värt en titt.

Du kan läsa mer om ön här –http://www.visitarran.com/ 

DSC_0792

2.  Whiskyfabrik. Om man är förtjust i whiskey så är det verkligen något för dig. Då whisky tillverkning är stort i Skottland så finns det mängder av platser att besöka.

3. Det skottska höglandet. Det står med på min lista över platser att besöka! Det sägs vara makalöst vackert. Att testa på jakt efter kronhjort där vore mäktigt.

Här finner du mer information om det – http://www.visitscotland.com/destinations-maps/highlands/ 

4. Loch Ness. Sjö i höglandet som är Storbritanniens näst djupaste sjö . Mest känd för sägnen om sjöodjuret “Nessie”. Det finns också ett slott alldeles vid sjön, Urquhart Castle.

Mer info här – http://www.visitlochness.com/ 

5. Balmoral Castle vid floden Dee i Aberdeenshire, Skottland, är brittiska drottningen Elizabeth II:s privata residens.  Det ska vara sagolikt vackert.

Du kan läsa mer här – http://www.balmoralcastle.com/

 Slutsummering av Skottland –

Jag hade en mycket trevlig vistelse i Skottland och jag tror verkligen att jag kommer att åka dit igen! Jag är helt klart sugen att se mer av landet. Jag blev fascinerad av landskapet samt det känns som ett resmål på lagom avstånd, speciellt om man inte gillar långa flygresor. Så om du drömmer om Skottland, ta och sluta dröm!
Åk dit för du kommer inte att ångra dig!

Ännu ett tack till Brent Norbury för att du visade mig runt och att jag fick följa med på jakt. En upplevelse för livet!

Mufflonfår del 1

Lite grundläggande information om mufflonfår samt tankar om mufflonfår i Sverige samt sånt vi har lärt oss under åren med vår egna mufflonfårsbesättning.

Mufflonfåret är som andra fårarter lätt att göra sin egen variant av och styra avelsmässigt. Under åren så har vi haft med många olika baggar under brunsten samt haft en större grupp med mufflonfår så vi har en bredbas med olika horntyper och vinklar, de skiljer även en del färgmässigt mellan baggarna.

Image

Image

Image

Mufflonfåren skiljer sig mycket i utseende bara på olika platser i Sverige. I vårt hägn dominerar mörkare varianter av mufflonfår med svarta och grövre horn som liknar mufflonfåren på fastlandet i Europa, t ex Tjeckien. Vi har under åren satsat på att ha ett brett avelsutbud med fina avelsbaggar samt en stor stam för att motverka inavel eller andra problem för stammen. Bra sätt också för att få fram så många olika hornvarianter som möjligt. År 2012 valde vi även att köpa in 4 st nya avelsbaggar med annan blodslinje än våra djur. Då vi är mycket nöjda med våra hornanlag men önskar snäppet bättre pälsanlag. Önskar att få pälsen mer åt det roströda hållet, då dessa djur påminner mer om djuren på Eriksberg pälsmässigt. De har däremot mycket ljusare horn än våra mufflonfår. Bäst i hornbedömning ger mörka nästan svarta horn.

Image

Image

Mufflonfåret är världens minsta vildfår och har en levandevikt på ca 50 kg (bagge). Absolut minst är mufflonfårets underart cypriotiskt mufflonfår som väger ca 40 kg levande vikt och är Cyperns största landlevande djur.

Brunsten hos våra mufflonfår brukar infalla i september/oktober, dessa lamm föds sedan i februari/mars. Tvillingfödslar förekommer, men det har minskat med åren. Tackorna behöver oftast komma upp i en ålder av ca tre år för att få tvillingar, men har även hänt att ”förstaföderskor” har fått tvillinglamm men det brukar dessvärre inte gå så bra. Då om man inte är vaksam så kan ett av lammen bli dumpat och då mufflonfår som andra djur inte adopterar andras avkomma så kan man finna detta lamm dött. En mufflontacka behöver gå undan och föda lamm i ro, då lammet behöver vänja sig vid mammans doft för att klara sig, en äldre tacka drar sig gärna undan övriga flocken i två-tre dagar. En ung tacka kan däremot första gången råka föda lamm oplanerat mitt i en grupp eller på en foderplats. Detta brukar dessvärre inte sluta väl, ofta har såna situationer slutat med att lammet förvirrat irrar efter baggar eller första bästa tacka/annat får som den ser och råkar då ut för stångningar och bortknuffningar. Dessa lamm om vi upptäcker föder vi upp som flasklamm då de annars går en säker död till mötes . Tackorna har strikt hierarki och accepterar inte di försök av andra lamm.

Image

Image

Image

Flasklamm har ofta i början svårt att komma in i flocken, då de inte beter sig som de övriga fåren. De första två-tre månaderna får de oftast gå på egen hand och de accepteras först helt och hållet under första brunst, speciellt tacklamm. Flaskuppfödda djur är däremot till stor hjälp när man behöver fånga in andra mufflonfår för kontroll eller livdjursförsäljning, de andra lockas med lättare och de känner sig samtidigt trygga då dessa djur är lugna i sällskap av människor. Så om man har mufflonfår i hägn och vill ha bättre kontroll över sina djur så är flaskuppfödda tackor att rekommendera. Flaskuppföda baggar blir ofta problem då de inte får någon respekt för sina uppfödare och kan då ha dåligt tålamod vid vistelse i hägnet och rent sagt klassas som olustiga.

Mer om hur själva brunsten hos mufflonfår fungerar. Tidigare nämnt så infaller den oftast i september/oktober (årsfödda tacklamm slutet av oktober/november ut), då med att de äldre tackorna brunstar först. Den första tackan utsätts alltid för högst tryck och då är det viktigt att man har en äldre bagge som tar kontroll, annars kan tackan jagas runt av alltför många baggar. En mufflontacka brunstar i ca 2-3 dagar . Högbrunst under dag två och då är hon oftast ensam med en bagge i ett eget hörn av hägnet. Flera tackor kan brunsta under samma period och då är det viktigt att ha flera bra avelsbaggar. Då mufflonfåren inte brunstar som hjortvilt med en dominant platshjort som sköter ett helt harem. Om man har för lite baggar så finns det en risk att baggar som inte är tänkt till avel får chans att producera avkomma, då även baggar ifrån en ålder av ett år. Baggarna sköter tackorna bäst ifrån tre års ålder då de har fått bra självförtroende och erfarenhet, yngre baggar råkar oftast hetsa upp tackorna allför mycket och de blir då mycket spring eftersom tackorna hellre väljer en äldre bagge om det finns tillgängligt. Yngre baggar har också en tendens att mer stånga på tackorna då de försöker ”rymma” ifrån deras sällskap, vilket i sin följd stressar tackorna. En äldre bagge stångar undan rivaler med styrka och de kan få dem att väja för en blick eller ett ”skenanfall”. Baggarna gnisslar tänder,sparkar varandra samt har samtidigt deras blå/svarta tunga ute och ett brummande ljud samt stångas även rejält innan brunsten drar igång på riktigt. För att kolla tackornas mottaglighet så följer baggen tackan och lägger huvudet åt hennes sidor samtidigt som han med tungan ute och brummande ljud kickar henne lätt med frambenen. Detta får tackan att kissa som baggen sedan tar i munnen med höjt huvud och böjd överläpp flemar i luften, vilket ger svar på om tackan närmar sig brunst.

Image

Image

Image

När jag väljer ut baggar för avel så tänker jag på följande

  • Hornanlag. Hornen ska gärna ha så stort utlägg som möjligt och bra växtkraft. Horn som vrider in spetsarna mot halsen och orsakar nötskador på huden är inget att föredra i avel, om det är sidan på hornet som skaver mot halsen och inte spetsen av hornen så funkar det däremot att ha baggen i aveln. Då avkomman troligen får bättre anlag eftersom tackans ursprung också spelar sin roll.
  • Pälsen. Den ska vara tydligt brokig, med svart/rött. Med stark sadelfläck samt gärna tät man under hakan.
  • Klövar. Eftersom mufflonfår ursprungligen är bergslevande vilt så är förväxta klövar ett vanligt förekommande fenomen. De baggar med bäst växtkraft hornmässigt lider oftast av att klövarna växer minst lika bra. Om man får fram en bagge med bra hornanlag och perfekta klövar så ska man vara rädd om den baggen, då dålig klövar går i anlag också.
  • För bästa chans att välja de mest lämpliga djur till avel så har jag även ett ”baggregister”. Då jag tar bilder av varje bagge som vi har år ifrån år. Det ger bra bild av de djur vi har samt man ser lättare vilka djur som är värda att satsa på avelsmässigt. Det ger också bra grund för avskjutningsplan för baggar som inte lämpar sig för avel eller livdjursförsäljning. Sedan jag valde att satsa på ett bildregister över våra djur så har djuren blivit bättre och bättre. Det är även lättare då att välja ut nya avelsdjur.
  • Om man är intresserad av uppfödning av mufflonfår och har tankar på att starta upp nytt hägn eller ta över att gammalt hägn, så är det bra att ha hägnet indelat i olika sektioner, när det gäller mufflonfår är det bra att ha ett avelshägn med tackorna samt man byter avelsbaggar då och då eller har flera olika baggar med tackorna. För många baggar däremot ger stora påfrestningar på tackorna under brunst samt lamning. Därför det bra att ha avelshägnet i anslutning till fångstfålla där man kan ta in djuren för försäljning eller slussa ut baggar i en annan del av hägnet utan tackor. Om man inte är intresserad av uppfödning för livdjursförsäljning utan har djuren enbart för jakt så är det ändå bra att ha koll över sina djur och ha så att jakten genomförs med guide så rätt baggar stannar i avel och oönskade baggar säljs för jakt.

Vi har tackor & våra bästa baggar samt nyinköpta avelsbaggar i ett hägn för sig, då tackorna inte orkar med att vara med alltför många baggar. De blir enorm påfrestning under brunsten annars för tackorna, då flera baggar kan springa efter samma tacka. När tackorna lammar så brukar även de första som lammar råka ut för lite för intresserade baggar eftersom de helt plötsligt doftar spännande igen. Därför är det bra att ha en liten grupp med baggar med tackorna när det är dags för ”babyboom” samt brunst. Ett fenomen som vi har märkt på våra mufflonfår är att då våra tackor lammar så tidigt och är i bra form så orkar även en del brunsta på vårkanten också, då slutet av mars-april. Detta gör att de föder 1-2 st höstlamm i augusti-september. Dels blir det så också eftersom vi alltid har några baggar med tackorna under hela året. Baggarna vi håller med tackorna är ifrån ca 1,5 år och uppåt, yngre baggar är för snabba och springer slut på tackorna då det mer tar brunsten på “lek”.

Image

De som jag har lärt mig bäst av om avel på mufflonfår är ifrån uppfödare i USA. De lägger ner oerhört mycket arbete på sina djur och det visar sig verkligen att deras jobb lönar sig. De får fram otroligt fina djur och jag skulle vilja påstå bland de jämnaste mufflonfåren i världen, horn samt pälsmässigt. Däremot klassas tyvärr inte dessa i rekordböcker som renrasiga mufflonfår, då det förekommer många olika fårarter blandade i en del större jakthägn samt djurfarmer. Det finns bland annat blandningar mellan Texas Dall Sheep och europeiska mufflonfår. Samt man har även döpt en ”ny art” till Stumberg Sheep som är en blandning av argali samt europeiska mufflonfår, den blandningen uppstod på Patio Ranch i Texas 1969. Om man vill veta mer om mufflonfår i USA så finns det bland annat en facebook grupp som heter  “European mouflon sheep breeders and fanciers”. Mufflonuppfödare i USA som jag har varit i kontakt med och diskuterat mufflonfår- http://www.hilonesomemouflon.com/ & http://www.northtexasmouflon.com/ & http://www.majesticmouflons.net/.

En av de bästa baggarna som vi har fött fram i vårt hägn hade ett utlägg på 54 cm (bredden mellan hornen,se bilder nedan). Dessvärre var hornen lite ojämna då han hade brutit av ett antal cm på ena sidan, så hornlängden hamnade på ett medel på 85 cm. Den baggen bedömdes in som Sverige tvåa på jägareförbundetslista över bedömda mufflonfår i Sverige 2012 på tullgarn mässan. Vår nu största bagge i hägnet som går som avelsbagge med tackorna har en hornlängd på 96-94 cm. Den baggen är 6 år så han har mycket goda hornanlag med en stor växtkraft. Jag har bilder på den baggen ifrån 2009 och det är oerhört spännande att kolla tillbaka till gamla bilder.

Image

Image

Image

Baggarna i vårt hägn håller normalt ca 60 cm vid 2 års ålder, men sen finns det olika anlag en del baggar växer mycket fort. Men vi har även haft 1,5 åriga baggar som har legat mellan 55-60 cm samt 2,5 årig baggar som har legat på 70-76 cm. Samt bagge som vid 4 års ålder höll 90 cm.De baggar med bäst anlag sparar vi vidare i avel samt säljer som avelsbaggar till andra mufflonhägn.

Fler delar om fakta om mufflonfår samt bilder kommer!