Mufflonfår del 3

Mer fakta och information om mufflonfår i Sverige samt hägn i Sverige.

Intresset för mufflonfår väcktes redan i tidig ålder eftersom jag är uppvuxen på en gård med ett vilthägn med mufflonfår. Jag har spenderat timtal med att både jaga dem, sköta om dem samt att dokumentera dem. Årligen säljer vi djur till både andra hägn samt fina trofébaggar för jakt. De två största baggarna på Jägareförbundetslista är skjutna i vårat vilthägn (Esstugans Gård, http://www.esstugan.se).

DSC_4093
Sverige 1a på 223,8 poäng fälld december år 2015. Vi har en bagge som är större poängmässigt i avel (Baggen på bilden höll 99,5 cm i snitt).

Sverige 2a på 213,9 poäng. Fälld mars år 2016. 

Europeiskt mufflonfår klassas som världens minsta vildfårsart med en levande vikt som helst inte ska överstiga 50 kg, enbart underarten cypriotisk mufflonfår som är mindre då det är en ö-variant som man bara kan hitta på Cypern, de väger runt 40 kg i levandevikt och de skiljer sig hornmässigt ifrån de europeiska mufflonfåren.

En bagge har en mankhöjd på cirka 90 cm. Mufflonfåret har till skillnad från tamfår en mycket kort svans. Svansen längd kan avslöja om det har skett en inblandning av andra får.

Mufflonfår är ett slidhornsdjur. Det betyder att de har horn som växer hela livet och utifrån hornens storlek samt årsringar som blir på hornen kan man bedöma deras ålder. I vissa besättningar och delar av världen kan även tackor ha horn, men då rör det sig om små horn oftast som små knappar i huvudet.

dsc_2088

dsc_6327

brutus

dsc_3481

MYCKET ORTSTROGNA

Mufflonbaggarna växer som snabbast hornmässigt upp till tre års ålder. Sedan trappas tillväxten ner, de fortsätter att växa men inte alls i samma takt. Efter fem till sex års ålder växer en bagge runt cirka 1-3 cm per år.

Upp till tre år i vårt hägn kan baggarna hålla ifrån 60-75 cm, allt beroende på hornanlag. Norröver i Sverige kan det ta upp till fyra år för en bagge att nå hornstorleken 60 cm. Man brukar klassa en mufflontrofé som kapital ifrån just 60 cm. Medalj brukar vara ifrån cirka 70 centimeter och uppåt.

Mufflonfåret är ett mycket ortstroget vilt. I områden som hyser mufflonfår sker spridning av djuren mycket långsamt till kring liggande områden. Största faran för mufflonfår är lodjur, varg och större jakthundar. Likt andra vilt kan mufflonfår flytta sig vid stor störning i deras hemvist område.

Ursprungsområden för mufflonfår är bergsmiljö och mer karga miljöer. De är väldigt anpassningsbara vilt och klarar sig bra runt om i Europa och Sverige. Mufflonfåret äter gärna på buskar och träd. Både löv- och barrträd. De äter de flesta grödor och växter.

3271

0414

lamm

tackaolamm

DE FÖRSTA I SVERIGE

Från Iens Illum Berg fick vi ut spännande information om mufflonfår i Sverige. Enligt Iens  kom de första mufflonfåren som senare fördes till Eriksberg till Sverige år 1919. De var en gåva till hans far ifrån det kejserliga jakthägnet- genom Hagenbäck Zoologiska trädgård i Hamburg som ligger strax utanför Lienz.

När de åtta djuren ,två baggar och sex tackor, nådde Sverige sattes de i hägnet som var omkring 100 ha i Bokenäs ( 3 mil söder om Kalmar). När hägnet vid Eriksberg stod färdigt så flyttades djuren över dit.

Sedan de kom till Sverige har de aldrig blandats med några andra mufflonfår och idag så räknas de som de mest renrasiga mufflonfåren utanför Medelhavsöarna. Jämfört med de europeiska mufflonfåren är de både mindre och lättare i kropp och horn. Största mufflontroféerna ifrån Iens Illum Bergs tid på Eriksberg var en mufflonbagge på 78,7 cm samt år 1951 sköt Iens en bagge på 76,2 cm.

Enligt Iens Illum Berg förekom det minst en annan import av mufflonfår till Sverige efter den till Eriksberg. Han kände däremot inte till var ifrån den importen kom ifrån. Den importen hamnade på öar i östkusten.

STÖRRE OCH MÖRKARE

Eskilstuna djurpark anskaffade mufflonfår från dåvarande Väst-tyskland under tidigt 1960-tal. Några år senare övertog Jan Åkerman på Molstabergs säteri dessa djur. De tyska mufflonfåren är av en annan modell än de som kom till Eriksberg. Aningen större, mörkare teckning och överlag mörkare och grövre horntyp.

Vi fick även höra rykten om “Sveriges finaste och renrasigaste mufflonfår”. Det skulle handla om en direktimport ifrån Korsika till Kolmårdens djurpark. Vi blev nyfikna och kontaktade Kolmården. De sände över alla dokument över köpta och sålda mufflonfår från den 10 års period, då man hade mufflonfår i parken. Vi hittade ingen information om någon import till djurparken. Vi kontaktade parken igen och vi frågade deras tidigare veterinär om vart importen tagit vägen. ” Det har aldrig varit någon import” var det svar som vi fick utav den gamla veterinären. Alla mufflonfår hade ursprung ifrån tre olika hägn i Sverige. Djuren såldes senare till hägn,  eftersom man inte hade plats för djuren längre.

Frilevande mufflonfår finns över stora delar av landet, både på öar och fastlandet. Nordligaste populationen finns i Umeå-trakten. Söder om Mälardalen finns den på öar både på öst- och västkusten. Största frilevande populationen finns i Södermanland och svenska rekorden på frilevande är ifrån området kring Trosa.

Om det är någon som har mer information om mufflonfår i Sverige, så tar jag tacksamt emot mer information. Mejla till esstugans@gmail.com

mufflonbaggar1

brutus

tacka

SVENSK MUFFLONVARIANT

De hägn som är byggda före år 1990 har oftast mufflonfår av Eriksbergs ursprung. Eriksberg har inte sålt livdjur sedan år 1992. År 1992 slog TBC hårt mot svenska vilthägn. Det var en import med dovhindar från England som var bärare av sjukdomen.Fram till år 2012 var det i princip sälj- och bytesstopp mellan mufflonhägn. Man har aldrig hittat TBC på mufflonfår.

Hägn byggda under den perioden har näst intill uteslutande mufflonfår ifrån Göte Andersson. Han var en av de få som hade A-hägnsstatus – alltså rätt att sälja livdjur till andra hägn.Några få andra hägn hade fått speciellt tillstånd att sälja mufflonfår.

Götes djur härstammar ifrån Nolhaga djurpark i Alingsås. Vi fick information från Nolhaga djurpark att deras mufflonfår köptes ifrån Eriksberg. Senare inköptes även baggar, en ifrån djurpark norröver samt även från mälardalen. Troligtvis någon bagge med tysktblod. Nolhagas mufflonfår är ett mellanting mellan Eriksberg och de tyska mufflonfåren. Eftersom de hade större horn, de kan få tvillinglamm samt även en del vitteckning i päls. Eriksbergs mufflonfår har mindre kropp och trofé samt får aldrig tvillingfödslar.

År 2012 kom en regeländring som öppnade upp för mufflonhägn att byta och sälja djur mellan varandra. I dagsläget säljs “Nolhaga varianten” och den “tyska varianten” blandat. På sikt bör det leda till en “svensk mufflonvariant”.  Vilket borde vara helt logiskt, eftersom alla Europas länder har sina egna varianter utav mufflonfår.

dsc_2097Mufflonbagge som vi köpt in från Göte Andersson, www.jagahjort.se

dsc_3408

dsc_1417

TRE OLIKA TYPER

De enda arkeologiska fynd av mufflonfår som har påträffats härstammar ifrån fyra öar i medelhavet, Korsika, Sardinien, Rhodos och Cypern och  de fynden är max 7000-8000 år gamla. Forskarna vet att dessa öar befolkades först under neolitisk stenålder som var under samma tidsperiod. De människor som flyttade ut tog med sig sina primitiva tamfår som då funnits i ca 3000 år. Väl på öarna bildade förrymda tamfår vilda bestånd i bergen.

Idag finns dessa mufflonfår kvar i vilt tillstånd på tre av dessa öar, utdöda på Rhodos. Då öarna erbjuder olika livsmiljöer så har de utvecklats till tre olika typer av mufflonfår.

Cypriotiskt mufflonfår – Cyperns största däggdjur, men världens minsta fårras. Max 40 kg levande vikt. Oerhört sällsynt, det fanns 1200 stycken år 1992. Idag har gjort en national park på 24 000 hektar för att bevara och skydda de sista djuren som finns kvar av arten i ursprungslandet. Det ska även finnas cypriotiskt mufflonfår i vilthägn i USA .

Hornen skiljer sig ifrån europeiskt mufflonfår, de är istället samma som asiatiskt mufflon. De är super verciala, det vill säga hornspetsarna möts bakom nacken. På samma sätt som sätt “Asiatiskt mufflonfår (Anatolian Mouflon)” som är dess anfader.

Korsika mufflonfår (ovis gmelini musimon var. corsicana) –  Den är större och tyngre än den cypriotiska, den ser ut som det typiska mufflonfåret. Enligt Rowland Ward Recordbook så är den största trofén endast 66 cm och fälld år 1895. Mufflonbesättningen på ön är unik då även tackorna har små horn. På Korsika finns det två olika bestånd på ön, men de är åtskilda och krymper sakta, norra gruppen med ca 600 djur samt den södra gruppen med 400 djur.

Jakten är förbjuden sedan år 1956, men tjuvjakt förekommer. Hundjakt efter vildsvin samt ökande befolkning gör att mufflonfåren trängs undan till sämre livsmiljö för dem. Sedan år 1989 är det förbjudet att importera mufflonfår till ön, då man vill bevara det ursprungliga blodet.

Sardiniska mufflonfår – Runt 1960-talet så var stammen av mufflonfår på Sardinien kritiskt låg, det var bara omkring 400 djur kvar på grund av okontrollerad jakt. Man tog snabbt åtgärder mot detta och införde nya lagar och regler.

Så idag finns det ca 3000 djur. De lever under konstant hot av tjuvjakt, lösspringande hundar samt uppblandning av tamfår. Mufflonfåren på Sardinien finns i områden som inte passar sig in för öns turism eller jordbruk. Rekordet trofémässigt ifrån Sardinien ligger enligt Rowland Ward på 96 cm och den baggen fälldes år 1908.

FÖRSTA UTPLANTERINGARNA

I slutet av 1700- talet flyttades de första mufflonfåren ifrån Korsika eller Sardinien till Lienz i Österrike. Under 1800-talet blev det populärt att plantera ut mufflonfår vid slott och jaktparker runt om i Europa. De olika mufflonbestånden i Europa ser olika ut.

Beroende på att de uppblandats med primitiva tamfårsraser som har funnits på lösbetesdrift i bergen. De största och tyngsta troféerna finns idag i Tjeckien och Slovenien. Flera av de allra största mufflonfåren är ifrån Tjeckien. Många ifrån stora hägn och gods. Dessa mufflonfår inplanterades år 1868 ifrån Korsika.

De tyska mufflonfåren blev uppblandade med en uråldrig domesticerad fårras som kallas “Schnuckenheide Schaf”. Det resulterade i ett litet större och mörkare mufflonfår med längre horn. De är de varianterna av mufflonfår som toppar topplistorna runt omkring i Europa. I Tjeckien fälls det nästa årligen nya rekord. Ofta baggar som mäter 100 cm samt ännu större.

dsc_5915

Alla foton är tagna av Alexandra Hellström och i vårat hägn Esstugans Gård. Text av Alexandra och Jonas Hellström.

Om du har mer information om svenska mufflonfår får du gärna kontakta oss på esstugans@gmail.com

För mer information om vår gård och våra djur besök www.esstugan.se 

Issue of the Week: Community Involvement in Wildlife Conservation

Riktigt intressant artikel! Läsvärt och tänkvärt.

First For Wildlife

Picture 057

Globally, over a billion rural people are dependent for some part of their livelihood on the use and trade of wild natural resources. In some areas, 25–40% of household income is being derived from wild resources.  These astounding realities are reported in a 2011 IUCN paper called “Raising Local Community Voices: CITES, Livelihoods and Sustainable Use.”

With such reliance on wildlife, it is crucial that community involvement is central to conservation. Broad, centralized government oversight of wildlife management has shown to be difficult to implement and enforce, whereas localized, community-based wildlife management quickly addresses the needs of the people while ensuring resource sustainability.

Private organizations, such as the Community Areas Management Program for Indigenous Resources (CAMPFIRE), are working with local communities to create incentives for people not only to tolerate wildlife, but to embrace their existence and their value. CAMPFIRE is an innovative rural development strategy in Zimbabwe that has…

View original post 389 more words

Mufflonfår del 1

Lite grundläggande information om mufflonfår samt tankar om mufflonfår i Sverige samt sånt vi har lärt oss under åren med vår egna mufflonfårsbesättning.

Mufflonfåret är som andra fårarter lätt att göra sin egen variant av och styra avelsmässigt. Under åren så har vi haft med många olika baggar under brunsten samt haft en större grupp med mufflonfår så vi har en bredbas med olika horntyper och vinklar, de skiljer även en del färgmässigt mellan baggarna.

Image

Image

Image

Mufflonfåren skiljer sig mycket i utseende bara på olika platser i Sverige. I vårt hägn dominerar mörkare varianter av mufflonfår med svarta och grövre horn som liknar mufflonfåren på fastlandet i Europa, t ex Tjeckien. Vi har under åren satsat på att ha ett brett avelsutbud med fina avelsbaggar samt en stor stam för att motverka inavel eller andra problem för stammen. Bra sätt också för att få fram så många olika hornvarianter som möjligt. År 2012 valde vi även att köpa in 4 st nya avelsbaggar med annan blodslinje än våra djur. Då vi är mycket nöjda med våra hornanlag men önskar snäppet bättre pälsanlag. Önskar att få pälsen mer åt det roströda hållet, då dessa djur påminner mer om djuren på Eriksberg pälsmässigt. De har däremot mycket ljusare horn än våra mufflonfår. Bäst i hornbedömning ger mörka nästan svarta horn.

Image

Image

Mufflonfåret är världens minsta vildfår och har en levandevikt på ca 50 kg (bagge). Absolut minst är mufflonfårets underart cypriotiskt mufflonfår som väger ca 40 kg levande vikt och är Cyperns största landlevande djur.

Brunsten hos våra mufflonfår brukar infalla i september/oktober, dessa lamm föds sedan i februari/mars. Tvillingfödslar förekommer, men det har minskat med åren. Tackorna behöver oftast komma upp i en ålder av ca tre år för att få tvillingar, men har även hänt att ”förstaföderskor” har fått tvillinglamm men det brukar dessvärre inte gå så bra. Då om man inte är vaksam så kan ett av lammen bli dumpat och då mufflonfår som andra djur inte adopterar andras avkomma så kan man finna detta lamm dött. En mufflontacka behöver gå undan och föda lamm i ro, då lammet behöver vänja sig vid mammans doft för att klara sig, en äldre tacka drar sig gärna undan övriga flocken i två-tre dagar. En ung tacka kan däremot första gången råka föda lamm oplanerat mitt i en grupp eller på en foderplats. Detta brukar dessvärre inte sluta väl, ofta har såna situationer slutat med att lammet förvirrat irrar efter baggar eller första bästa tacka/annat får som den ser och råkar då ut för stångningar och bortknuffningar. Dessa lamm om vi upptäcker föder vi upp som flasklamm då de annars går en säker död till mötes . Tackorna har strikt hierarki och accepterar inte di försök av andra lamm.

Image

Image

Image

Flasklamm har ofta i början svårt att komma in i flocken, då de inte beter sig som de övriga fåren. De första två-tre månaderna får de oftast gå på egen hand och de accepteras först helt och hållet under första brunst, speciellt tacklamm. Flaskuppfödda djur är däremot till stor hjälp när man behöver fånga in andra mufflonfår för kontroll eller livdjursförsäljning, de andra lockas med lättare och de känner sig samtidigt trygga då dessa djur är lugna i sällskap av människor. Så om man har mufflonfår i hägn och vill ha bättre kontroll över sina djur så är flaskuppfödda tackor att rekommendera. Flaskuppföda baggar blir ofta problem då de inte får någon respekt för sina uppfödare och kan då ha dåligt tålamod vid vistelse i hägnet och rent sagt klassas som olustiga.

Mer om hur själva brunsten hos mufflonfår fungerar. Tidigare nämnt så infaller den oftast i september/oktober (årsfödda tacklamm slutet av oktober/november ut), då med att de äldre tackorna brunstar först. Den första tackan utsätts alltid för högst tryck och då är det viktigt att man har en äldre bagge som tar kontroll, annars kan tackan jagas runt av alltför många baggar. En mufflontacka brunstar i ca 2-3 dagar . Högbrunst under dag två och då är hon oftast ensam med en bagge i ett eget hörn av hägnet. Flera tackor kan brunsta under samma period och då är det viktigt att ha flera bra avelsbaggar. Då mufflonfåren inte brunstar som hjortvilt med en dominant platshjort som sköter ett helt harem. Om man har för lite baggar så finns det en risk att baggar som inte är tänkt till avel får chans att producera avkomma, då även baggar ifrån en ålder av ett år. Baggarna sköter tackorna bäst ifrån tre års ålder då de har fått bra självförtroende och erfarenhet, yngre baggar råkar oftast hetsa upp tackorna allför mycket och de blir då mycket spring eftersom tackorna hellre väljer en äldre bagge om det finns tillgängligt. Yngre baggar har också en tendens att mer stånga på tackorna då de försöker ”rymma” ifrån deras sällskap, vilket i sin följd stressar tackorna. En äldre bagge stångar undan rivaler med styrka och de kan få dem att väja för en blick eller ett ”skenanfall”. Baggarna gnisslar tänder,sparkar varandra samt har samtidigt deras blå/svarta tunga ute och ett brummande ljud samt stångas även rejält innan brunsten drar igång på riktigt. För att kolla tackornas mottaglighet så följer baggen tackan och lägger huvudet åt hennes sidor samtidigt som han med tungan ute och brummande ljud kickar henne lätt med frambenen. Detta får tackan att kissa som baggen sedan tar i munnen med höjt huvud och böjd överläpp flemar i luften, vilket ger svar på om tackan närmar sig brunst.

Image

Image

Image

När jag väljer ut baggar för avel så tänker jag på följande

  • Hornanlag. Hornen ska gärna ha så stort utlägg som möjligt och bra växtkraft. Horn som vrider in spetsarna mot halsen och orsakar nötskador på huden är inget att föredra i avel, om det är sidan på hornet som skaver mot halsen och inte spetsen av hornen så funkar det däremot att ha baggen i aveln. Då avkomman troligen får bättre anlag eftersom tackans ursprung också spelar sin roll.
  • Pälsen. Den ska vara tydligt brokig, med svart/rött. Med stark sadelfläck samt gärna tät man under hakan.
  • Klövar. Eftersom mufflonfår ursprungligen är bergslevande vilt så är förväxta klövar ett vanligt förekommande fenomen. De baggar med bäst växtkraft hornmässigt lider oftast av att klövarna växer minst lika bra. Om man får fram en bagge med bra hornanlag och perfekta klövar så ska man vara rädd om den baggen, då dålig klövar går i anlag också.
  • För bästa chans att välja de mest lämpliga djur till avel så har jag även ett ”baggregister”. Då jag tar bilder av varje bagge som vi har år ifrån år. Det ger bra bild av de djur vi har samt man ser lättare vilka djur som är värda att satsa på avelsmässigt. Det ger också bra grund för avskjutningsplan för baggar som inte lämpar sig för avel eller livdjursförsäljning. Sedan jag valde att satsa på ett bildregister över våra djur så har djuren blivit bättre och bättre. Det är även lättare då att välja ut nya avelsdjur.
  • Om man är intresserad av uppfödning av mufflonfår och har tankar på att starta upp nytt hägn eller ta över att gammalt hägn, så är det bra att ha hägnet indelat i olika sektioner, när det gäller mufflonfår är det bra att ha ett avelshägn med tackorna samt man byter avelsbaggar då och då eller har flera olika baggar med tackorna. För många baggar däremot ger stora påfrestningar på tackorna under brunst samt lamning. Därför det bra att ha avelshägnet i anslutning till fångstfålla där man kan ta in djuren för försäljning eller slussa ut baggar i en annan del av hägnet utan tackor. Om man inte är intresserad av uppfödning för livdjursförsäljning utan har djuren enbart för jakt så är det ändå bra att ha koll över sina djur och ha så att jakten genomförs med guide så rätt baggar stannar i avel och oönskade baggar säljs för jakt.

Vi har tackor & våra bästa baggar samt nyinköpta avelsbaggar i ett hägn för sig, då tackorna inte orkar med att vara med alltför många baggar. De blir enorm påfrestning under brunsten annars för tackorna, då flera baggar kan springa efter samma tacka. När tackorna lammar så brukar även de första som lammar råka ut för lite för intresserade baggar eftersom de helt plötsligt doftar spännande igen. Därför är det bra att ha en liten grupp med baggar med tackorna när det är dags för ”babyboom” samt brunst. Ett fenomen som vi har märkt på våra mufflonfår är att då våra tackor lammar så tidigt och är i bra form så orkar även en del brunsta på vårkanten också, då slutet av mars-april. Detta gör att de föder 1-2 st höstlamm i augusti-september. Dels blir det så också eftersom vi alltid har några baggar med tackorna under hela året. Baggarna vi håller med tackorna är ifrån ca 1,5 år och uppåt, yngre baggar är för snabba och springer slut på tackorna då det mer tar brunsten på “lek”.

Image

De som jag har lärt mig bäst av om avel på mufflonfår är ifrån uppfödare i USA. De lägger ner oerhört mycket arbete på sina djur och det visar sig verkligen att deras jobb lönar sig. De får fram otroligt fina djur och jag skulle vilja påstå bland de jämnaste mufflonfåren i världen, horn samt pälsmässigt. Däremot klassas tyvärr inte dessa i rekordböcker som renrasiga mufflonfår, då det förekommer många olika fårarter blandade i en del större jakthägn samt djurfarmer. Det finns bland annat blandningar mellan Texas Dall Sheep och europeiska mufflonfår. Samt man har även döpt en ”ny art” till Stumberg Sheep som är en blandning av argali samt europeiska mufflonfår, den blandningen uppstod på Patio Ranch i Texas 1969. Om man vill veta mer om mufflonfår i USA så finns det bland annat en facebook grupp som heter  “European mouflon sheep breeders and fanciers”. Mufflonuppfödare i USA som jag har varit i kontakt med och diskuterat mufflonfår- http://www.hilonesomemouflon.com/ & http://www.northtexasmouflon.com/ & http://www.majesticmouflons.net/.

En av de bästa baggarna som vi har fött fram i vårt hägn hade ett utlägg på 54 cm (bredden mellan hornen,se bilder nedan). Dessvärre var hornen lite ojämna då han hade brutit av ett antal cm på ena sidan, så hornlängden hamnade på ett medel på 85 cm. Den baggen bedömdes in som Sverige tvåa på jägareförbundetslista över bedömda mufflonfår i Sverige 2012 på tullgarn mässan. Vår nu största bagge i hägnet som går som avelsbagge med tackorna har en hornlängd på 96-94 cm. Den baggen är 6 år så han har mycket goda hornanlag med en stor växtkraft. Jag har bilder på den baggen ifrån 2009 och det är oerhört spännande att kolla tillbaka till gamla bilder.

Image

Image

Image

Baggarna i vårt hägn håller normalt ca 60 cm vid 2 års ålder, men sen finns det olika anlag en del baggar växer mycket fort. Men vi har även haft 1,5 åriga baggar som har legat mellan 55-60 cm samt 2,5 årig baggar som har legat på 70-76 cm. Samt bagge som vid 4 års ålder höll 90 cm.De baggar med bäst anlag sparar vi vidare i avel samt säljer som avelsbaggar till andra mufflonhägn.

Fler delar om fakta om mufflonfår samt bilder kommer!

Kom ihåg att jaga räv

För min del så är skyddsjakten på räv mycket viktig. Dels för att vi har vilthägnet med dovhjortar och mufflonfår, så vill vi inte att rävarna lär sig att det är ett smörgåsbord att gå in och ta lamm eller kalvar. Mufflonfåren lammar så tidigt på året som i februari-mars, så om man har otur då kan de bli lätta offer för räv beroende på snötäcket. Senaste vintern var det på runt 40 cm.

De normala jakttiderna på räv varierar ju i landet. Men i området som jag bor inom så är det jakt på dem ifrån den 1 augusti – 31 mars. Det finns några punkter inom skyddsjakten som man borde ha koll på när det gäller skyddsjakt på räv.

Image

Här kommer några utdrag ur årets jakttabell ifrån Svenska Jägareförbundet –

” 2 Vildsvin,räv,mårdhund,grävling,mård,iller,mink,hermelin,vessla,ekorre,vildkanin,mullvad,sorkar,(även bisam),lämlar,råttor,skogsmöss,husmus,kråka,råka,kaja,skata,tamduva (stadsduva),björktrast (snöskata),gråsparv,pilfink som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-30 juni. ”

”8 Grävling som förekommer i vilthägn samt rödräv och grävling som förekommer tillfälligt på ö, holme eller skär får jagas, om det behövs med hänsyn till viltvården.”

” 10 Årsunge av rödräv får jagas om det behövs för att tillgodose viltvården den 1 juli – 30 juni.”

”18 Rödräv, grävling, hermelin, vessla, iller, mård och korp får jagas inom område för viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning samt inom ett avstånd av 200 meter från sådana anläggningar, om det behövs för att förhindra skada inom anläggningarna den 1 juli- 30 juni. ”

Personligen tycker jag att det är viktigt att hålla kontroll på rävstammen. De senaste två – tre åren så har det varit mycket räv med skabb, nästan varenda räv som jag har skjutit har haft rävskabb på gång eller har haft långt gången skabb med knappt päls kvar.

Om du misstänker att en räv som du har skjutit har skabb så kan du undersöka om räven, men gör detta med engångshandskar! Skabben börjar oftast bak på svansroten eller på bakbenen, du kan antingen se små sårskorpor eller med handskarna känna små knölar. Tänk på att hålla räven ifrån dig, låt den inte nudda dina kläder eller skor.

Mer om rävskabb – http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Hund/Parasiter-hos-hund/Ravskabb—Sarcoptes/

Image

Skabbräv som Alexandra lyckades skjuta på rävåtel under vinter 2012. 

Om du har hund, tänk på din hund. Våra hundar har blivit behandlade mot rävskabb över 5 gånger de senaste 1 ½ – 2 åren. Skabbrävarna är så desperata de sista månaderna när skabben är som värst att de har svårt att få tag på mat på egen hand så de springer mycket i vilthägnet samt att de kommer in i vår trädgård eftersom den ligger inne i vilthägnet.

Eftersom rävstammen har gått ner här de senaste åren så har det blivit mycket fler rådjur samt andra småvilt. Förra året lyckades min far se sammanlagt 5 stycken rådjur på en kväll, en get med tvillingar samt en get med ett kid. Då det är mestadels skog i området där vi bor så var det roligt med en sådan viltobservation på en kväll.

Image

Tänk på viltvården. Om du vill ha bra stam av rådjur och småvilt så är skyddsjakten oerhört viktig.

/  Text Alexandra & Foto-Erik

Den så kallade “dösäsongen”

Den här tiden på året är det många jägare som inte är särskilt aktiva. Vilket är konstigt. För faktum är att det är nu under ” den lugna perioden” som man som jägare har chansen att kunna påverka förutsättningarna inför den kommande jaktsäsongen. Problemet i många jaktlag är att intresset att delta är betydligt större den första oktober än en söndag i juni.

Jag tycker att den ultimata jaktupplevelsen är när man känner helheten. Att ha varit delaktig i allt från viltvård och planering tills att köttet ligger på tallriken. Listan på lågsäsongsaktiviteter kan göras lång. Här är det som jag prioriterar främst.

  • Hundträning. Jaktsäsongen är för kort för att ha en hund som inte orkar prestera maximalt från början.
  • Skytte. Att övningsskjuta mycket och känna sig bekväm med sitt vapen.
  • Viltvård. Saltstenar ska ut. Viltåkrar ska fixas och sticklingar ska sättas. Vinterns foderplatser ska städas mm..
  • Inventering. Vår- och sommarkvällar är fina tillfällen för viltspaningsrundor, som ofta resulterar i många viltobs.
  • Planering. Passen ska ses över, torn ska flyttas eller byggas nya. För att senare, under sensommaren röjas.

Om man inte har hälsa, ork eller tid att tex bygga torn? Ja, då är det dags att få in föryngring i jaktlaget. Många ungdomar som är jaktintresserade saknar jaktmark. Dom har dessutom ofta både ivern och kroppen för att arbeta. Medans dom äldre, med sin erfarenhet, mer än gärna tar på sig rollen som arbetsfördelare.

ImageImage

Och kom ihåg – Små insatser är bättre än inga alls!

// Erik Rumler