Mufflonfår del 3

Mer fakta och information om mufflonfår i Sverige samt hägn i Sverige.

Intresset för mufflonfår väcktes redan i tidig ålder eftersom jag är uppvuxen på en gård med ett vilthägn med mufflonfår. Jag har spenderat timtal med att både jaga dem, sköta om dem samt att dokumentera dem. Årligen säljer vi djur till både andra hägn samt fina trofébaggar för jakt. De två största baggarna på Jägareförbundetslista är skjutna i vårat vilthägn (Esstugans Gård, http://www.esstugan.se).

DSC_4093
Sverige 1a på 223,8 poäng fälld december år 2015. Vi har en bagge som är större poängmässigt i avel (Baggen på bilden höll 99,5 cm i snitt).

Sverige 2a på 213,9 poäng. Fälld mars år 2016. 

Europeiskt mufflonfår klassas som världens minsta vildfårsart med en levande vikt som helst inte ska överstiga 50 kg, enbart underarten cypriotisk mufflonfår som är mindre då det är en ö-variant som man bara kan hitta på Cypern, de väger runt 40 kg i levandevikt och de skiljer sig hornmässigt ifrån de europeiska mufflonfåren.

En bagge har en mankhöjd på cirka 90 cm. Mufflonfåret har till skillnad från tamfår en mycket kort svans. Svansen längd kan avslöja om det har skett en inblandning av andra får.

Mufflonfår är ett slidhornsdjur. Det betyder att de har horn som växer hela livet och utifrån hornens storlek samt årsringar som blir på hornen kan man bedöma deras ålder. I vissa besättningar och delar av världen kan även tackor ha horn, men då rör det sig om små horn oftast som små knappar i huvudet.

dsc_2088

dsc_6327

brutus

dsc_3481

MYCKET ORTSTROGNA

Mufflonbaggarna växer som snabbast hornmässigt upp till tre års ålder. Sedan trappas tillväxten ner, de fortsätter att växa men inte alls i samma takt. Efter fem till sex års ålder växer en bagge runt cirka 1-3 cm per år.

Upp till tre år i vårt hägn kan baggarna hålla ifrån 60-75 cm, allt beroende på hornanlag. Norröver i Sverige kan det ta upp till fyra år för en bagge att nå hornstorleken 60 cm. Man brukar klassa en mufflontrofé som kapital ifrån just 60 cm. Medalj brukar vara ifrån cirka 70 centimeter och uppåt.

Mufflonfåret är ett mycket ortstroget vilt. I områden som hyser mufflonfår sker spridning av djuren mycket långsamt till kring liggande områden. Största faran för mufflonfår är lodjur, varg och större jakthundar. Likt andra vilt kan mufflonfår flytta sig vid stor störning i deras hemvist område.

Ursprungsområden för mufflonfår är bergsmiljö och mer karga miljöer. De är väldigt anpassningsbara vilt och klarar sig bra runt om i Europa och Sverige. Mufflonfåret äter gärna på buskar och träd. Både löv- och barrträd. De äter de flesta grödor och växter.

3271

0414

lamm

tackaolamm

DE FÖRSTA I SVERIGE

Från Iens Illum Berg fick vi ut spännande information om mufflonfår i Sverige. Enligt Iens  kom de första mufflonfåren som senare fördes till Eriksberg till Sverige år 1919. De var en gåva till hans far ifrån det kejserliga jakthägnet- genom Hagenbäck Zoologiska trädgård i Hamburg som ligger strax utanför Lienz.

När de åtta djuren ,två baggar och sex tackor, nådde Sverige sattes de i hägnet som var omkring 100 ha i Bokenäs ( 3 mil söder om Kalmar). När hägnet vid Eriksberg stod färdigt så flyttades djuren över dit.

Sedan de kom till Sverige har de aldrig blandats med några andra mufflonfår och idag så räknas de som de mest renrasiga mufflonfåren utanför Medelhavsöarna. Jämfört med de europeiska mufflonfåren är de både mindre och lättare i kropp och horn. Största mufflontroféerna ifrån Iens Illum Bergs tid på Eriksberg var en mufflonbagge på 78,7 cm samt år 1951 sköt Iens en bagge på 76,2 cm.

Enligt Iens Illum Berg förekom det minst en annan import av mufflonfår till Sverige efter den till Eriksberg. Han kände däremot inte till var ifrån den importen kom ifrån. Den importen hamnade på öar i östkusten.

STÖRRE OCH MÖRKARE

Eskilstuna djurpark anskaffade mufflonfår från dåvarande Väst-tyskland under tidigt 1960-tal. Några år senare övertog Jan Åkerman på Molstabergs säteri dessa djur. De tyska mufflonfåren är av en annan modell än de som kom till Eriksberg. Aningen större, mörkare teckning och överlag mörkare och grövre horntyp.

Vi fick även höra rykten om “Sveriges finaste och renrasigaste mufflonfår”. Det skulle handla om en direktimport ifrån Korsika till Kolmårdens djurpark. Vi blev nyfikna och kontaktade Kolmården. De sände över alla dokument över köpta och sålda mufflonfår från den 10 års period, då man hade mufflonfår i parken. Vi hittade ingen information om någon import till djurparken. Vi kontaktade parken igen och vi frågade deras tidigare veterinär om vart importen tagit vägen. ” Det har aldrig varit någon import” var det svar som vi fick utav den gamla veterinären. Alla mufflonfår hade ursprung ifrån tre olika hägn i Sverige. Djuren såldes senare till hägn,  eftersom man inte hade plats för djuren längre.

Frilevande mufflonfår finns över stora delar av landet, både på öar och fastlandet. Nordligaste populationen finns i Umeå-trakten. Söder om Mälardalen finns den på öar både på öst- och västkusten. Största frilevande populationen finns i Södermanland och svenska rekorden på frilevande är ifrån området kring Trosa.

Om det är någon som har mer information om mufflonfår i Sverige, så tar jag tacksamt emot mer information. Mejla till esstugans@gmail.com

mufflonbaggar1

brutus

tacka

SVENSK MUFFLONVARIANT

De hägn som är byggda före år 1990 har oftast mufflonfår av Eriksbergs ursprung. Eriksberg har inte sålt livdjur sedan år 1992. År 1992 slog TBC hårt mot svenska vilthägn. Det var en import med dovhindar från England som var bärare av sjukdomen.Fram till år 2012 var det i princip sälj- och bytesstopp mellan mufflonhägn. Man har aldrig hittat TBC på mufflonfår.

Hägn byggda under den perioden har näst intill uteslutande mufflonfår ifrån Göte Andersson. Han var en av de få som hade A-hägnsstatus – alltså rätt att sälja livdjur till andra hägn.Några få andra hägn hade fått speciellt tillstånd att sälja mufflonfår.

Götes djur härstammar ifrån Nolhaga djurpark i Alingsås. Vi fick information från Nolhaga djurpark att deras mufflonfår köptes ifrån Eriksberg. Senare inköptes även baggar, en ifrån djurpark norröver samt även från mälardalen. Troligtvis någon bagge med tysktblod. Nolhagas mufflonfår är ett mellanting mellan Eriksberg och de tyska mufflonfåren. Eftersom de hade större horn, de kan få tvillinglamm samt även en del vitteckning i päls. Eriksbergs mufflonfår har mindre kropp och trofé samt får aldrig tvillingfödslar.

År 2012 kom en regeländring som öppnade upp för mufflonhägn att byta och sälja djur mellan varandra. I dagsläget säljs “Nolhaga varianten” och den “tyska varianten” blandat. På sikt bör det leda till en “svensk mufflonvariant”.  Vilket borde vara helt logiskt, eftersom alla Europas länder har sina egna varianter utav mufflonfår.

dsc_2097Mufflonbagge som vi köpt in från Göte Andersson, www.jagahjort.se

dsc_3408

dsc_1417

TRE OLIKA TYPER

De enda arkeologiska fynd av mufflonfår som har påträffats härstammar ifrån fyra öar i medelhavet, Korsika, Sardinien, Rhodos och Cypern och  de fynden är max 7000-8000 år gamla. Forskarna vet att dessa öar befolkades först under neolitisk stenålder som var under samma tidsperiod. De människor som flyttade ut tog med sig sina primitiva tamfår som då funnits i ca 3000 år. Väl på öarna bildade förrymda tamfår vilda bestånd i bergen.

Idag finns dessa mufflonfår kvar i vilt tillstånd på tre av dessa öar, utdöda på Rhodos. Då öarna erbjuder olika livsmiljöer så har de utvecklats till tre olika typer av mufflonfår.

Cypriotiskt mufflonfår – Cyperns största däggdjur, men världens minsta fårras. Max 40 kg levande vikt. Oerhört sällsynt, det fanns 1200 stycken år 1992. Idag har gjort en national park på 24 000 hektar för att bevara och skydda de sista djuren som finns kvar av arten i ursprungslandet. Det ska även finnas cypriotiskt mufflonfår i vilthägn i USA .

Hornen skiljer sig ifrån europeiskt mufflonfår, de är istället samma som asiatiskt mufflon. De är super verciala, det vill säga hornspetsarna möts bakom nacken. På samma sätt som sätt “Asiatiskt mufflonfår (Anatolian Mouflon)” som är dess anfader.

Korsika mufflonfår (ovis gmelini musimon var. corsicana) –  Den är större och tyngre än den cypriotiska, den ser ut som det typiska mufflonfåret. Enligt Rowland Ward Recordbook så är den största trofén endast 66 cm och fälld år 1895. Mufflonbesättningen på ön är unik då även tackorna har små horn. På Korsika finns det två olika bestånd på ön, men de är åtskilda och krymper sakta, norra gruppen med ca 600 djur samt den södra gruppen med 400 djur.

Jakten är förbjuden sedan år 1956, men tjuvjakt förekommer. Hundjakt efter vildsvin samt ökande befolkning gör att mufflonfåren trängs undan till sämre livsmiljö för dem. Sedan år 1989 är det förbjudet att importera mufflonfår till ön, då man vill bevara det ursprungliga blodet.

Sardiniska mufflonfår – Runt 1960-talet så var stammen av mufflonfår på Sardinien kritiskt låg, det var bara omkring 400 djur kvar på grund av okontrollerad jakt. Man tog snabbt åtgärder mot detta och införde nya lagar och regler.

Så idag finns det ca 3000 djur. De lever under konstant hot av tjuvjakt, lösspringande hundar samt uppblandning av tamfår. Mufflonfåren på Sardinien finns i områden som inte passar sig in för öns turism eller jordbruk. Rekordet trofémässigt ifrån Sardinien ligger enligt Rowland Ward på 96 cm och den baggen fälldes år 1908.

FÖRSTA UTPLANTERINGARNA

I slutet av 1700- talet flyttades de första mufflonfåren ifrån Korsika eller Sardinien till Lienz i Österrike. Under 1800-talet blev det populärt att plantera ut mufflonfår vid slott och jaktparker runt om i Europa. De olika mufflonbestånden i Europa ser olika ut.

Beroende på att de uppblandats med primitiva tamfårsraser som har funnits på lösbetesdrift i bergen. De största och tyngsta troféerna finns idag i Tjeckien och Slovenien. Flera av de allra största mufflonfåren är ifrån Tjeckien. Många ifrån stora hägn och gods. Dessa mufflonfår inplanterades år 1868 ifrån Korsika.

De tyska mufflonfåren blev uppblandade med en uråldrig domesticerad fårras som kallas “Schnuckenheide Schaf”. Det resulterade i ett litet större och mörkare mufflonfår med längre horn. De är de varianterna av mufflonfår som toppar topplistorna runt omkring i Europa. I Tjeckien fälls det nästa årligen nya rekord. Ofta baggar som mäter 100 cm samt ännu större.

dsc_5915

Alla foton är tagna av Alexandra Hellström och i vårat hägn Esstugans Gård. Text av Alexandra och Jonas Hellström.

Om du har mer information om svenska mufflonfår får du gärna kontakta oss på esstugans@gmail.com

För mer information om vår gård och våra djur besök www.esstugan.se 

Filmrecension – Cervus, Capreolus & Vulpes av Brent Norbury Hunting

ccvbunble-768x690I filmen “Cervus, Capreolus & Vulpes” följer du jägaren och jaktguiden Brent Norbury under ett jaktår i Skottland. Du får se allt ifrån hjortjakt efter kronvilt och rådjur till småviltsjakt efter räv.

Du följer Brent Norbury på jakt i Galloway under flera olika årstider. Brent agerar både skytt och fotograf i sin första jaktfilm som är 90 minuter. Du får följa med på mycket jakt efter kronvilt,rådjur samt räv. Vårbocksjakt, brunstjakt på kronhjort samt lockjakt/smygjakt på räv samt också ren avskjutningsjakt på rådjur/kronvilt. Du får se flera spännande jaktformer efter Skottlands vilt. Filmen kan starkt rekommenderas om du har drömmar att åka till Skottland på jakt.

Filmen finns att beställa på hans hemsida – http://www.brentnorburyhunting.co.uk/?p=1906

Brent jobbar på Strahanna Stalking som jaktguide på kronvilt samt rådjur. Mer om råbocksjakt med Brent kan du läsa om i mitt jaktreportage i Allt om Jakt & Vapens nummer 5/2016.

alltomjaktvårbockbockjaktalltomjakt

Du kan också följa Brent Norbury Hunting på Facebook – https://www.facebook.com/brentnorburyhunting/?fref=ts

Jakt efter kronhjort i Ungern

Det är söndag morgon den femte oktober, min tredje jaktdag på min drömjakt efter kronhjort i Ungern. Innan morgonens första ljus  är vi på väg ut mot vårat första pass. Vi steg upp redan kring femtiden för att förbereda oss inför morgonensjakt och för att möta och bege oss ut med guiderna till skogs runt klockan halv sex. När vi lämnar vår jaktstuga är det mörkt och små kyligt när vi tar oss ut till bilarna för en kortare bilfärd upp mot bergen. Vi har under alla dagarna smygjagat både morgon och kväll samt varvat med en del vakjaktspass tills det var tillräckligt med dagsljus för att smyga sig fram i terrängen. Men det är en sak som är säker, här i Ungern kan de sin hjortjakt och det vet vilka områden som är hetast. Jag har under de första dagarna bara sett ett par hindar och kalvar i fjärran under de första dagarna. Vi har prioriterat att först hitta en hjort med trofévikt på 4-6 kg innan vi får chans att fälla hondjur/kalvar eller årsgrisar.

DSC_4083

Under de första dagarna har ingen lämplig avskjutningshjort korsat min väg, men min far och hans guide har bekantat sig med flera olika hjortar i varierande klass, flera som var i avskjutningsklass. Han hade även turen att få fälla en gammal åttatagare under allra första jaktdagen. Nu hoppas jag på samma tur, eftersom vi idag har tänkt ta oss till ett annat område inom det sextontusen hektar stora statliga reviret som vi inte har smygjagat igenom tidigare. Det statliga ägda jaktområde vi befinner oss på ligger sextiosex km norr om Budapest. Landskapet är genomgående med lövskog och kuperad mark och berg. Här i skogarna dominerar kronhjortar och vildsvin, just detta område saknar dovvilt men det finns mufflonfår.

DSC_4093

På väg ut mot dagens första pass skymtar vi en hjort på den tunna skogsremsan framför oss som leder oss rakt in i den djupa buskskogen. Det är svårt att urskilja hur stor hjorten är i morgondiset och mörkret. När vi är femtio meter ifrån hjorten som kommer emot oss som en skugga stannar den upp för att lyssna och vädra. Vi hör hur hjorten kastar sig in i den buskvegetationen som omger stigen och vi hör hur hornen slår emot och bryter kvistar på sin väg igenom. Guiden säger “stag” och när vi passerar platsen där hjorten avvek ifrån stigen känner vi en stark brunstlukt som ligger kvar i luften. I det här reviret är hjortarna är inne på sin andra brunst för året, en brunst som varar under ett par dagar till en vecka. Vi har kommit precis när den har börjat att gå igång på allvar.

DSC_4378DSC_4354DSC_4432

De olika passen vi har startat från varje morgon är mycket väl genomtänkta och strategiskt placerade. I Ungern är man också mästare på att göra pyrsh stigar genom de tätaste snår och vegetation. Många pass ser inte mycket ut för världen ifrån marknivå, men när man väl har bestämt sig att gå upp i dem öppnas en ny värld. Vi klättrar upp i dagens första torn som ligger placerat vid ett av få hyggen som man har sett under tiden som jakten ägt rum. Det är fortfarande relativt mörkt och solen har inte hunnit stiga upp än. Dimman ligger tät utmed hygget, det är fortfarande svårt att se om det är djur i rörelse. Vi hör en kronhind som lockar på sin kalv samt hur det rör sig mer djur ute i dimman som ligger som ett täcke. Vi väntar med spänning på att solen ska gå upp för att få chansen att se något genom kikaren. Kanske har de sällskap utav någon hjort denna morgon.

DSC_0010
Vår fina jaktstuga som vi bodde i under vår vistelse i Ungern. 

DSC_4060Min pappas hjort. En hjort på ca 8-9 år. Typisk hornsättning för området. Ca 4,3 kg trofévikt.

DSC_4075Min pappas hjort igen och en räv som kom till vår jaktstuga varje kväll för att tigga till sig några godbitar. Att provsmaka kronhjort tacka han inte nej till!

Dimman lättar när solen börjar krypa upp i horisonten. Ungefär tvåhundra meter ifrån tornet ser vi att det står ett ensamt kronvilt och betar under några ekträd. Guiden säger att det ser ut som en ung hjort, men det är fortfarande för mörkt att säga med säkerhet. Vi skymtar svagt hornen, hjorten betar alldeles i skuggan under några stora lövträd. Det är fortfarande för mörkt att se klart genom kikaren eller för foto. Plötsligt när solen står högre hör jag att guiden tar upp kikaren igen för att kolla in hjorten, jag får höra orden “wow it’s a good stag!”. Men hjorten var alldeles för ung och för goda hornanlag för att fällas, han uppskattar hjortens ålder till cirka sex år och  han gissade på en vikt över sex kilo på trofén. Guiden förklarade att den skulle växa till sig ytterligare ett par år innan den skulle få jagas.

DSC_4620Vackra ädellövskogar där viltet frodas

ekskog
Det är en matta av ekollon. Ett bra år för djuren med mycket mat i skogarna. 

När det lugnar ner sig runt omkring tornet går vi runt i några timmar på smygjakt, men vi får inte se någon mer hjort när vi smyger oss fram. Morgonen bjuder inte på någon mer större hjort, men humöret är på topp ändå för nu har vi ändå fått se några hjortar. På väg mot bilen tillbaka för att åka hem till frukost stöter vi iväg några hindar och kalvar. De står länge och iakttar oss på håll, de förstår nog att vi är jägare och det dröjer inte länge innan de avlägsnar sig. Vi märker hur kronviltet mer börjar söka sig in i det täta vi väljer att avsluta morgonpasset och satsa mer på eftermiddagen.

DSC_4766En ung hjort i kvällens sista solstrålar. Kronviltet rörde sig som mest morgon och kväll.

Det ständiga ljudet av fallande ekollon som smattrar igenom löven är något speciellt, ingenting som man är van vid i vanliga fall eller vid jakt på hemmaplan. Man hör också hur tystnaden bryts av ljudet ifrån ekar som slår i varandra och man hör ofta ljudet av grenar som knäcks, ibland är det förvånansvärt likt ljudet av en smygande hjort. När skymningen börjar komma och vi har suttit i närmare två och en halv timme utan något kronvilt i synhåll. Nu börjar det låta allt mer som smygande hjortar i skogsbrynet, jag kollar mot min guide ett flertal gånger, men han bara ler och skakar på huvudet. Ju längre in på kvällen det kommer desto större blir önsketänkandet om att det snart ska komma fram vilt. Dessutom har vinden nu lagt sig, alldeles vindstilla nu hörs minsta lilla ljud ifrån skogen allt tydligare. Nötskrikorna gapar irriterat på varandra och de retar sig på något. När solen börjar nå trädtopparna är det tyst. Inga fåglar, bara träd som knakar och löv som rasslar.

DSC_4085Ett mycket gammalt torn i frodig skog. 

Plötsligt får jag en lätt knuff i sidan och guiden pekar mot buskvegetationen som är till höger om oss cirka tvåhundra meter bort. Ibland ekbuskarna dyker det fram en hind med högrest huvud. Hon står och lyfter huvudet och vädrar och ser sig omkring i någon minut innan hon bestämmer sig att kliva ut på viltåkern. Vi ser att hon har en kalv med i släptåg. De kommer närmare oss rakt ut på åkern. När de har lämnat buskaget ser vi ytterligare en skugga träda fram ur dunklet. Det är en hjort! Vi ser de höga hornen och de vita hornspetsarna lysa när han börjar trava ut mot hinden. Guiden säger direkt att det är en lämplig hjort för mig. Jag smyger på med hörselskydden och sträcker mig mot min browning. Hjorten börjar jaga efter hinden som synes var i brunst. Hon är mottvillig och springer mot vänster med huvudet lågt för att komma undan hjortens envisa flörtande. Hjorten tröttnar för stunden och stannar upp med perfekt bredsida på strax under tvåhundra meter. Jag har fått upp mitt vapen och korset vilar stadigt på bogen när han har stannat upp. Jag kramar skottet och ser tydligt hur han med en kraftig reaktion tecknar i skottet. Tydligt hårt träffad rusar han iväg femtio meter längs med åkern, det syns att första skottet sitter precis där jag siktat men hjorten stannar upp. Då jag har hunnit ladda om väntar jag inte utan skjuter igen för att för säkerhetsskull få honom på plats. Jag håller högre i bogen och hjorten rasar på stället. Det var nära till ogenomtränglig buskskog av ek för människor, det gjorde att det kändes betryggande att se honom falla ifrån tornet.

DSC_4098

DSC_4129Plötsligt under smygjakten stöter vi ihop med en grupp mufflonfår igen. Tacka,lamm och en bagge på drygt 50 cm. Lammet fastna på bild innan de upptäckte oss och sprang vidare.

Först när hjorten har fallit kommer det till mig att min första kronhjort är ett faktum. Jag får en otrolig puls när jag studerar hjorten genom kikaren, det är först nu som jag inte kan hålla mig ifrån hjortfrossa. Innan skottet hade jag inte kollat speciellt noga på hjorten för att jag helt och hållet litat på guiden och inte ville drabbas av frossa innan skott. Varje skott eller jaktsituation är verkligen något unikt, speciellt när det handlar om jakt efter ett nytt vilt.

DSC_4115Jag och min guide Arpi som jag jagade med under mina dagar på jakt i Ungern. 

DSC_4389

När vi smyger oss ner ifrån tornet och närmar oss hjorten så kommer hinden ut ur skogen igen. Hon börjar smyga runt hjorten och förstår nog inte riktigt vad som just har hänt. Men när vi närmar oss springer hon till skogs. Jag sätter mig vid hjorten och lyfter upp huvudet och studerar hornen, jag är i fullkomlig extas och pulsen är fortfarande på högvarv. Det är verkligen ett “nypa sig i armen för att se om jag drömmer” scenario. Jag frågar min guide om vad han tror om hjortens ålder och vikt på hornen, han svarade att han trodde hjorten hade en ålder närmare sju år och en hornvikt på uppskattningsvis strax över sex kilo. Deras kunskap om viltet är inget man slutar att imponeras utav. En vecka efter hemkomst till Sverige får jag ett samtal om att hjorten klarade en ungersk bronsmedalj, helt klart en bonus som höjde resan till skyarna!

DSC_4265

DSC_4234“Man tar seden dit man kommer”. Jag ville ta del av Ungerns jakttradition och det fick jag när jag fällt min första kronhjort. Först berättande om jägaren och viltet och sedan några rapp med en täljd käpp som jag sedan fick med mig hem. Udda men kul. 

DSC_4215
Enligt Ungersk sed hylla vi också viltet med en sista måltid i form av en ekkvist.

DSC_4270

DSC_4280Mycket motvilligt tillät Arpi mig att ta ur min första fällda kron. Aldrig under sina år som yrkesjägare hade en jaktgäst velat eller frågat om den fick ta ur viltet. Tillslut kunde han inte låta bli utan han började hjälpa till med sista delen av urtagningen.

DSC_4291
Nässtygnslarver! Precis när vi ska skära loss huvudet krälar det kring kniven. Flera larver som varit i nos och svalg försöker gömma sig. 

DSC_4547

DSC_4566

DSC_4380
Mitt andra vilt på resan blev en stor kronkalv efter en fin morgon jakt. Något att tänka på om man ska till Ungern på jakt är att ljuddämpare inte är tillåtet i landet. 

Jaktlyckan höll sig även under de sista dagarna i Ungern, då jag lyckades fälla mitt livs andra kronvilt samt en årsgris. Jag åkte hem med en längtan att en dag få uppleva jakten i Ungern igen. Många nya jaktminnen och intryck följde av resan. Det är alltid spännande att besöka nya länder och lära sig om nya jakttraditioner. En resa som aldrig kommer att falla i glömskan och det är ofta man drömmer sig tillbaka till de Ungerska skogarna. En vacker dag kanske man smyger där igen i dess undersköna skogar…

Fakta om min resa – “En Ungern Special”

Jakten arrangerades utav Stephan Pakh på “Jakt i Ungern”.

Jag och min far jagade via jaktpaketet “Ungern special”. Där en hjort från fyra upp till sex kg ingår  + fyra stycken hondjur som kan vara av olika klövvilt beroende på revir. Jag och min far fällde en hjort vardera samt kronkalvar och ett ungt vildsvin (rödgris).

I Ungern kan du också jaga dovhjort,mufflonfår,kronhjort samt råbock under brunst. För mer detaljer och priser kolla in www.jaktiungern.se där du också kan hitta fler jaktpaket.

Du hittar också dem på Facebook under “Jakt i Ungern“.  Samt youtube, se nedan

logo-ju-03

Filmrecension – Lokkefeber av Kristoffer Clausen

Lokkefeber av Kristoffer Clausen

clausen

Ny film om lockjakt efter råbock. I den här filmen så är större delen av materialet är inspelat under år 2013! Filmen släpptes i mars i år på Vildmarksmessen i Lilleström.

Rådjursfilmer ifrån Kristoffer Clausen är inget nytt, han har gjort flera olika filmer om rådjursjakt under åren och det märks att rådjursjakt och framförallt lockjakt är något som han verkligen brinner för att dela med sig av på film. Däremot så fastnade jag verkligen för den här filmen. Det finns även några tidigare filmer ifrån honom där han har med lockjakt på råbockar men den här filmen är snäppet vassare än de tidigare, dels för att man får följa fler jägare ute på jakt och det är mer spännande jaktsekvenser och närkontakter med rådjur samt man får se lite allmänt om rådjur i natur och han förklarar lite mer om jakten.

Det som gör att den här filmen står ut ur mängden av hans tidigare filmer är att han använder sitt egna rådjurslock i denna film, clausen roedeer call. Du ser honom själv locka råbock både i Norge och Skottland. I Norge får han även sällskap av flera andra norska jägare som provar jaktlyckan med hans lock. Flera fina råbockar lockas in och även råbockar i de högre medaljvalörerna kommer in till jägarna. Du får se riktigt uppjagade och skällande råbockar på oerhört nära håll samt också mer försiktiga bockar som försöker smyga sig in på locket. Variationen av jaktsituationerna ökar spänningen.

Man lär sig av att se hur de lockar in råbockarna och jag har även själv testat på hans rådjurlock.Min första gång med det gav verkligen resultat. Jag lyckades skjuta min första råbock på lock med clausen roedeer call samt det är även i skrivande stund min största råbock på väggen. Jag lyckades även fälla en bock under årets premiär med samma lock! Se det här blogginlägget –Årets premiärbock,vilken morgon!

attachment

bockjakt14

Översta bilden bocken ifrån 2013 och nedre bilden är årets premiärbock!

Så filmen väckte för mig fina augustiminnen  och den bygger upp spänning och förväntan inför kommande bockpremiärer! Den har en härlig höststämning och man får även se mer än bara råbockar som skjuts, vilket ger det lilla extra till den. Man får se rådjuren under flera tider på året och det är vackert fångat och trevligt filmat med snygga jaktscener och eftersnack.

Filmen är inte släppt i Svensk handel. Utan jag kollade på den via Jaktflix,där du enkelt hyrfilm för visning via deras sida. Locket “clausen roe deer call” finns i välsorterade jaktbutiker runt om i landet.

Här kan du se och hyra filmen direkt, klicka på denna länk – Lokkefeber av Kristoffer Clausen

Tillvaratagning av bocktroféer. Steg för steg!

Jag kokar alla mina troféer själv. Allt ifrån ibland rävskallar till dovhjortstroféer. Så idag tänkte jag dela med mig lite av mina tips. I framtiden kan det komma någon instruktionsvideo med,denna gång fanns det däremot inte tid. Den här gången var det bockkok som stod på schemat.

Jag tänkte spalta upp stegvis hur jag brukar göra inför kok –

1. När du har tagit bort huvudet ifrån kroppen på djuret. Så börjar du med att flå det. De flesta djur tycker jag det är enklast att börja  med underifrån. Du tar till exempel din bockskalle och lägger den med pannan neråt och sedan börjar du flå upp kinderna ifrån underkäken och neråt mot pannan.  Det kan vara svårt att få bort all päls och det brukar ibland bli kvar hår omkring hornen och fastna mellan rosenkransar, men det brukar lossna lätt vid kokningen sedan.

2. När du har flått av skallen så fyller du en hink,balja eller liknande med vatten som du blandar med diskmedel. Diskmedel hjälper till att lösa upp fett och dra blodet ur huvudet. Jag brukar för det mesta inte såga skallen på klövvilt, utan jag föredrar den hel. Men det är en smaksak. Jag tar alltid bort underkäken innan jag lägger skallen i blöt. Ögonen tar jag hål på med kniv eller skär bort helt. En skruvmejsel kommer också väl till användning när det gäller att avlägsna hjärnan (om man väljer helskalle). För om ögonen,hjärnan är kvar när man väl börjar koka så tar det mer tid att få skallen färdigkokt. Tänk att varje öga är som att koka ett ägg, så ju mer du får bort innan du kokar desto bättre. Skär gärna snitt i kinder och bakhuvudet i de köttigare partierna. Det underlättar under kokningen.

3. När du har tagit bort ögon,hjärna samt underkäke är det dags att lägga trofén i blöt ett par timmar. Om du kokar skallen när den är full med blod så kan skallen bli blå/svart, då blodet färgar av sig. Detta är svårt ibland att få vitt igen eller ibland nästintill omöjligt, så om du kokar en skalle som inte har fått bloda av så tar det onödigt mycket extra tid. Både diskmedel eller allrent fungerar bra att få ut blodet med. Det behöver inte ligga i vattnet i dagar och man ska gärna byta ut vattnet då och då. Ju längre huvudet ligger i vatten ju mer ofräscht det kommer bli av det. Om du lägger den i vatten på morgonen så kan du koka skallen redan på eftermiddagen.

4. Hitta en kastrull som passar storleksmässigt till skallen. I vattnet blandar du i tvättmedel, det har en blekande effekt men du behöver inte överdriva mängden, 1 dl kan räcka bra. När du kokar ska du tänka på om det är ett ungt eller gammalt djur. Ett exempel är att en gammal bockskalle är relativt hårdkokt medans en ung bock kanske bara behöver vara i halva koktiden. Du behöver hålla mer uppsikt när du kokar ett ungt djur.

5. Koktider kan variera väldigt beroende på tryck i kokplatta. Så tider det väljer jag inte att gå in på. Att testa sig fram under uppsikt är det jag tycker funkat bäst för mig.  Mitt bästa knep för det är att när det börjar släppa omkring ögonhålan så börjar kokningen att bli färdig.

6. Det har släppt omkring ögonen. Nu brukar jag vanligtvis ta fram vår högtryckstvätt och låta den göra grovjobbet.

3315

3325

Perfekt koktid för den äldre bocken, men den yngre hade nosbenet börjat att lossna på och detta lossade under användning av högtrycktvätt. Däremot är det enkelt att limma fast igen.

7. Tips om du använder dig av högtryckstvätt. Håll munnen stängd, ha oömma kläder samt gärna ett förkläde. Keps eller kanske också rentav skyddsglasögon och var gärna utomhus! Du kommer bli lagom grisig och skitig utav det, men det är det värt i slutändan! För du slipper vansinnigt mycket tälj jobb på skallen. Den verkligen blåser bort det mesta av köttet som finns kvar. 3344

3346

En gammal slaktavfallsbalja är perfekt att ha till sin hjälp när man högtryckstvättar. Sen en fördel att vara utomhus. 

8. Jag har använt högtrycktvätt mycket och man behöver inte vara speciellt orolig för att man ska förstöra något. Äldre skallar tål mycket stryk men de yngre ska man hantera mer varsamt. Du kan spola rent inne i skallen så hjärnrester försvinner. Det som inte lossnar inne i skallen med högtryckstvätt brukar man kunna plocka bort med en lång pincett.

9. Resultat efter högtryckstvätt användning brukar kunna vara rätt så svårslaget –

3351

Suddigaste bilden någonsin på bloggen, men den visar ändå att högtryckstvätten spolar bort det mesta! Skönt att inte behöva arbeta så mycket med kniven. 

3360

3369

10. Efter högtryckstvätt är det inte så mycket mer som behöver göras. Bockarna lades på torkning för att se om de eventuellt senare behöver blekas innan montering på sköld. Tvättmedel användes under kokningen och det såg ut som det hade haft en bra effekt på skallarna.

Om du känner dig osäker inför hornkok eller har frågor eller funderingar så får du gärna mejla till mig på alexandrahellstrom@live.se

Ett sista tips! Om du funderar på att lämna bort trofé för tillvaratagande är att det är billigast om en vän till dig som är duktig på trofékok gör det, då det är en helt annan prisklass hos en konservator!

Lycka till med hornkoket!

Lär dig att locka råbock med Brent Norbury

Trevlig instruktionsfilm om hur du lockar råbock med “Nordik roe” (http://nordikpredator.se/). Du får se hur man gör olika lockläten samt mängder av tips och trix för att locka på rådjur på bästa sätt.

Brent är mycket duktig på att lära ut sina locktekniker och förklarar mycket genomgående.

Se klippet här nedan och dröm dig bort till råbockspremiären!

Dagens tips – www.jaktflix.se

Nu så har portarna öppnats till en jaktfilmsida på nätet där du hyr jaktfilmer direkt online för visning, http://www.jaktflix.se. Ägarna till sidan är Mikael Tham och Tobias Åberg. Mikael Tham har även sedan år 2003 en egen webbshop för jaktprylar på nätet, http://www.jaktwebben.com

Sidans motto är enkelt – Se på jaktfilm när/var/ och hur du vill!

Du kan kolla via smartphone,surfplatta samt dator/mac. 49 kr per film och det finns ett gott utbud! Streamingen av filmerna håller mycket hög kvalité och lätt att använda.

Sidan är enkel att registrera sig på och navigera sig igenom samt den har ett bra upplägg. Jaktfilmerna finns i kategorier efter typ av jakt och efter producenter till filmerna.

Det är främst jaktfilmer ifrån Mikael Tham och Tobias Åberg (Mikael Tham Produktion AB & Red Moose) samt även ifrån Kristoffer Clausen och Åke Gustavsson som är känd ifrån www.jaktbloggen.com.

Just nu är sidan under uppstart och från den 1 augusti 2014 utökas sidan med “Jaktflix+”. Det är en prenumerationstjänst för jaktflix där du får ut ännu mer av sidan och ännu mera filmklipp som har anknytning till jakt som skytte,tester,utrustning med mera. Kort och gått allt som har med jakt och friluftsliv att göra!

För att hänga med mer om vad som händer och hur utvecklingen går på Jaktflix så kan man följa dem på Facebook samt via nyhetsbrev ifrån http://www.jaktflix.se. BildBild

Jaktflix är på Swedish Game Fair (Tullgarn mässan) 29-31 maj, monter H:27. Kika in hos dem för att få en gratis kod till en jaktfilm!

Filmrecension – 100 % Vildsvinsjakt med löshund av Manollo Rodriguez

Bild

Han har lyckats igen! Nu finns det ytterligare en jaktfilm ifrån RodriguezHunting ute på marknaden. Hans filmer fortsätter på 100 % temat, först ut var älgjakt men denna gång ligger fokus på vildsvin och man får följa Manollo och hans hundar på vildsvinsjakt.

Filmen är nog en av de första vildsvinsjaktfilmerna som tar fokus ifrån drevjakt på vildsvin och istället riktar blickar mot löshundsjakt med vildsvin där hundarna och jägarna får mer följa vildsvinen genom skogen än ifrån pass. Den bjuder på mycket spänning och man får verkligen följa med gråhundarna in i deras ställande av vildsvinen.

Mycket fina hundjobb ifrån Manollos egna gråhundar Rävas Akito,Nippa, Lewa och Björnjägarens Espresso. Häftiga närkontakter mellan skyttar, hundar och grisar. Filmen speglar bra bild av jakt med ställande hund, så är ett måste för dem som brinner för vildsvinsjakt med hund! Även denna film så har han filmat större delen av filmens material på egen hand.

Fortfarande samma vackra omgivningar och stämningsfulla vyer som i 100 % Älgjakt. Vackra årsskiftningar som ger härlig blick över djupa skogar och det fångas fint med kameran. Äkta jakt och naturpoesi, känslan för betydelsen med jakten och närheten till naturen finns där. Bra återberättat och musik på de rätta ställena i filmen för att ge det lilla extra för tittaren. Man får även lyssna mer på hundarna. Större delen av även denna film är filmat av Manollo.

Filmen bjuder på mycket action,snygga skottscener,häftiga jaktupplevelser och 100 % närkontakter med vildsvin! Den är en spännade vildsvinsjaktfilm med ett annorlunda koncept.Ett måste i jaktfilmssamlingen för alla passionerade vildsvinsjägare där ute och ni som är intresserade av att se och lära er mer om jakt med ställande löshundar efter just vildsvin.

Här nedan kan du kolla trailern för filmen!

Filmen finns att beställa på nätet ifrån – www.jaktwebben.com

Ni kan läsa mer om Rodriguezhunting på länken nedan – http://www.rodriguezhunting.se/

Mufflonfår del 2- trofébedömning och trofétillvaratagande

Intresset för jakt på mufflonfår tycker jag ständigt ökar, många som frågar om jakten samt som är intresserade av att komma och jaga mufflonfår med mig. Det är stor efterfrågan på både mufflonjakt i hägn samt frilevande. Däremot så finns det inte så mycket fakta om mufflonfår på svenska sidor på nätet och inte speciellt mycket skrivet om dem i böcker. I den här delen av min serie om mufflonfår tänkte jag ta upp trofébedömning samt tillvaratagande av trofé.

Mufflonfår är ett exklusivt vilt och de har en mycket eftertraktad trofé och är en dröm för många svenska jägare. En mufflonbagge på 60 cm klassas som kapital trofé, fast håller inte medaljklass. De baggar som jag och min familj säljer för jakt håller ifrån 60 cm, då har de en vacker trofé som börjar se “färdig ut”, baggarna är då ca 2 år gamla, jämfört med vilda mufflonfår så växer oftast hägnade mycket snabbare då de har bättre födotillgång året runt. Det är vid den åldern som man börjar se mer självklart vilka baggar som får bäst horn och förutsättningar för avel.

Mufflonbaggar som är ideal att spara vidare ifrån två års ålder är de som inte ser “färdiga” ut ännu, de vill säga hornspetsarna har inte börjat vrida uppåt utan de fortfarande har mycket plats för att växa sig stora. De har bäst förutsättningar för att få en topp trofé samt de tar tid innan de börjar bryta hornspetsar eller nöta ner dem. Se bildexempel nedan på bra bagge hornmässigt för avel samt bagge som har trofé för avskjutning.

Bild

Bagge på 2 år med horn som vinklar in mot hals samt dels börjar nöta mot hals. Hornen har en kort båge och saknar ett djup,klent utlägg (dålig bredd mellan hornen) samt börjar att se “färdig” ut för sin ålder.  Ej lämplig till avel. Fin trofé men inte medaljklass. Ca 60 cm. 

Bild

Två stycken baggar på 2 ½ år (fotat hösten 2012). Dessa baggar passar både som avelsbaggar. Den högra baggen har riktigt bra hornanlag och den används i vårat avelsarbete, bra utlägg samt djup i hornen. Hornlängd på ca 60-65 cm på fotot. 

Medaljvittring hos mufflonbaggar nås först när trofén ligger på en hornlängd av ca 70 cm) , baggar som är under 70 cm är alltså oftast för “små” för att nå upp till medaljklass. Det finns däremot vissa undantag ibland att en bagge med trofé på ca 68-69 cm kan hålla bronsmedalj, men då krävs ett bra utlägg (större än 45 cm) samt grovlek på hornen där första omkretsen ligger på ca 27 cm +.

Oftast vid hornbedömning så kostar det inte pengar att bedöma om det skulle visa sig att trofén inte når upp till medalj,många jaktmässor har trofébedömning om du inte kontaktar en hornbedömare privat.Kom ihåg att om trofén  har en längd på 70 cm + så är däremot chansen störst till bronsmedalj.

Bild

Mätning av hornlängd på bagge som bedömdes till guldmedalj av Jägarnas Riksförbund 2014, 87 & 83 cm samt 206,6 poäng totalt.

Bild

Mätning av 2:a omkrets på bilden. Första omkretsen är alldeles vid hornetsbas. Omkrets 2 och 3 fås ut genom att man tar längden på hornet och delar på 3. T.ex baggen på bilden höll på vänster horn första omkrets 23,5 cm, andra omkrets 22 cm, tredje omkrets 19 cm. 

Bild

Mätning av utlägg på mufflonbagge. Bredaste punkten mellan hornen mätts ut. Inte alltid så lätt att få ut exakt mått.

Silvermedalj är först vid en hornlängd på ca 75 cm upp till 80 cm, flera mått än själva hornlängden är det som spelar viktig roll när det börjar närma sig toppmedaljerna. Guldmedalj brukar kunna nås ifrån 80-82 cm, men man ska tänka på följande också grovlek (3 punkter som mätts på vardera horn) samt utlägg (bredden mellan hornen,den mäts ej mellan hornspetsarna), mufflontrofén kan få avdrag ifrån 0-3 poäng kan ges om hornspetsarna är för tätt eller hornen vinklar in alltför mycket mot halsen, det vill säga om baggen är för “trång” i hornen. Färg och räffling samt hornets båge/cirkel bedöms. Mest poäng ger längd,utlägg samt de tre olika omkretsarna som mäts på hornet.

Längden på hornen är enkelt att få ut. Man mäter på hornets ytterkant och är noga med att hålla måttbandet så tätt på hornet som möjligt. Första omkretsen på hornet hittar du längst in på hornet. När man tillvara tar mufflontrofé så ska man vara mycket noggrann med att inte råka karva för nära hornbasen. Hornet är mjukare i tillväxtzonen så du kan av misstag skada hornet eller ta bort någon centimeter om du inte är försiktig med kniven.

Om du har tillgång till en högtryckstvätt så är den mycket praktisk i samband med hornkokning, den spolar bort mycket kött så du behöver då inte jobba lika mycket med kniven. Du bör då ha kokt kraniumet så pass länge att det har släppt kring ögonen på det annars är det svårt att spola rent. Mufflontroféer är däremot känsliga för kokning, samma tid som man kokar ett råbockshorn räcker för att få ett sönderkokt pussel till kranium. Så med mufflon bör man ha kokningen under uppsikt.

Efter användning av högtryckstvätt bör man tänka på att det pressas in vatten i hornen. Så trofén bör ligga på tork på tidningar under ett par dagar innan den hängs upp eller tas in i huset. Annars rinner det blodblandat vatten ur hornen och det kan lukta små surt. Då det börjar pressas ut då hornen torkar.

Bild

Mufflonbaggar upp till 60-65 cm så bör hornen kokas loss om det går så man kan såga av kvicket (växtmassa i hornet) annars så finns det stor risk att hornen släpper efter ett tag och det luktar ruttet. Nu kokar vi sällan däremot av hornen på trofébaggar utan vi kokar dem ordentligt och försöker jobba med kniven in under hornen vid basen.

Riktigt stora mufflontroféer går oftast inte att koka loss hornen, så man behöver inte slita ihjäl sig med att försöka då. Om man lyckas lossa hornen så bör man diska rent dem innan man sätter fast dem igen med plastic padding. Även om man inte kokar loss hornen så kan man täppa till med plastic padding som “säkring” för att hornen inte ska lossa.

Hornen spricker inne i rumstemperatur när det börjar torka så för att slippa detta bör det behandlas med stockolja (terpentin- och linolja, då mestadels linolja). Så om man är rädd om sin trofé så ska man använda någon slags behandling på hornen.

Montering av trofé finns flera varianter. Vi kör på att såga ett fyrkantigt hål i nackkotan och sedan träfast kraniumet på en hyllkonsol.  Troféen kan då vinklas i önskad vinkel och sedan låser man fast kraniumet på konsolen för att sedan skruva fast den på en trofésköld. Det finns också en variant med dubbla sköldar samt två sköldar med distans mellan sköldarna. Under är varianten som vi gillar och alltid använder när vi själva monterar mufflontroféer.

8886 8880

Hornmontage av guld- samt bronsmedalj baggar

Tidigare så var man tvungen att ha torktid i tre månader på mufflonfår också, men vad jag har hört nu så ska den vara borttagen. Mufflontrofén krymper någon centimeter ju längre den ligger, då den torkar ihop. Så man ska inte vänta för länge innan man lämnar trofén på bedömning utan om man är medalj intresserad så bör man snabba sig. Man går inte på vikt eller volym när man bedömer mufflonfår, så man kan lämna ett bogmontage av mufflon för trofébedömning.

Trofén krymper lite med tiden, någon cm per horn, så bäst är om man är intresserad av bedömning att lämna in din trofé så tidigt som möjligt. Enklast för bedömning av mufflonfår är att ta med trofé på jaktmässor eller kontakta Jägareförbundets kontor eller Jägarnas Riksförbund. För vid bedömning av mufflonfår krävs special utbildning. Vi har lärt oss med åren hur trofébedömningen går till men vi är inte utbildade för trofébedömning, jag har däremot anmält intresse till Jägareförbundet. Så förhoppningsvis blir jag trofébedömare i framtiden!

Bild0050

Uppgifter som du ska dela med dig av vid hornbedömning av mufflonfår…

Jägarnas Riksförbund =

  1. Mufflon fälldes den:
  2. Skottplats (hemman) :
  3. Kommun:
  4. Län:
  5. Jakträttsinnehavare (titel,namn,adress): * Då nämns bland annat om baggen är fälld i ett vilthägn.
  6. Skytt (titel,namn,adress):
  7. Ägare till hornet :
  8. Mufflonfårets ålder: * syns oftast på årsringar på hornen (det är som en åt snörpning då).
  9. Mufflonens passade vikt: *mufflonfår ska inte överstiga 50 kg i levande vikt.
  10. *= förklaring

Svenska Jägareförbundet =

  1. Baggen fälldes:
  2. Skottplats:
  3. Församling:
  4. Kommun:
  5. Län:
  6. Hägn (hägnets namn):
  7. Ägarens namn:
  8. Adress:
  9. Postadress:

På båda listorna så går frilevande samt hägnade mufflonfår under samma lista. På Jägareförbundets förtydligar man däremot om det rör sig om hägn eller inte.

Nedan är bilder på några mufflonbaggar i guldmedaljsklass.

8101853081737693

Baggar i silvermedaljsklass nedan

640564060177

Baggar i bronsklass nedan

DSC_7674 8926

Ifrån vänster på bilden nedan -silver-,guld-,bronsmedalj troféer

8460

Filmrecension – 100 % Älgjakt film av Manollo Rodriguez

I dagsläget helt klart den bästa älgjaktsfilmen som jag någonsin har sett. Filmen fångar upp alla upplevelser och intryck som jakt ger och man får se så mycket mer än bara skottscener. Den ökar verkligen längtan efter en riktigt bra älgjakt! Filmen bjuder på väl dokumenterade löshundsjakter med gråhundarna Nippa och Akito som är Manollos egna hundar. Det är med spänning som man leds in till flertal ekande ståndskall. Filmen varvas också med scener ifrån drevjakt på älg, men störst fokus ligger på löshundsjakten. Ovanligt vackra miljöer och genomtänkta vyer samt spännande kameravinklar. Både jakt och naturupplevelsen är verkligen närvarande under hela filmens gång.

Filmen har genomgående hög spänning samt jaktstämning håller kvar under hela filmens gång. Äkta känsla av riktig vildmark och oändliga skogsmarker med goda älgkontakter. Fin skildring av löshundsjakt och man känner sig delaktig vid insmygningarna på de flera långvariga ståndskallen som hundarna gång på gång presterar. Svindlande vyer och skogsmarker med årstids växlingar ifrån höst till vinter. Så fångar man verkligen årstidsväxlingen i bild.

Det bjuds på mer än bara skottscener och varje jakt i filmen har sin egen liten historia. Älgjakts poesi på hög nivå! Trevligt berättat och fint genomskildrat om hur jakterna genomförs samt känslor under tiden. Ständig spänning med många smygsekvenser som sedan leder till skottchans. Det känns som man är med och smyger sig in till älgarna. Pulshöjande!

Filmscenerna håller mycket hög och godkvalité. Det är avslappnat och framförallt stadigt filmat. Inga svajiga scener med plötsliga in och ut zoomningar. Vilket höjer filmens kvalité på ett mycket bra sätt. Jaktscenerna varvas av harmoniska landskapssekvenser. Mycket rogivande och stämningsfull bakgrundsmusik som varvas av gråhundarnas sjungande ståndskall om och om igen.

Mesta dels av filmmaterialet ca 99 % är filmat av Manollo själv med fast kamera på stativ samt att kameran är monterad på bössan. Filmen är 90 minuter lång och bjuder på mycket vackra jakt och naturupplevelser! Man dras verkligen med i jakten! 100 % älgjakt är även Manollo Rodriguez första film, vilket är en riktigt imponerande start! Det finns flera filmer i andra teman på gång,så ni får hålla utkik på efter nästkommande filmer.

Slutligen så tycker jag personligen att det är en mycket sevärd film som skildrar älgjakt på ett ärligt och vackert sätt! Trevligt att mer fokus hamnar på annat än drevjakt, man får chans att se viltet längre stund och inte enbart när det rusar fram för skott. Högklassigt och fint filmat för att vara svensk producerad jaktfilm samt producerad på största del egen hand. Den bjuder verkligen på 100 % jakt- och naturupplevelser samt jaktstämning kring själva jakten finns verkligen med. Så jag tycker att den helt klart lever upp till sitt namn!

Bild

Du kan läsa mer om Manollo Rodriguez på hans hemsida samt jaktblogg. Där hittar du också vart ifrån du kan beställa filmen-

http://www.rodriguezhunting.se/