Gästbloggare Brent Norbury – Borntohunt

Brent Norbury – Wildlife art time-lapse

February 3, 2015 Alexandra HellströmLeave a comment

Brent Norbury har nu gjort en “time-lapse” video där man får följa hans arbete med teckningen “rådjurs brunst”. I videon nedan får du se hela processen med tecknandet! Riktigt snyggt jobbat och jag kommer nog aldrig sluta att imponeras utav hans konst.

Här är en teckning av vår största mufflonbagge i hägnet som Brent tecknade åt mig alldeles innan jul, en av de finaste julklappar man kan få! Han lyckas verkligen att få till detaljer och få ett liv i sina teckningar. För att visa hans skicklighet så lägger jag även till en bild på baggen ifrån september 2014.

En sammanfattning av jaktåret 2014!

January 1, 2015January 1, 2015 Alexandra HellströmLeave a comment

Mitt andra jaktår med bloggen. År 2014 har varit speciellt med många nya jaktminnen.

I början av året, rättare sagt i Februari var en Englandsresa inplanerad med några norska jaktprofiler, dessvärre fick resan ställas in i sista minuten. Sen så var schemat späckat med så mycket annat att resan inte kunde flyttas till senare under året. Så drömmen om att få se och jaga muntjac och chinese waterdeer fortsätter vidare år 2015.

I början av mars var det dags för årets första mufflonjakt, två fina baggar för bogmontage. En bagge som höll guld med 206,6 poäng och en bagge som höll silver med 195,7 poäng.Två nöjda norrmännen med vackra troféer och kul sätt att inleda årets jaktguidningar!

I mars fick jag också ett trevligt besök av Brent Norbury ifrån Skottland. En jaktbloggare ifrån Skottland som jag hade haft kontakt med i ca ett år via sociala medier. Första gången som vi träffades i verkligheten och det var riktigt roligt. Det är fantastiskt att man kan få bra kontakt med andra jaktintresserade via sociala medier som instagram och facebook runt om i hela världen. Han är en riktigt god vän och vi jagade en del på hemmaplan, det var inte hans första Sverige besök utan han har bodde bott och jagat i Sverige innan. Hemma hos mig sköt han bland annat sitt första mufflonfår, en mufflonbagge samt sin första svenska kråka! Han hann också bevittna en skyddsjakt på grävling under vår ladugård i vilthägnet, vår äldsta wachteltik Korall har många grävlingar samt rävar på sitt samvete. Det blev en spännande weekend för min skotska vän och han kommer vi nog se mer utav i Sverige!

Månaderna flöt på i bra takt med jakten. Under april-juni så blev det ett flertal mufflonguidningar och det fälldes bland annat tre mufflonbaggar i bronsklass samt även några under medalj, runt ca 60-65 cm. Mycket rolig period och mufflonjakten var som bäst i slutet av maj till början av juni när gräset var som grönast! Härlig period för mufflonjakt!

I maj bokades en juni resa till Skottland och ett besök hos min vän och gästbloggare Brent Norbury, närmare bestämt Galloway området. Första gången till Storbritannien, jag var taggad, speciellt då det inte hade blivit någon resa tidigare under året! Jag reste dit i juni och stannade där i ca 10 dagar och under den tiden hann jag fälla två stycken råbockar samt ett gäng vildkaniner, bland det finaste landskap som jag har smygjagat i förutom Afrika, oändligt med böljande gröna kullar. Många nya jakt- och naturupplevelser rikare! Skottland är ett fantastiskt vackert och prisvärt jaktland med varierande natur. Jag hoppas på mer Skottland resor i framtiden, höglandet lockar definitivt! Kanske man får revansch på en större Skottlands bock nästa gång måntro? Om du vill ta chansen att jaga med Brent som guide ska du kika in på http://www.strahannastalking.com

Samma dag som jag kom hem ifrån Skottland så var jag nyfiken att se aktivitet på vildsvinsfronten på hemmaplan. Det hade varit en del aktivitet dagarna innan så efter ca 1,5h efter hemkomst blev det en promenad för att kolla läget. Jag och pappa skojade lite om att ta med bössan och tillsist blev det så, det visade sig vara ett smartdrag! För när vi kom till åteln så stod det två rödgrisar där. En stund senare så blev en av dem blev kvar på stället. En perfekt matgris på ca 20 kg i slaktvikt. Brent bara skratta när jag skickade en bild till honom… Jaktlyckan höll i sig till hemmaplan.

Under juli månad observerade jag en fin råbock i samband med vildsvinsvak. I början av augusti så var suget att testa på att locka råbock så stor att jag och pappa beväpnade oss med en nikon kamera ,kikare, camoställ samt clausen roedeer call och klassikern buttalo. Jag började efter ett par minuter att locka med clausen roedeer call. Lockläte med lite ångestläte i intervaller med ett par minuters mellanrum. Efter 15 min så får jag plötsligt en knuff i sidan. Pappa hörde rassel bland träden inte alltför långt bort. Ett ångestljud på det och en bock rusar ut ibland träden 50 meter ifrån oss. Stora ögon och öron så börja han springa emot oss, vinden hade lagt sig aningen fel och bocken måste ha lite av vår doft i näsan. Han kommer som närmast 15 meter ifrån oss och hoppar med höga hopp in i skogen igen. Några minuter senare kommer han i en glänta, vi lyckas locka fast honom i ett par minuter och få med honom på film!

Den 16e augusti så väntade en revansch på råbocken. Andra gången gillt på lock? Jag var ute tidigt på morgonen, trotsade regnet och vinden var inte optimal. Jag hoppades ändå få chansen att få fram råbocken. Efter 5 mins lockande fastnade hjärtat i halsgropen när jag hörde knak och brak bakom tornet, plötsligt bland träden visar sig en nyfiken svart dovhind. Pulsen gick ner. Timmarna gick och regnet varvades av åskoväder. Jag var envis och fortsatte mitt lockande då och då under timmarna. När jag strax innan kl 08:00 på morgonen tänkte bryta för morgonpasset och bege mig hemåt får jag se något brunrött som rör sig ca 50 meter ifrån tornet ibland sly. Jag smyger upp kikaren och det är BOCKEN! Han har kommit ut precis när regnet har gett sig. Jag får upp min browning x-bolt försiktigt. Han ser aningen oroad ut och rör sig långsamt ifrån mig. Jag får till ett lockläte och han stannar upp, lyssnar och börjar beta slytoppar igen. Han vrider långsamt upp ena sidan precis bakom bogen och jag ser min chans. Han faller på stället i ett aningen högt skott som går ut igenom ena bogen.

Den 11 augusti så började jag en jaktutbildning. En yrkesutbildning på Forshagaakademin i Värmland, strax utanför Karlstad. Det första sju veckorna var intensiva med alla möjliga olika skolutflykter, se tidigare inlägg på bloggen. Så utbildningen har tagit mycket jakttid. September var därför inte så mycket på jaktfronten.

Den 3 oktober begav jag och pappa oss iväg på en resa till Ungern via Jakt i Ungern. Vi hade bokat jaktpaket “Ungern special” och våra förväntningar var på topp. Efter ca 1,5 – 2h bilfärd ifrån Budapest så var vi på plats vid det statliga reviret, Vertezi där vi skulle jaga med varsin guide. Jag fick en engelsktalande och pappa en som mest kunde tyska och få ord engelska, guiderna var far & son och hade jobbat på reviret länge. Där skulle vi främst jaga varsin kronhjort 4-6 kg trofévikt samt hondjur. Redan första kvällen hann vi ut på jakt och det dröjde inte länge innan jaktlyckan hade drabbat pappa, när jag och min guide kom tillbaka till jaktstugan möttes vi av en kronhjortstrofé i trädgården, en fin hjort på ca 4,5 kg och en ålder över 7 år. En perfekt avskjutningshjort för området. Jag drabbades av jaktglädje kväll nummer tre ute på jakt. Både jag och pappa hade turen med oss på resan, vi såg massor av vilt. Kronvilt, vildsvin och vilda mufflonfår som fick mitt hjärta på högvarv. Jag hade glädjen att fälla en hjort på 6,51 kg i trofévikt som efter den obligatoriska mätningen i Ungern höll en bronsmedalj, mitt första kronvilt! Jag fällde också en kronkalv samt ett ungt vildsvin. Pappa lyckades fälla två kronhjortskalvar utöver sin hjort.

Perfekt avslut på sista morgonen ute på jakt. Efter några timmars smyg/vaktjakt så överraskade vi en grupp med “rödgrisar” som var på jakt efter ekollon i skogspartiet som syns i bakgrunden av bilden. När vi promenerar runt så ger guiden mig en knuff i sidan och viskar “wildboars”, ser då att närmsta vildsvinet är fullt upptagen att böka efter ekollon ca 5 meter ifrån oss. Jag ser hur en annan jämnstor gris kommer fram ibland några fällda ekar ca 10 meter bort, guiden ställer upp skjutstödet. Precis när jag får upp bössan så ställer grisen upp sig med perfekt bredsida med huvudet fokuserat i backen i jakt på godsaker. Jag kramar skottet och den faller på stället. De andra vildsvinen grymtar till och det far ekollon åt alla håll när resten av gänget försvinner iväg i samlad trupp in i ett buskage. Ifrån buskaget hörs sedan ett missnöjt grymtande, snarlikt ett morrande. UPPRÖRD sugga! Det bryter tjutet i mina öron, då jag i all hast glömde att ta på mig hörselskydden som komiskt nog satt fastklistrade på huvudet. Svårt att komma ihåg allt i stundens hetta. Jag var glad ändå, där på plats ligger en fin liten rödgris. Mitt första ungerska vildsvin.

Oktober-november bjöd på en del jakter med skolan. Bland annat en hundjakt efter rådjur, där jag var med som jaktledare och jag satt med då min pojkvän testade på att jaga. Vi är enbart två kvar nu på jaktinriktningen på yrkesutbildningen men det är många som går fiske, ca 22 stycken, varav min pojkvän som också har börjat bli intresserad av jakt. Denna jaktdag med klassen bjöd däremot inte på någon jaktlycka, men det var en del fina rådjursdrev och det var flera ur klassen som såg vilt. I november höll vi två på jaktdelen också i en älgjakt med löshund vid Hasselfors för gymnasieelever ifrån Forshagaakademin, det var älg i pass, men oturligt nog olovlig älg! Kul att testa på rollen som jaktledare och det var ett par givande dagar i skogen.

Vi på YH fick också hänga med gymnasieeleverna ännu en gång till Hasselfors, men då som passkyttar vi också. Den dagen så fälldes en älgkalv av en av eleverna, hans första älg! Annars så var det lugnt hos övriga skyttar. En fin dag i skogen med Forshagaakademin.

I december däremot så hade jag äntligen fixat klart allt till min Mauser M12 Extreme som jag vann i Allt om Jakt & Vapens läsareberättelse tävling. Jag hade fixat ljuddämpare, en stalon whisper magnum med vakfront samt ett kikarsikte, Leupold VX.R 4-12x50mm. Super tack till hjälpen går till Jaktia Örebro som fixade gängning och montering av ljuddämparen. Efter inskjutning med 4 stycken skott så blev jaktsuget stort. Jag och pojkvännen begav oss ut i några nätter på vildsvinsvak. De två första nätterna var det lugnt, inga vildsvin i sikte när vi var ute. 3:e natten gillt så dök det upp ett gäng med årsgrisar efter ett par timmars vakande, en av dem, en liten gylta sprang 4 meter innan hon låg efter en träff som vid skottplatsen vittnade om ett perfekt lungskott. Fin invigning av mitt nya jaktvapen!

Året slutade inte där. Juldagen så var det en händelse utöver det vanliga. Runt kl 21:00 på kvällen hör jag hur mamma ropar efter mig. När jag pratar med henne så säger hon att hon mötte en räv i trädgården, en räv som kom oskyggt rakt emot henne där hon stod på trappen in till huset. Väl inne i köket så ser hon hur räven helt oblygt tassar upp på trappen och sätter sig på hundarnas favoritplats i lyktskenet. Jag och pappa beväpnar oss, pappa tar vakt i ett fönster som är på övervåningen ovanför ytterdörren. Jag smyger och knackar på fönster och dörrar för att få iväg den ifrån vår trapp tillslut försvinner den ut i trädgården. Jag ser den smyga runt men det smäller inte, springer upp när jag ser den fortsätter strosa i trädgården. Viskar vid lekstugan till pappa. Plötsligt stannar den och stirrar nyfiket mot oss mitt på gräsmattan. Två snabba hagelsvärmar och den ligger bara några meter ifrån skottplatsen.

Vi kollar räven och ser inga synliga tecken på rävskabb. Underligt beteende! Mamma menade däremot att den rörde sig annorlunda, kutigt med ryggen, men det hann jag aldrig se. Slutet gott och en räv mindre kring vår trädgård och hägnet. Räven visade inga tecken på skabb, men det sköts en hårt angripen skabbräv veckan innan.

Det var avslutningen på året 2014. Ingen mer jakt innan det nya året kickades igång! Önskar er ett år med jaktglädje och att ni får uppfylla någon jaktdröm, det blir inte bättre än så. Skitjakt på er!

Lär dig att locka råbock med Brent Norbury

July 13, 2014 Alexandra Hellström1 Comment

Trevlig instruktionsfilm om hur du lockar råbock med “Nordik roe” (http://nordikpredator.se/). Du får se hur man gör olika lockläten samt mängder av tips och trix för att locka på rådjur på bästa sätt.

Brent är mycket duktig på att lära ut sina locktekniker och förklarar mycket genomgående.

Se klippet här nedan och dröm dig bort till råbockspremiären!

Bra att veta om Skottland

July 7, 2014July 7, 2014 Alexandra Hellström1 Comment

Skottland är ett spännande jaktland. Storslagen natur med böljande gröna kullar och djupa dalar. Något du aldrig någonsin kommer se lika mycket av någon annanstans är alla får. Det fanns verkligen nästintill överallt. Vilket rådjuren inte var speciellt förtjusta av då de inte riktigt kom överens. Förståeligt då rådjuren är finsmakare och fåren verkligen röjde allt i sin väg, men de höll verkligen landskapet öppet och vackert. Nog talat om fårskallarna.

Jaktäventyr och naturupplevelser det erbjuder verkligen Skottland. Nu ska jag ta upp saker som du vill veta om Skottland,saker som är bra att veta samt lite annat smått och gott. Lite som en påse “Gott och blandat” du kan hitta allt möjligt här nedan.

Galloway kor. Typisk Skottskras och de fanns gott om dem samt stenmurar fanns också överallt.

Mat & Dryck

Du bör prova att äta och dricka…
1. Haggish. Det måste nästan klassas som en nationalrätt i Skottland. Jag testade att äta det som förrätt på en middag sista kvällen.. inte det värsta som jag har ätit men absolut inte det godaste jag har smakat heller. Det fick godkänt med sin aningen suspekta smak som jag inte riktigt kan beskriva vad det smakade men det hade en något speciell doft. Vad det innehåller ska vi inte gå in på däremot.

2. Fish & chips! Typiskt Engelskt och Skottskt. Det är faktiskt rätt gott och definitivt bättre än haggish. Det är inbakad fisk samt pommes. Eller med scampi (jätteräka) det var snäppet godare. Helt klart godkänt.

3. Scottish shortbread = skottska mördegskakor. En typ av fikabröd som är vanligt förekommande i Skottland. Speciell smak, väldigt milda och mycket socker. “Walkers” är det mest kända märket.

4. Skottsk Whiskey. Som jag dumt nog aldrig provade när jag var där. Inte heller besökte jag någon fabrik som tillverkade whiskey. Jag får plocka fram “skämskudden” och gömma mig för stunden. Brent Norbury rekommenderar denna whiskey – Famous Grouse.

5. Cream of Galloway. Himmelsk glass. Jag testade en smak som var vanilj mixat med de klassiska skottska kakorna som jag nämnde på punkt nummer 3. Verkligen värd att prova då det verkligen är en skottsk glass. Den finns även i flera smaker.

5 stycken skottska uttryck

Ord som kan dyka upp under jakt eller till vardags i Skottland …

1. “Gralloch” eller “Gralloched”. Det menas att djuret ska tas ur eller är urtaget. Uttrycket uppstod mellan 1800-1900 talet.

2. “Glen” är nog ett ord som kan komma och nämnas en hel del. Om du undrar varför ni ska ner i “Glen” efter “Glen” så menas det att ni ska gå ner i en dal eller till botten av en dal.

3. “Aye” är det skottska uttrycket för “JA”. De flesta äkta skottar som man stöter på använder sig av det uttrycket. Det kan ges som svar till det mesta och om man inte har hört det innan så kan det vara svårt att hänga med i vad som sägs.

4. “Loch” är det skottska uttrycket för sjö. Du känner troligen igen det ifrån blandat om myten med “Loch Ness”. Det mytomspunna sagodjuret sägs finnas i “Loch Ness”, då står ordet “Loch” för sjö.

5. “Pluck” är det skottska uttrycket för de “vitala” eller de röda organen ( det vill säga hjärta,lungor,lever).

Bra att tänka på när det kommer till jaktresa till Skottland

Saker som du bör ha med dig på jakt i Skottland…

1. Kängor som du verkligen trivs med. Du går oerhört mycket i Skottland och oftast på ojämn terräng. Det tar att gå upp och nedför alla kullar.

2. Skjutskäpp. Det finns inte speciellt mycket naturliga skjutstöd. Du har fördel av en skjutskäpp i landskapet. Öva olika typer av skytte. Stående,knästöd, liggande. Osköna skytteställningar.

3. Kikare och gärna avståndsmätare. Om du har en kikare med både och i ett så är den ideal. Det kan vara svårt att bedöma avståndet och det kan ofta se ut att vara kortare avstånd än vad det i själva verket är till djuret. Speciellt i det öppna böljande landskapet. Sedan kan man se djur på mycket långt håll i landskapet för att sedan smyga in på dem. Då lönar det sig med en kraftig kikare.

4. Någon superolja eller spray för knott. Det är ofattbart mycket knott. Aldrig stött på något liknande. På en kortstund kunde man bli totalt omringad och sönderbiten, minst sagt ett grått moln runt huvudet fick jag uppleva en vindstilla kväll. Svårt att hitta produkter som hjälper mot dem. Jag hittade aldrig någon produkt när jag var i Skottland som gjorde problemet mildare. Så nästa gång ska jag testa att ta med djungelolja! Mygg däremot verkade knappt finnas några.

5. Vaccinera dig mot fästingar. Jag lyckade få tre fästingar på mig som verkligen hade bitit sig fast i skinnet. Ångrar bittert att jag inte hade vaccinerat mig. Så hoppas innerligt på att ingen av dem hade borrelia. Det lär jag annars blir varse om snart.

6. Välj vapen och kaliber efter vad du önskar jaga. Jag lånade vapen på plats och slapp då tänka på ta med vapen på flyget. Vilket var ett skönt moment att behöva slippa, då jag reste ensam.

Om du väljer att ta med vapen så får du ansöka om EU-vapenpass hos polisen samt när du väljer flyg måste du vara noggrann med hur flygbolagets policy gäller när det kommer till skjutvapen. Om du har byte i England med vapen så kan det vara extra knepigt, så det ska du helst undvika. Skjutvapen klassas som “specialbagage” och det kan kosta onödigt mycket med vissa flygbolag och det kan medföra en del trassel med andra flygbolag.

Det bästa är att försöka kolla med jaktarrangören som du ska besöka om den har något vettigt vapen att hyra ut medans du är där på jakt. Då slipper du en hel del pappersarbete till polisen, samt det kan ta månader innan du får ditt EU-vapenpass färdigt (räkna med minst 3 månader väntetid) så du bör då planera din resa i god tid.

7. Jämför priser på jakt ifrån flera olika ställen. Då hittar du enklast alternativet som passar dig bäst. Du kan fixa jakt på egen hand med direkt kontakt till något jaktgods (du hittar enkelt om du söker runt lite på nätet), men det kan vara en trygghet att boka jakt via en jaktresebyrå. Om du fixar kontakt på egenhand bör du fråga efter referenser.

8. Kronhjort eller rådjur? Annat vilt?

Kronhjort finns över större delen av Skottland men de varierar i storlek. I höglandet kan du hitta riktigt fina medaljhjortar. Rådjuren finns inte överallt och de skiljer sig betydligt i storlek i jämförelse med våra svenska rådjur hornmässigt. Skottland är kalkfattigt så det är dålig vikt i hornen.

Bäst chans för rådjur har du på Skottlands -östkust.

Jag var hos Brent och jagade råbock i området där han bodde, Dumfries & Galloway. Vi jagade på hans egna mark. Men för rådjursjakt i det området så rekommenderar jag stället där Brent jobbar som jaktguide.

Strahanna Stalking ägs av Bente och Thure Holm (danskt par). De har bott i Skottland och de har haft sin verksamhet där i 30 år. Brent Norbury ( min vän samt gästbloggare) jobbar där som “deerstalker”, jaktguide på hjortjakt. Där finns det möjlighet för jakt både på rådjur samt kronhjort. Jaktmarker på 6000 ha. Det ligger i sydvästra Skottland.

Läs mer om dem här – http://strahannastalking.com/

Bra områden för stora Kronhjortar – Södra Skottland samt höglandet.

Det finns även fler jaktbara hjortvilt i Skottland som sika,dovhjort.

Om du vill åka med Svensk jaktrese arrangörer så hittar du även erbjudande på jakter i Skottland och prisexempel här –

https://www.thegreatwild.com/sv/jakt

http://www.williamsafaris.se/?page=page4989960c87851

9. Vilken tid på året är bäst för jakt efter råbock och kronhjort?

Skottland har såklart en annan jaktsäsong än oss.

Bästa tiden för jakt på Råbock enligt Brent är – slutet av april och första veckan av maj.

Samt enligt Brent är brunstjakten på råbock är som bäst – de två sista veckorna i juli och de två första veckorna i augusti.

10. Planera budget och om du vill göra utflykter i samband med din resa. Hur många jaktdagar osv.

Det finns mängder av upplevelser som Skottland bjuder på förutom jakten. Naturlivet och djurlivet är på sätt och vis väldigt likt Sveriges. Då man ser mycket fåglar och djur som också finns i Sverige. Men däremot så är städerna uppbyggda annorlunda och det är där man ser störst olikheter ifrån Sverige. Att besöka en skottsk stad känns som att besöka en helt annan värld. I Sverige är vi inne på så mycket modernt och Skottland hyllar mer det “gamla”. Spännande att se skillnaderna!

Platser att besöka och andra pärlor

1. Arran eller någon annan Skottsk Ö. Arran är ett populärt turistmål. Det är en ö som ligger ca 25-30 minuter ifrån fastlandet med färja. Ön är riktigt stor och att åka runt hela ön med buss skulle ta 3-4 timmar.

Det sägs att hela Skottlands natur ryms på ön då den har väldigt varierad terräng, det vill säga “Skottland i miniatyr”. På ön finns även ett gott bestånd av kronhjortar med mycket hög troféklass, det ser man om man ger Brodick Castle ett besök. De hade en imponerande samling av troféer ifrån ön. Helt klart värt en titt.

Du kan läsa mer om ön här –http://www.visitarran.com/

2. Whiskyfabrik. Om man är förtjust i whiskey så är det verkligen något för dig. Då whisky tillverkning är stort i Skottland så finns det mängder av platser att besöka.

3. Det skottska höglandet. Det står med på min lista över platser att besöka! Det sägs vara makalöst vackert. Att testa på jakt efter kronhjort där vore mäktigt.

Här finner du mer information om det – http://www.visitscotland.com/destinations-maps/highlands/

4. Loch Ness. Sjö i höglandet som är Storbritanniens näst djupaste sjö . Mest känd för sägnen om sjöodjuret “Nessie”. Det finns också ett slott alldeles vid sjön, Urquhart Castle.

Mer info här – http://www.visitlochness.com/

5. Balmoral Castle vid floden Dee i Aberdeenshire, Skottland, är brittiska drottningen Elizabeth II:s privata residens. Det ska vara sagolikt vackert.

Du kan läsa mer här – http://www.balmoralcastle.com/

Slutsummering av Skottland –

Jag hade en mycket trevlig vistelse i Skottland och jag tror verkligen att jag kommer att åka dit igen! Jag är helt klart sugen att se mer av landet. Jag blev fascinerad av landskapet samt det känns som ett resmål på lagom avstånd, speciellt om man inte gillar långa flygresor. Så om du drömmer om Skottland, ta och sluta dröm!
Åk dit för du kommer inte att ångra dig!

Ännu ett tack till Brent Norbury för att du visade mig runt och att jag fick följa med på jakt. En upplevelse för livet!

Min Skottlandsresa

June 28, 2014June 30, 2014 Alexandra Hellström3 Comments

Nu i juni så var jag på mitt första besök någonsin till Skottland. Jag var på besök hemma hos min gästbloggare Brent Norbury som jag lärde känna för över ett år sen genom chattande först på Instagram och sedan timtals av chattande på Facebook. Vi hade mycket gemensamt och på så sätt blev vi snabbt goda vänner.

Han hade en hel del erfarenhet av Sverige då han har varit här på både jobb samt jakt tidigare. I årskiftet av 2013 så frågade han om han fick komma och hälsa på hemma hos mig. Jag sa att det fick han gärna göra då han längtade tillbaka till Sverige. Så i mars tidigare i år så hämtade vi upp honom ifrån tågstationen i Hallsberg och han hade sedan en “weekend” hos oss. Han hade fått stanna längre än 3-4 dagar om det hade funnits tid, men jag hade fullt upp med jobbutbildning just vid den tiden. Han hann i alla fall få se en glimt av vad vi jobbar med gällande gården. Under maj månad så började vi prata om att jag skulle komma över och besöka honom i juni. Jag lyckades få en ledig lucka ifrån jobbet mellan den 14 juni till den 23 juni. Så det blev bokat med kortvarsel och vilken spänning att få besöka Skottland för första gången, dessutom helt själv. Ingen annan vän eller familjemedlem hängde med. Första resan på egenhand utomlands och vad jag såg framemot det. Ett eget äventyr.

Den 14 juni så var det dags att flyga till Skottland för att stanna där fram till den 23:e juni. Först tåg upp till Stockholm och vidare mot Arlanda. Första flyget gick till Bergen i Norge, där blev det först riktigt knapert med tid. Jag kände mig ovan med att boka flyg på egen hand och såklart så lyckades det trassla till sig. Jag lärde mig en läxa att inte lita på researrangörers reseförslag, det var verkligen för kort mellan flygen men det löste sig och jag kom i väg på flyg nummer två mot Edinburgh. Däremot kom inte min resväska fram hela vägen, frustrerande då det var lördag och de inte kunde ordna tidigare leverans än måndag.Resväskan hamnade istället i Oslo för en stund. Så jag stod där snopet med mitt handbagage som mest bara innehöll min laptop och nikonkamera samt objektiv.

Väl på flygplatsen så mötte Brent upp mig med sina föräldrar då det var två timmars bilfärd syd ifrån Edinburgh som de bodde. Vi begav oss mot Dalry, Dumfries and Galloway. Först var landskapet liknande det svenska, det var ganska platt och en hel del fält med små skogsdungar. Men plötsligt började berg och kullar växa fram allt mer. Sagolikt landskap med flera hundratals får som betade de gröna kullarna. De flesta husen har en gammaldags och lantlig charm. Inga nya eller moderna hus här, verkligen en charm i det.

När vi väl var framme så bjöds det på middag. Middagen hölls vid Strahanna Stalking där Brent jobbar som jaktguide vid hjortjakter, Strahanna Stalking ägs av Bente och Thure Holm. Det bjöds på kött av Kronhjortskalv med rostad potatis med annat smått och gott, det smakade minst lika gott som det låter! Solig och ljuvlig kväll, men knottens paradis så det blev att sitta inomhus när solen började gå i moln. Utanför huset syntes det en råget betandes med lekande tvillingkid. En sådan vacker syn efter en heldagsresande! Dagen efter var det dags för jakt under min tid här så skulle vi jaga på Brents jaktmark. Alla mina jaktkläder var i resväskan så jag fick låna jaktkläder av Brent som hade gott om jaktkläder. Jacka samt byxor passade perfekt. Det var en oerhört lättnad då det inte är så roligt med alltför stora kläder när det var mycket kullar att ta sig framöver. Vi begav oss ut för jakt på Brents mark.Första dagen så såg vi många rådjur, men det mesta var rågetter eller ungbockar. Små och nätta pinnbockar eller fyrataggare. I förstahand var vi ute efter en råbock i “mogen” ålder som gärna skulle ha sextaggar. Så de bockarna vi såg den dagen hamnade enbart på bild. En av dem kom och promenerade på så nära som 40 meter, då vi hade stannat upp i tron av att det var en större bock. Ingen jaktlycka den dagen. Men många upplevelser rikare. Verkligen ett speciellt landskap för smygjakt. Lugnkväll men verkligen fullfart med jakt större delen av dagen. Dag 3 – Vi möts vid frukost kl 04:30 på morgonen och vi lyckas komma iväg på jakt strax efter kl 05:00. En kort biltur till Brent’s jaktmark och sedan så var det att smyga sig fram så tyst och lätt som möjligt. Hans mark var omväxlande med planteringar, kullar och en hel del fältmark. Rådjuren de fanns överallt men var stundtals svåra att smyga sig in på och ett par gånger under morgonen hörde vi hur det stod en missnöjd råget och skällde inifrån en plantering. På väg ut till marken hade vi däremot sett en fin större bock som var minst fem-sextaggare. Vacker råbock men på fel område. Så vi fick bara ta några foton av bocken innan han tröttnade på oss och försvann iväg in i en granplantering. Granplanteringar fanns det gott om överallt. Bästa sättet var oftast att ta sig igenom dem då det fanns som brandgator igenom planteringarna. Då ca 5-15 meter där det var enbart gräs och ibland var det ännu större öppningar så vi spenderade mycket tid på att smyga igenom sådana för att kolla efter råbockar. Under morgon pyrshen så fick vi se 6-7 rådjur och då lyckades vi blandannat smyga oss in på en ung råbock med femtaggare på så nära som 20 meter. Plötsligt brakade det till alldeles intill oss och där kom råbocken rusandes med en granplantering i sikte. Han stannade till men det fanns inte tillräckligt med tid för att sikta in sig på bocken innan han var försvunnen till skogs. Under den dagen fick vi även syn på en bock som gick och betade alldeles intill en plantering på en kullsida, den var då först ca 600 meter ifrån oss så vi påbörjade smygandet. Men bocken bestämde sig för att lägga sig ner ibland buskar så han blev osynlig där i kombination med det höga gräset. Vi kröp och åla in på ca 180 meter ifrån bocken och låg ner där en stund i hopp om att han skulle börja gå och beta igenom. Knotten hittade oss först och vi bestämde oss för att smyga upp på kullen där bocken låg för att sedan upp bakom honom. Små steg och sakta genom det över halvmeter långa gräset och tillslut fick vi syn på honom på bara 20 meter ifrån oss i gräset. Forfarande liggande där och idisslande. Men nu fick vi se att hornen som sträckte sig över öronen endast var en ren pinnbock, en dessutom mycket lovande ungbock. Så vi stannade en stund och iakttog honom tills han reste sig för att beta igen då han lyckades få se oss och sedan bar det iväg för råbocken. Vi störde minst sagt hans lunch. Oerhört spännande ansmygning men ändå ingen besvikelse över att det inte var en skjutbar bock. Det var en rolig upplevelse med vacker utsikt och fina vyer samt en uppbyggd spänning. Kvällen var däremot lugn, då vi enbart fick se rågetter med kid. Vi såg också en och annan kronhjort under dagen. Men då bara hindar och kalvar som hade upptäckt oss först. Vi kom nära flera råbockar den dagen, men alla var alldeles för unga och små råbockar. Dag 4 – Ännu en tidig morgon som den föregående. Dåligt med råbocks observationer den morgonen. Nästan enbart rågetter tills jag får syn på en råbock, en sextaggare som står och solar sig i en granplantering. Han är bländad av solen som ligger i ryggen på oss men det ser ändå ut som att han står och lyssnar efter oss. Vi försöker smyga oss närmare men han försvinner in bland träd. Vi försöker vänta ut honom men vi misstänker att han har lagt sig ner under träden. Vi smyger runt och försöker få syn på bocken men det slutar med att vi råkar skrämma ut honom ur planteringen. Han försvinner iväg i höga språng utan något tecken på att han tänker stanna igen. Vi försöker få honom att stanna upp men det är lönlöst. Vi ser hur han tar sig över dalen in i en stor plantering. Vi ger upp och börjar promenera tillbaka till bilen för att åka vidare.

Senare den dagen får vi se en sextaggare som går ute och betar på ett fält omgivet av stenmurar. Vi lyckas smyga oss in på 80 meter ifrån den råbocken. Jag tar stöd mot stenmuren och Brent sitter brevid. Bocken går och betar lugnt och stilla och rör samt vrider på sig ständigt. Efter vi har suttit i ca 10 minuter och iakttagit bocken så börjar han gå mot en skogsdunge och närmar sig en svacka där han kommer försvinna om han kommer fram. Han stannar efter 10 meter för att spana sig omkring. Jag håller bakom bogen då han står aningen snett ifrån oss .Bocken tar något steg efter skottet för att sedan falla ihop pladask,bra träff. Äntligen! Vilken lyckan och vilken härlig dag för min första skottska råbock. Det är ca 20 + och strålande solsken. Helt ljuvligt väder. Vi smyger fram och bocken ligger på plats. På eftermiddagen åker vi iväg och kollar in Galloway foresst park. Största sevärdheten där (enligt min åsikt) var ett hägn med vildgetter. Vi såg över ett 30 tal i hägnet och de hade en mycket fin inhägnad. Ett stort berg och getterna såg ut att stormtrivas. Vi såg några riktigt fina bockar där och det skulle vara kul att testa jakt på vildgetter någon gång antingen i Skottland eller Irland! På kvällen så smög vi ut med skjutkäppen igen och en 22:a för kaninjakt. Något som jag aldrig hade provat på tidigare och som visade sig vara riktigt kul! Spännande att vänta in kaninerna och sen få dem på rimligt skotthåll. Jag lyckades skjuta 4 st kaniner den kvällen men vi såg betydligt fler än så. En hel del kaninungar som var alldeles för små. Vi försökte att inte skjuta gamla kaniner, de som var medelstora och inte helt fullvuxna var lämpligast för mat och mest delikata samt de hade troligtvis inte ungar än. Dag 5 – Relativt lugn dag. Ingen morgonjakt. Vi smög runt en heldel under dagen och kvällen för att leta efter råbockar, men vi såg enbart någon råbock som var för liten för avskjutning samt rågetter som hade upptäckt oss först. Vi såg en stor hanräv men jag fick aldrig någon skottchans som kändes bra för skott så avstod. Trevligt att få se allt vilt däremot. Finns verkligen gott om rådjur men de stora råbockarna är däremot svåra att hitta vid den här tiden på året!

Dag 6 – Utflyktsdag! Tidig morgon men inte för jakt. Nu var det dags att bege sig till ön Arran för en dagsutflykt. Det sägs att hela skottlandsnatur rymms på den ön och det finns ett gott bestånd av kronhjort där. Det tog ca 1,5-2 h att ta sig till ön med bil,buss samt färja. Fantastisk utsikt redan ifrån färjan. Väl framme på ön besökte vi Brodick castle. Imponerande samling av kronhjortstroféer inne i slottet! Slottet var ett museum med fotoförbud, men det fanns mycket fint att se där. Vi hann däremot inte att se hela ön men det var ändå en trevlig dag.

Dag 7

Vi styckar och fixar i ordning råbocken samt flår och styckar kaninerna. Det tar större delen av förmiddagen så det fanns ingen tid för jakt på morgonen. Efter lunch eller “second breakfast” mitt på dagen så beger vi oss ut för att leta efter råbockar igen. Det är lugnt och stilla samt oerhört varmt mitt på dagen. Vi ser inte ett rådjur under dagen. På kvällen får vi se några rågetter med kid, men på för långt håll för fotografering.

Dag 8

Dags för tidig jaktmorgon igen. Vi smyger runt på Brents jaktmark i närheten av hans hem. Plötsligt får vi syn på en råbock! Horn över öronen och det ser ut att vara en fin bock som går och betar ute ensam på en äng. Bocken är ca 250-300 meter bort så vi börjar ansmygningen. Vi går sakta på huk och försöker dölja oss så mycket som möjligt men det är relativt öppen mark att smyga på så vi kan inte gömma oss bakom nånting utan vi går mer eller mindre helt öppet mot bocken. Vi sätter oss gång på gång och kollar in råbocken. Det är svårt att bedöma taggantal med det ser ut som en skjutbar bock. När vi är ca 50 meter ifrån den ser vi att det inte är en sextaggare utan en hög fyrataggare. Jag har bockfeber så det är något sanslöst och Brent frågar om jag vill skjuta bocken ändå och jag svarar såklart “ja”. Efter att ha byggt upp all den spänningen med ansmygningen så kände jag mig mer än redo när vi satte oss och jag tog knästöd. Men nu var det bara att vänta så bocken skulle synas lite bättre då han var bakom några buskar. Plötsligt kliver han ut med bogen och Brent säger att det är klart att skjuta. Bocken hoppar till i skottet och rusar 20 meter innan han faller ihop.

Lugnt sedan resten av dagen. Hem och ta reda på råbocken samt lägga huvudet i blött inför hornkok till kvällen.

Dag 9

Jakt på morgonen. Trött och sliten. Vi såg bara något enstaka rådjur, get och liten bock. Så var inte ute så länge. Dagen blev det att åka runt på utflykter och fotografera. Sedan försöka fixa bockhornen så mycket som möjligt innan vi packade ner dem i resväskan.

Råbocken till vänster är kokt utan tvättmedel i kastrullen och den till höger kokades med tvättmedel. Tydligare skillnad i verkligheten än på bilden. Men tvättmedlet är bra då det har blekande effekt på pannbenet.

Dag 10

23 juni.Hemgång! Idag så blev hemlängtan stor. Borta bra men hemma bäst passade verkligen in idag. Bilresa och sen flygresa gick mycket bra och sedan även tåget hemåt. Lång dag då det verkligen tillslut blev en heldag med resande. Väl hemma så var det lugnt och stilla. Lite regn först men sen klarnade det upp. Jag var hemma runt 19:00 och 20:55 så hade jag otroligt nog fällt en fin liten galt på 20 kg i slaktvikt. Bästa “välkommen hem” presenten och kul att jaga lite igen hemma i Sverige. Så det var verkligen tio dagar fulla med nya äventyr och jaktlycka.

Ett speciellt tack till Brent och hans familj för all gästfrihet och en trevlig visit till Skottland. Ni var verkligen underbara och jag kände mig “hemma” hos er. Stort tack till er!

Kika gärna in Brent Norburys jaktblogg här – http://www.brentnorburyhunting.co.uk/

My hobby as a wildlife artist – Brent Norbury

June 12, 2014June 12, 2014 Alexandra HellströmLeave a comment

Hunting is my life and passion but a hobby of mine is to draw. I have never shown off my drawings before and I hadn’t thought about taking it seriously but in the last few months I have been showing drawings that I have done on my Facebook page and on Instagram. For a bit of fun I had a competition to win a drawing of a roe buck on my Facebook page which I got a lot of good feedback from and I also gained a couple commissions. After showing some of my work a lot people seem to be surprised it’s something I do and that also got a lot of attention. I then decided, maybe this is something I should carry on doing and really push myself as an artist.

Roe buck portrait that was in my competition

So how did this all begin? I have been drawing for most of my life except for the last 4 years which I do regret because I was focused more on hunting. Drawing to me was always something I felt good at and always enjoyed doing. In my teenage years I was an active drawer and at that time of deciding what to do with my life I thought about being an artist but hunting was more important and I wanted to keep drawing as a hobby. I had studied art but this didn’t last for long. I was only interested in drawing wildlife and anything do with hunting but my teachers didn’t like that I stayed with the same subject and wanted me to draw/paint other things so I left. I am close friends with renowned wildlife artist Elizabeth Halstead who helped me and also she was the first person to take me out deer stalking when I was 14 years old. Elizabeth is well known for her oil paintings of deer and has worked with The British Deer Society. Drawing for me was just for fun and something to do when it was raining.

A sketch I did when I was bored in class

When I moved to Scotland I stopped drawing completely as I was more focused on deer stalking but that all changed one day whilst at work last year. After a day of stalking I was sitting at the table and there was a blank piece of paper, a pencil and a shooting magazine in front of me so I started looking through the magazine and then I put pencil to paper. I draw’d sketches of deer, foxes and birds and that’s how it kicked off again. I hadn’t drawn for over 4 years and I was surprised I could still do it. It took a while for me to get back into it but I got my confidence back when I did my first original of a fox and a roe fawn.

My first original drawing of a fox creeping up on a roe fawn

Now I have done quite a few commissions and my drawings seem to be getting more popular which is great! At the moment I have been doing mainly portraits which I really enjoy. I like to capture life in my drawings and to be eye catching to pull you in. I wouldn’t say that they are fine detailed drawings but I wanted the feeling that you know you are looking at a drawing and don’t have to wonder if it is a photograph.

If you are interested having a commission made by myself I will do anything from wildlife/dog portraits and wildlife/hunting scenes. All the details are on my website www.brentnorburyhunting.co.uk/artwork. Here you can also buy prints of the roe buck and fallow buck (above) and a red stag.

My first moose – Gästbloggare Brent Norbury

April 25, 2014April 25, 2014 Alexandra Hellström7 Comments

In March, 2012 I entered a competition run by the Swedish Nordik Predator Game Calls which I saw when I was buying a new call from their website. The competition comprised of using one of the Nordik Predator calls to lure in specific game. This could be anything from Roe bucks to Moose. Then you had to take a photo of the kill with the call that was used. Also you were asked to write a short story about what you were calling, what happened, what call you used, what calibre of rifle you were using and the location it was shot.The story I wrote, was about when I called two adult foxes in the middle of the day with their Nordik Crying Bird Call from 350yds. I was able to shot one of them, but the other fox wouldn’t stop running. I thought it was a decent story so I entered the competition a bit late and I didn’t think I had much of a chance of winning. There were 24 prizes ranging from dvds to hunting trips abroad, so I thought I’d give it a try anyway.

Later that year in August, I was called out to a farm because a fox that had taken some chickens. I spent the morning stalking around and doing a bit of calling but no fox. I decided to sit in a highseat for an hour near the farm and only saw Roe deer. Whilst sitting there I checked my phone and noticed I had an email titled ‘Locka Vilt’ (Game Calling). To my amazement I had not only just won a prize, I had won the first prize! I couldn’t believe it. I got to go to Northern Sweden to hunt a bull moose for 2 days all paid for, and if lucky I would get the trophy shipped home. I was asked to go over in the last week of September to go calling for a bull moose, but I was going to be too busy as I was working as a Ghillie in the highlands for the stag season. So, we agreed I could go the first week of September. This was the start of the moose hunting season. The method of hunting would be with a moose dog known as a Jämthund as it was too early in the season to call a bull. When the season starts you can shoot bulls, cows and calves. If it’s a cow and a calf the calf has to be shot first. I was going to be hunting in the north of Sweden in Robertsfors in the Västerbotten county. The trip over to Sweden was a bit hectic. I had to get 3 flights in one day from Edinburgh to Copenhagen to Stockholm and then to Umeå Airport, so their was a lot of running around airports to catch flights. When I arrived at Umeå I was picked up by the hosts assistant and drove to where I was staying. On the the way we saw a couple moose. I have seen moose before when I worked in the south of Sweden on an estate but the moose in the north were much bigger. I met P-A Åhlén the owner of Nordik Predator and his wife Emma at their home. We had a bite to eat and talked about the plans for the next few days. Then off to bed as we were getting up at 3.30. I had to do a moose hunting test so I had to go to a shooting range to shoot at a moose target free standing at 80m and also do it with a running target . I have never shot at a running target before but really enjoyed it.

The first morning I was out with Robert who also owned Nordik Predator and he designed the calls. The dog would work by tracking a scent, then baying at the moose by barking so the hunter can sneak in to take the shot. You have to make sure that the dog is away from the moose before taking the shot. It didn’t long before the dog was on a scent and soon it was barking. This really got me excited. The dog had a GPS collar on so we could see where he was, the dog was 800m in front of us. We got within 150m but we were not able to get a shot as there were too many trees. I got glimpse of it, it was a big bull moose 10-12 pointer. We tried to get closer to him but the wind turned and the bull got are scent and ran off, the dog went after it again but gave it up. P-A was out hunting the same morning by himself and shot a cow and a yearling bull together. I went with him to help drag them out with the 6 wheeler. For the first time I got to see what a moose looked like close up. I couldn’t believe how big they were!

By the afternoon the weather was wonderful but too hot for the dogs so we decided to try for capercaillie or black grouse. First we had to get the moose to the larder and get them cleaned out and skinned. After that P-A and I went out with his German wirehaired Pointer. However, we had no luck but I did see some though the trees in the distance which was very exciting. Next morning I was out with P-A , it was a frosty start and slightly cold. The dog got on a track early and followed a moose for some distance, but wasn’t able to bay it so we never got a chance to see it. We did hear it at one point running through the trees very close but couldn’t see it as it was so dense. The afternoon was my last chance to get a moose. The weather was perfect, the sun was out, but it was nice and cool for walking. We only walked half a mile before the dog was on a scent of a moose, we could see on the GPS that the dog was 600m in front of us. Ten minutes later we could hear the dog barking and both of us had a big smile on our faces. We stalked into the area where the dog was and got within 100m. We couldn’t see the dog or the moose, a few minutes went by and I saw the dog running then I saw a bull moose! I quickly got ready and leaned against a tree. It was very difficult to get a shot as there were so many trees in the way. Eventually I could see the chest so I squeezed the trigger and fired a shot… it just stood there! I could the see the blood pumping out of its chest. At this point I wanted to get it down as quickly as possible, the dog was still baying it so it wasn’t going anywhere. The bull started to move forward and I could see a large gap through the trees, I thought when I see its neck in the gap I’m going to take the shot. It walked forward into the gap but I had to wait to take the shot because the dog was running in front of the moose. As soon as the dog moved out the way I took the shot and it dropped on the spot with a loud thud. I had shot my first moose! A 9 pointer bull moose! I couldn’t believe it. The size of the animal was overwhelming. We used the 6 wheeler to get it out of the forest but nearly got it stuck on the way! That night we had a bit of a celebration. What an amazing experience! A dream come true.

Next morning I got a tour around the Nordik Predator warehouse where they made the calls. I found this very interesting to see how they were made. I was really pleased to be given a number of animal calls to try once home. Around the warehouse there were a few trophies on the walls. One that really caught my eye was a bronze medal moose. I was also shown round their Game Enclosure which had Bison, mouflon, fallow and red deer.They had a very impressive 22 pointer red stag.

SONY DSC

After this I said my thank you’s and goodbyes to everyone, I felt like I couldn’t say it enough! I didn’t want to leave Sweden! So eventually I got back to Scotland and carried on with the stag season in the highlands. When I finished at the end of October I went back home and within a week a huge parcel arrived which nordik predators stickers all over it! I opened it and there was my moose! He looked amazing. They had done an excellent job and now it looks great on my wall!

Before going to Sweden I contacted a few sporting magazine to see if they would be interested in an article as I thought this would be something a little different that we don’t see in the UK. The only magazine to get back in touch with me was The Shooting Times which I was really happy because it was the main one I wanted to work with. So in december that year my article was published! My first article and I was very proud of it. I have never considered myself a writer of any kind, usually it takes me sometime to write because I always have to proof read and I make mistakes but to see my writing in full print in a leading sporting magazine really put a smile on my face!

Shooting times moose

photo-6-2 My winning photo on the Nordik Predator stand at IWA exhibition last year

I would like to say a huge big thank you to everyone at Nordik Predator again for giving me a chance of a lifetime; P-A, Emma, Robert and Markus! It was truly an amazing experience and something I will never forget! This hunting experience was life changing.

Best Regards

Brent Norbury

http://www.brentnorburyhunting.co.uk/blog/

Jakt efter Råbock i Skottland

April 10, 2014April 10, 2014 Alexandra HellströmLeave a comment

Min gästbloggare Brent Noburys första råbock för säsongen 2014. Han lyckades fånga jakten på film!

Besök ifrån Skottland!

March 21, 2014March 21, 2014 Alexandra HellströmLeave a comment

Förra helgen den 14-17 mars så hade jag besök av min gästbloggare Brent Norbury ifrån Skottland! Första gången som vi träffades men inte hans första Sverige besök. Han har ett par gånger tidigare besökt Sverige för jakt och semester samt även jobbat i Sverige med jakt under en period. Den här gången var det bara för besök!

Helgen bjöd på vackert väder så vi åkte i väg till skjutbanan en dag för att testa att skjuta med svartkrutsvapen, då Brent aldrig hade testat det. Jag glömde min nikon kamera hemma men lyckades få en bra actionbild med mobilen!

Det bjöds även på grävlingsjakt samt kråkjakt under helgen. Vår wachtel korall hittade en grävling under vår ladugård i hägnet, där får de inte bo så det blev en snabb och smidig skyddsjakt då hon höll kvar den med ståndskall! Brent höll vakt men det var min pappa som lyckades få skottchans på grävlingen. Däremot sköt Brent en kråka med min 30.06, hans första svenska kråka!

Kvällen innan Brent kom hem till oss så hade även pappa hämtat hem afrika troféerna ifrån resan 2013. Så det blev att göra om troféväggen på fredagen då jag kom hem ifrån fem dagars jobbutbildning i Stockholm. Det var spännande och roligt att äntligen få hem grejerna! Fullt med saker högt och lågt i mitt rum, bland annat så var hela sängen full av troféer!

Fler bilder ifrån färdiga resultatet med trofévägg kommer i ett annat inlägg!

Under helgen åkte vi även på viltsafari på Boo. Då det redan börjar bli vår på riktigt så var det mycket djur i rörelse! Vi såg flera hundra dovhjortar och lyckades få en del bra bilder, här nedan så kommer några av mina bilder! Rolig bonus att också lyckas få bild på en råbock,inte så ofta de vill visa upp sig!

Rolig helg och extra kul med besök ifrån utlandet! Alltid kul att knyta nya kontakter och det ska bli spännande att besöka Skottland i framtiden!

Mer om Brent’s besök hemma hos mig kommer på hans blogg – http://www.brentnorburyhunting.co.uk/blog/

A beauty of a Roe Buck – Brent Norbury

February 25, 2014February 25, 2014 Alexandra Hellström1 Comment

Roe bucks are quite a special animal to me. Throughout the season I see plenty bucks shot of different sizes and shapes but they always have their own story. In Scotland the roe buck season starts the 1st of April and finishes the 20th of October. The best time of the year to hunt these beautiful animals is in the end of April when the roe bucks have cleaned the velvet from their antlers and May before the vegetation grows too thick, which makes stalking difficult. In June and to the middle of July this when they can be less active but you can still get one is you are in the right place at the right time. Alternatively, exciting stalking can be had in Scotland during the rut, 3rd week of July until the middle of August. Scotland offers high quality roe buck stalking, from hunting in the forests to hunting bucks out on the open hill.

The perfect landscape for hunting roe bucks.

Last year in the end of June after a day of stacking logs at work my boss said that we will go to the forest in the evening so I can go and find myself a roe buck… I wasn’t expecting my evening to turn out the way it did. We got to the forest a bit late so I decided to sit in a highseat. I would rather of liked to be stalking but with the time against me sitting in a highseat was the best option. Looking out the front of the highseat was an open replanted area of young trees and behind is mature standing timber and a long ride going up hill.

The highseat I sat in looking up the ride.

It was a great evening. Sun setting over the hills, a little wind and not being bitten by midges too often. I couldn’t ask for more. I was expecting to see deer out in front of me in the young trees but I didn’t see anything. Spying the ground extensively. After 10 minutes of sitting there I spied in front and then I looked other shoulder up the ride. There was buck! 100yds away walking from left to right. Looked through my binoculars. He looked like an OK buck but I didn’t have a lot of time to study him so I took the decision to take him. I had to turn around completely and has soon as I put the rifle out on the rest of the highseat he started moving quickly. So I whistled at him and he stopped and looked standing broadside. As soon as I put the cross hairs on his chest I squeezed the trigger and fired. He dropped on the spot. I kept my eyes on him for any movements but he was completely still. After 5 minutes I climbed down the highseat to have a look. While walking up I started thinking ‘This might be a good buck’. I was ready with the rifle just incase. Then I saw him laying there stone dead. It is a very good buck!. I couldn’t believe it! A nice very surprise.

My buck on the ride where I shot him.

I was looking at the buck for quite awhile trying to take it all in. Defiantly the biggest buck I have shot so far. I got a few photos of him then I realised the midges had found me… Quickly dragged the buck out to the road where there was a slight breeze. As soon as I started gralloching there was no wind… I got eaten alive! No face net and pulling my sleeves up to do the gralloch (Gut the deer) made it worse. It had to be the quickest gralloch record! When my boss picked me up he said that it could be the biggest buck of the season shot in this forest. For an upland buck he is very hard to beat. I would of liked to get him mounted but sadly his cape wasn’t too good as he was still in complete winter coat so the hair was falling out. He is now on my wall with my other roe buck but he really stands out from the rest!

Me with my buck

My beauty of a roe buck

Brent Norbury

http://www.brentnorburyhunting.co.uk/

	Alexandra Hellström on Bockpremiär 2018
	Birgitta Gillsjö on Bockpremiär 2018
	Jakt med hund on Jakt efter Spansk ibex
	Alexandra Hellström on Mufflonfår del 1
	Alexandra Hellström on Mufflonfår del 2- trofébedömni…