Sommarbilder på vår dov-herrklubb 2018

Årets herrklubb i vårat vilthägn. Riktigt fina och lovande hjortar. Några medaljkandidater. Foton tagna av mig under augusti. Idag den 31 augusti har alla fejjat utom 1st helskovel.

DSC_2544DSC_2614DSC_2621DSC_2645DSC_2784DSC_2812

Advertisements

Bockpremiär 2018

Bockpremiär är något speciellt. Jag var klarvaken redan kl 03:00 bockpremiären, klockan var satt på 03:45. Jag försökte somna om men det gick inte. För taggad att somna. Ändå låg jag kvar tills alarmet börja spela. Det mesta hade jag plockat ihop kvällen innan så jag var förberedd. Efter frukost och så fort det börjat ljusna en aning så smög jag mig ut. Däremot blev morgonpasset en besvikelse. Jag stötte en flock med 10 dovvilt påväg till tornet, hindar och kalvar. De sprang åt alla håll. Väl på plats i tornet var det stilla. En dovhind som smög undan och sedan inget mer. En perfekt morgon annars, skönt väder utan vind. Alldeles tyst och still. Nordik Roe eka utöver skogen, men rådjuren visa inget intresse. Jag bytte pass och efter en stund fick jag se en svart svans som vifta 100 meter rakt framför mig i det knähöga gräset. Jag kolla igenom kikaresiktet. Ett vildsvin. Oklart vad då jag bara såg halva kroppen. Den visa sig i någon minut för att sedan försvinna till skogs. Det var mina viltobservationer för morgonen. Rådjuren lyste med sin frånvaro. Ändå hade jag just på sista passet sett en bock och get bara några dagar tidigare.

På dagen blev det jobb, jag jobbar sedan slutet av november på Jaktia Örebro. Många förväntansfulla jägare besökte butiken under dagen. Många som inhandla nya lockpipor för både räv och rådjur. Jag kunde inte sluta att drömma om kvällspasset som skulle ske på annan mark där jag under sommaren fått flera viltkamerabilder på en fin bock. En äldre herre som såg ut att vara en returbock. En perfekt bock att skjuta bort. Samtidigt mycket vacker och troligen gjort sitt till rådjurstammen under åren.

BMC CAMERA

BMC CAMERA

BMC CAMERA

Efter jobbet blev det iväg till jaktmarken. Drygt 25 minuter från jobbet. Såg en hel del rådjur på vägen dit. Ensamma bockar. Getter med kid. Jag började dagdrömma om bocken. En förväntan att han skulle komma på lock under kvällen. När jag väl kommer fram till marken så visar det sig att kornåkern precis ska börja tröskas. Traktorer och skördetröskan rulla in samtidigt som mig. Dålig tajming men jag hoppades på det bästa ändå. Marken håller en väldigt stark stam av rådjur och närheten till människan gör dem inte superskygga. Kanske skulle de inte bry sig om skörden. Jag smög mig upp till kvällens första pass som var ett torn uppe i skogen på kullen. Ett pass med riktigt bra sikt åt alla håll. Väl i tornet börja jag locka nästan direkt med Nordik Roe. Om rådjuren väl är i närheten så kommer de ofta inom 8-10 minuter. Jag kör mest aggressivt hets. Det har jag märkt fått bäst effekt. Jag lockar då och då, med några minuters mellanrum. Det blåser en del men vinden är till min fördel. Ljudet av skördetröskan ekar upp i skogsbacken.

Jag ger ändå passet en chans och sitter där i ungefär 50 minuter. Sedan går jag vidare till mitt favoritpass, ett stegtorn. Det ligger mot en åker samt man har bra sikt upp mot skogen som mest består av lövträd. Undervegetationen är rätt död på grund av torkan som varit under sommaren. Så det är lätt att se in i skogen. Jag lockar då och då. Tar lite längre pauser än vanligt. Det är lugnt och stilla. Inga rådjur på fältet på grund av skördetröskan. Sikten från tornet når flera kilometer. Några kilometer bort ser jag betande rådjur. Ingen uppvaktning utan ensamma getter och kid.

När jag suttit i drygt 40 minuter så kommer en get och kid springandes förbi mig. De börjar beta och kidet går snabbt upp till en saltsten som vi placerat i närheten. Geten är drygt 20 meter ifrån mig. Var är bocken? Han kan inte vara långt borta.Förväntan börjar stiga och tankarna snurra. Jag låter bli och locka på ett bra tag eftersom geten är så nära. Det sista jag vill  ha nu är en skällande get. Hon går runt och petar lite och gnager lite på äpplen som vi lagt ut. Plötsligt ser jag en skugga i närheten av kidet, det får panik och rusar iväg. Geten rusar dit. En mård klättrar upp i ett träd, geten står under och trampar och kollar upp i trädet. När klockan närmar sig 20:40 och geten gått iväg mer än 50 meter bort så börjar jag locka igen. Hon står och kollar åt mitt håll, smyger lite framåt och spanar nyfiket. Efter drygt 10 minuter börjar hon kolla mot det täta slyet mot åkern. För att sedan efter några minuter rusa förbi mig på 20 meter med sitt kid. In i bland buskar och snår. En till rödskugga jaga dem. BOCK!

BMC CAMERA

BMC CAMERA

Jag börjar locka intensivt. Efter nån minut dyker geten upp med en bock. Inte vilken bock som helst utan DEN BOCKEN. Bocken från kameran. Min puls går upp i högvarv. De står drygt 20 meter ifrån mig i en vinkel som för mig är omöjlig att skjuta. Kulfång finns men jag har inget stöd eller kan vrida mig mot dem. De står även och spanar mot mig så risken finns att bli upptäckt. Geten kollar framåt och börjar rusa mot slyet som bocken kom ur. Hon springer ut framför mig. Jag börjar vrida mig utifall att bocken följer efter, bocken börjar springa efter men tvärstannar och kollar upp mot mig. Han ser en rörelse och rusar i fullfart efter geten och försvinner i slyet. Helt tyst. Vilket oftast inte är ett bra tecken, ett skällande rådjur betyder osäker på vad den såg men ett tyst då är det ofta kört. Jag får en klump i magen och kvällen känns plötsligt som ett misslyckande. Varför var jag så ivrig? Tankarna snurrar. Mörkret kryper sig på. Minuterna känns som timmar. Jag fortsätter locka och försöker låta som ett kid ihop om att geten ska dra med sig bocken tillbaka. Precis innan de sista minuterna av jakttiden närmar sig ser jag en rörelse 30 meter från tornet. Det är bocken! Han går och betar sly och lyssnar.
Jag lägger an med min Browning X-bolt. Han vrider sig en aning så jag får en bättre vinkel för skott, en väldigt snedd bredsida. Men jag ser min chans. Jag andas ut och kramar skottet. Bocken faller på plats. Några sparkar och sedan är det tyst. Pulsen gör sig åter påmind och lyckan är total!

This slideshow requires JavaScript.

browning

Browning X-bolt Adj i 30.06 samt Nordik Roe lockpipa, ett vinnande koncept!
Råbock nummer 4 för mig med det locket.

Vårtsvin, ett annorlunda svin

Två Sydafrika turer lurades jag utav vårtsvin. Det fanns ingen chans att komma inpå dem eller komma till skott på ett djur i troféklass. Jag kände rentav en besvikelse när jag satte mig på flygplanet hemåt efter resa nummer två i ordningen.  När vi började gå nerför landning i Namibia väcktes ett nytt hopp, ett nytt jaktland med nya möjligheter. Här kanske man skulle kunna ha en chans ändå?

DSC_8089

När vi börjar lämna flygplatsen i Windhoek tidig morgon dröjer det inte länge innan vi ser vilt. Vi hinner komma cirka tio minuter ifrån flygplatsen och det går en ståtlig röd koantilop med ett litet harem alldeles vid riksvägen. Alla i bilen är förväntansfulla. För flera är det första gången på afrikansk mark, det är något magiskt att nästan direkt få se vilt efter en lång och ansträngande flygning. De flesta är trötta och de har varit svårt att sova under flyget. Men när vilt visar sig blir man pigg. Det dröjer inte länge innan vi ser ytterligare vilt. Babianer, vårtsvin, oryxer det är en variation av vilt som vi hinner se innan vi ens är halvvägs till vårt mål, We kebi där vi ska bo och jaga ifrån under vår vistelse.

DSC_0406

På väg mot bilen en av mina första egna jaktdagar i Namibia så stöter vi plötsligt på vårtsvin. Det har varit en lugn jaktdag som börja gå mot sitt slut. Det visar sig efter en del kikarespaning att det är en galt och sugga. Jag smyger tät efter min guide Francois och hans terrier Zeuz. Avståndet är under 100 meter. Djuren kryssar mellan små täta taggbuskar. De är smälter väl in mot den röda sanden när de nyligen har sandbadat. Francois ställer upp triggersticken och jag smyger upp min Browning X-bolt i kaliber 30.06. Nu är avståndet bara 30 meter. Suggan är framme i en glänta och kollar åt vårat håll. Galten skymtar vi igenom en taggbuske. De kollar åt vårat håll men deras dåliga syn avslöjar inte oss. Vinden är också till vår fördel. De är lugna men solen börjar bli kraftigt på nedgång, solnedgångar i Afrika går mycket fort så vi börjar få ont om tid. Djuren är lugna och har inte anat oss. Plötsligt börjar galten nästan röra sig emot oss bland buskarna. Jag står redo och väntar på vad Francois ska ge klartecken. Galten kommer ut fritt och den rör sig sakta på ca 25 meter. Den går med perfekt bredsida samt bra kulfång, då vi står något högre än vårtsvinen. Francois är tyst. Men jag är van vid tidigare afrika resor att det är bäst att ta chansen när tillfälle erbjuds så jag kramar min avtryckare. Galten tecknar fint och startar en riktigt rush efter skottet. Det dammar av rött damm i sanden bakom den. “Missa du? ” Frågar Francois. När han avslutar meningen slår galten på trynet och glider de sista 5 metrarna i sanden. Den försvinner i ett rött dammoln. Jag får ett grattis och Francois terrier rusar ivrigt fram till vårtsvinet. Vi är inte långt efter. Från en seg jaktdag till mycket spänning i sista stund. Ett perfekt avslut på dagen och min första Pumba. Vårtsvinet var inte så stort i kroppen men hade fina betar. Jag är otroligt glad över att äntligen har fått fälla mitt första vårtsvin, så den kvällen firade vi lite extra kring lägerelden. Bästa platsen att dela jakthistorier i Afrika. Mitt jaktparadis.

DSC_0397

DSC_1027

DSC_0895

DSC_8009

DSC_0892

Fakta Vårtsvin – Vårtsvinet är ett till utseendet udda svin. Galtarna har fyra stycken väl synliga vårtor medans suggorna har två. Både galtar och suggor har imponerande betar. Suggornas växer däremot runt snabbare, de är inte lika vida som galtarnas. Galtarna är även betydligt större och grövre kroppsmässigt. Oftast stöter man på vårtsvin när man är ute på jakt efter andra vilt. De är ganska klumpiga i sitt sätt, men om de väl blivit skrämda sätter de iväg i väldig fart. Deras starkaste sinne är lukt, hörseln är duglig men synen är riktigt dålig. Ofta stöter man på vårtsvin som står och spanar en lång stund innan de kommer en vindputs. Om de väl får vittring flyr de direkt likt våra vildsvin. Fast med svansar rakt upp som radioantenner. Spårstämplar av vårtsvin är i klass med rådjur.  Vårtsvinen gömmer sig gärna i grävda hålor vissa tider på dygnet. De gräver inte hålorna själva utan de tar över dem efter Jordsvin (Aardwark).

Vårtsvin kan bli mycket gamla upp till 18 år . Jag sköt en galt i Sydafrika år 2017 som uppskattningsvis var 16-17 år gammal. Den som jag sköt i Namibia i min berättelse var hälften så stor kroppsmässigt men betydligt yngre.

DSC_4942

DSC_4938

Galten från Namibia hänger idag som bogmontage på min vägg. Den är inte bedömd men tror den kanske ligger i medaljklass. Vårtsvinet från Sydafrika väntar jag på betar på sköld.

Vårtsvin är ett av de billigare jaktvilten i Afrika. De finns ofta mycket vårtsvin. Men beror mycket på område samt jordtyp. De föredrar vissa områden mer än andra och är känsliga för torka. De är väldigt beroende av vatten. Så ett av de enklaste sätten att jaga vårtsvin är att vänta vid vattenhål. Men det brukar PHn tycka är mindre kul. Så vanligtvis skjuter man vårtsvin när man är i jakt på annat vilt. De är väldigt aktiva större delen av dagen.

Ett vilt som man bör jaga om man reser till Afrika. Så ta chansen. Åk till Afrika. Du kommer inte ångra dig!