Skogsbocken är ett av mina bästa jaktminnen, jag skrev en artikel om detta jakttillfälle och deltog i Allt om Jakt & Vapens läsareberättelsetävling “troféjakten” år 2014.

Nu så väljer jag att dela den här på min blogg också, hoppas att det väcker en längtan efter årets bockjakt!

Skogsbocken

Inför Råbockspremiären år 2013 var jag taggad och förväntansfull inför jakten. Jag hade köpt ett nytt rådjurslock,clausen roedeer call samt kollat en hel del film med just ämnet lockjakt på råbock. Så när det äntligen var dags för 16 augusti så kände jag mig mer än redo och exalterad över att få bege mig ut med lockpipa och mitt nyinköpta lövcamoställ i högsta hugg. På premiärdagen så tänkte jag ge vår gamla buttolo en chans innan jag valde att prova det nya locket.På morgonen smög jag ut precis när solen började att klättra upp på himlen. En ljuv augustimorgon med dagg och inte alltför mycket vind. Spänningen var på topp när jag klättrade upp i tornet och kollade av omgivningarna. Nu var det bara att vänta och se vad dagen skulle bjuda på för upplevelser.

Premiär dagen på bockjakten såg jag mest bara dovhjortar, då hindar och kalvar som betade lugnt och stilla inte alltför långt ifrån mitt pass på ett kallhygge. Jag observerade däremot en ungbock med sextaggar på alltför långt håll, en bock som jag har observerat flera gånger tidigare under sommaren i sällskap med ett smaldjur. Den bocken reagerade inte märkvärdigt på lock utan han trippade vidare ut på en klövervall istället för att ägna mig uppmärksamhet. Men det var inte den bocken som jag var ute efter på premiär dagen. Då hoppades jag på att jag skulle få chans att få se en lite större bock om det skulle finnas någon mer på trakten. Dagen ledde däremot inte till någon jaktlycka. Sällskap i tornet i form av getingar är inget att föredra när man är ute på jakt. Alltför stor störning och frustration när man får sitta och spreja med radar på getingar som kom och letade efter sitt gamla bo som jag hade upptäckt några dagar tidigare. Kvällen bjöd senare på dålig vind och stundtals regn och knappt något vilt i rörelse överhuvudtaget, endast en dovhind som vallade sin kalv med allför mycket spring i benen. Lite smått besviken när jag gick hem men jag var glad över att jag ändå hade fått se lite vilt och ändå ha fått se en råbock under premiärdagen. Då finns det inte så mycket mer man kan begära egentligen.

Den 17 augusti så missade jag däremot jakten på morgonen, men kvällen var jag taggad och laddad inför. När jag kom hem från jobbet så bestämde jag och min far att vi skulle åka iväg och jaga bock på en annan jaktmark. Den här gången valde jag däremot att testa mitt nya rådjurslock. Jaktkläderna fick bli ett tyst lövcamoställ idag med.  Det hade inte jagats speciellt mycket rådjur på den jaktmarken innan samt det är en mark med nästan ren skogsmark så det var med spänning jag gick mot pass med förhoppning om att få se en skogsbock.

Jag bestämde mig för ett pass vid en gammal kraftledning i en glest gallrad storskog bestående av mesta dels tall. Lite hällmark och mossmark täckt av ljung och blåbärsris där tornet stod placerat. Fin sikt åt alla håll på ca 100 meter ibland tallarna. Tornet står även lite högt på en bergknalle, vilket gör att det inte är lika vittring känsligt och det ger även en bra överblick på omgivningen.

Förväntansfull med det nyinköpta rådjurslocket så klättrade jag upp och gjorde mig beredd. Jag spanar snabbt runt och testar skjutstöd. Det känns bra och jag kom snabbt tillrätta. Sedan börjar jag locka med en serie på ca 4-5 stycken kontaktljud med lockpipan. Jag börjar långsamt spana runt tornet och jag försöker röra på mig så lite som möjligt för att inte skapa onödiga ljud eller alltför mycket rörelse. Efter några minuter hör jag ett dovt rassel bakom tornet. Jag vrider mig försiktigt runt och får se rygg samt bakdel av ett rådjur som kliver in ibland ett par grannar ca 100 meter bakom mig. Jag tror att jag inbillar mig att jag bara såg en rödsiluett. Magkänslan hoppas på att det var en bock.

Jag testar att locka med ytterligare ett par kontaktljud. Ingenting händer på något som känns som flera minuter, men antagligen bara var någon minut då pulsen redan hade kickat in. Plötsligt ser jag rörelse ibland granarna och ett rådjur som kliver ut utanför granarna och börjar trava åt vänster alldeles bakom tornet. Medans rådjuret är i rörelse och inte har fokus åt mitt håll, så sätter jag mig bakåt i tornet istället och hamnar i en sittposition som känns som en konstig yogaställning så jag får både stöd på tornet och knästöd. Alldeles innan rådjuret lämnar granpartiet så får jag se en pensel under magen, magkänslan hade rätt!

Jag får in bocken i siktet när han går i genom ett parti med höga ormbunkar då jag bara ser rygg och huvud testar jag att locka igen på bocken. Nyfiket stannar han upp mitt i travet och vänder upp nosen åt mitt håll, vinklar ståtligt bak huvudet och visar hornen. Då ser jag att det inte är en liten bock, utan en fin sextaggare. Pulsen ökar och jag känner hur jag måste försöka tagga ner lite och få lite kontroll över andningen. Nu travar  bocken upp på samma häll som tornet står på och är ca 100 meter bort ifrån mig ibland tallar och ljung.

Nu ser jag hela kroppen så jag blåser på ett kraftigt kontaktljud. Bocken stannar upp direkt när han hör lockpipan, snett i front emot mitt håll. Jag sitter beredd och siktar in mig på bocken. Jag håller i bogvecket och kulan går in framför den ena bogen och ut alldeles bakom den andra. Det blev som ett typiskt afrikaskott. Bocken föll ihop pladask i skottet och rörde sig inte ur fläcken. Jag känner hur hjärtat slår i hundraåttio och rusar fram till skottplatsen då jag vill se hur det gått. Men där på plats ligger han, mitt livs andra råbock samt min första bock på lock! Jag lyckades att överlista skogsbocken!

Flera gånger tidigare år har jag försökt att locka in rådjur med buttolo men det har varit utan resultat. Det här var en av de första gångerna som jag testade rådjurslocket clausen roedeer call. Jag kan ju säga att jag är mer än nöjd med mitt första försök med locket! Det finns en skönhet och riktig spänning när man lyckas med att fälla sin första råbock på lock. Ett minne som jag alltid kommer att bära med mig. Nu så längtar jag efter augusti och de ljuva höstkvällarna på råbockspass.