A beauty of a Roe Buck – Brent Norbury

Roe bucks are quite a special animal to me. Throughout the season I see plenty bucks shot of different sizes and shapes but they always have their own story. In Scotland the roe buck season starts the 1st of April and finishes the 20th of October. The best time of the year to hunt these beautiful animals is in the end of April when the roe bucks have cleaned the velvet from their antlers and May before the vegetation grows too thick, which makes stalking difficult. In June and to the middle of July this when they can be less active but you can still get one is you are in the right place at the right time. Alternatively, exciting stalking can be had in Scotland during the rut, 3rd week of July until the middle of August. Scotland offers high quality roe buck stalking, from hunting in the forests to hunting bucks out on the open hill.

Bild

The perfect landscape for hunting roe bucks.

Last year in the end of June after a day of stacking logs at work my boss said that we will go to the forest in the evening so I can go and find myself a roe buck… I wasn’t expecting my evening to turn out the way it did. We got to the forest a bit late so I decided to sit in a highseat. I would rather of liked to be stalking but with the time against me sitting in a highseat was the best option. Looking out the front of the highseat was an open replanted area of young trees and behind is mature standing timber and a long ride going up hill.

Bild

The highseat I sat in looking up the ride.

 It was a great evening. Sun setting over the hills, a little wind and not being bitten by midges too often. I couldn’t ask for more. I was expecting to see deer out in front of me in the young trees but I didn’t see anything. Spying the ground extensively. After 10 minutes of sitting there I spied in front and then I looked other shoulder up the ride. There was buck! 100yds away walking from left to right. Looked through my binoculars. He looked like an OK buck but I didn’t have a lot of time to study him so I took the decision to take him. I had to turn around completely and has soon as I put the rifle out on the rest of the highseat he started moving quickly. So I whistled at him and he stopped and looked standing broadside. As soon as I put the cross hairs on his chest I squeezed the trigger and fired. He dropped on the spot. I kept my eyes on him for any movements but he was completely still. After 5 minutes I climbed down the highseat to have a look. While walking up I started thinking ‘This might be a good buck’. I was ready with the rifle just incase. Then I saw him laying there stone dead. It is a very good buck!. I couldn’t believe it! A nice very surprise.
Bild

My buck on the ride where I shot him.

I was looking at the buck for quite awhile trying to take it all in. Defiantly the biggest buck I have shot so far. I got a few photos of him then I realised the midges had found me… Quickly dragged the buck out to the road where there was a slight breeze. As soon as I started gralloching there was no wind… I got eaten alive! No face net and pulling my sleeves up to do the gralloch (Gut the deer) made it worse. It had to be the quickest gralloch record! When my boss picked me up he said that it could be the biggest buck of the season shot in this forest. For an upland buck he is very hard to beat. I would of liked to get him mounted but sadly his cape wasn’t too good as he was still in complete winter coat so the hair was falling out. He is now on my wall with my other roe buck but he really stands out from the rest!

 Bild

Me with my buck

 Bild

My beauty of a roe buck

Brent Norbury

http://www.brentnorburyhunting.co.uk/

Advertisements

Filmrecension – 100 % Älgjakt film av Manollo Rodriguez

I dagsläget helt klart den bästa älgjaktsfilmen som jag någonsin har sett. Filmen fångar upp alla upplevelser och intryck som jakt ger och man får se så mycket mer än bara skottscener. Den ökar verkligen längtan efter en riktigt bra älgjakt! Filmen bjuder på väl dokumenterade löshundsjakter med gråhundarna Nippa och Akito som är Manollos egna hundar. Det är med spänning som man leds in till flertal ekande ståndskall. Filmen varvas också med scener ifrån drevjakt på älg, men störst fokus ligger på löshundsjakten. Ovanligt vackra miljöer och genomtänkta vyer samt spännande kameravinklar. Både jakt och naturupplevelsen är verkligen närvarande under hela filmens gång.

Filmen har genomgående hög spänning samt jaktstämning håller kvar under hela filmens gång. Äkta känsla av riktig vildmark och oändliga skogsmarker med goda älgkontakter. Fin skildring av löshundsjakt och man känner sig delaktig vid insmygningarna på de flera långvariga ståndskallen som hundarna gång på gång presterar. Svindlande vyer och skogsmarker med årstids växlingar ifrån höst till vinter. Så fångar man verkligen årstidsväxlingen i bild.

Det bjuds på mer än bara skottscener och varje jakt i filmen har sin egen liten historia. Älgjakts poesi på hög nivå! Trevligt berättat och fint genomskildrat om hur jakterna genomförs samt känslor under tiden. Ständig spänning med många smygsekvenser som sedan leder till skottchans. Det känns som man är med och smyger sig in till älgarna. Pulshöjande!

Filmscenerna håller mycket hög och godkvalité. Det är avslappnat och framförallt stadigt filmat. Inga svajiga scener med plötsliga in och ut zoomningar. Vilket höjer filmens kvalité på ett mycket bra sätt. Jaktscenerna varvas av harmoniska landskapssekvenser. Mycket rogivande och stämningsfull bakgrundsmusik som varvas av gråhundarnas sjungande ståndskall om och om igen.

Mesta dels av filmmaterialet ca 99 % är filmat av Manollo själv med fast kamera på stativ samt att kameran är monterad på bössan. Filmen är 90 minuter lång och bjuder på mycket vackra jakt och naturupplevelser! Man dras verkligen med i jakten! 100 % älgjakt är även Manollo Rodriguez första film, vilket är en riktigt imponerande start! Det finns flera filmer i andra teman på gång,så ni får hålla utkik på efter nästkommande filmer.

Slutligen så tycker jag personligen att det är en mycket sevärd film som skildrar älgjakt på ett ärligt och vackert sätt! Trevligt att mer fokus hamnar på annat än drevjakt, man får chans att se viltet längre stund och inte enbart när det rusar fram för skott. Högklassigt och fint filmat för att vara svensk producerad jaktfilm samt producerad på största del egen hand. Den bjuder verkligen på 100 % jakt- och naturupplevelser samt jaktstämning kring själva jakten finns verkligen med. Så jag tycker att den helt klart lever upp till sitt namn!

Bild

Du kan läsa mer om Manollo Rodriguez på hans hemsida samt jaktblogg. Där hittar du också vart ifrån du kan beställa filmen-

http://www.rodriguezhunting.se/

Dagens bloggtips! Julia Jidesjö

Om ni inte har varit inne och läst min kompis Julia Jidesjös jaktblogg så är det dags nu!

Så himla kul med andra tjejer som verkligen brinner för jakten och väljer att blogga om det! Grymt tufft och stor GILLAS!

Julia är en ung kvinnlig jägare på 18 år men har hunnit med mer än de flesta när det kommer till jakten. Ett antal jaktresor till Sydafrika sedan 14 års åldern och hennes dröm är att jobba som proffesional hunter i Sydafrika. Mycket jaktbilder och spännande inlägg samt fortsättning på äventyret!

Hon finns också på facebook och du hittar hennes sida här – https://www.facebook.com/alltinomjakt

Här hittar du också ett reportage för tidningen “Min Jakt” som Julia har skrivit om just Sydafrika och hennes dröm – http://issuu.com/gyllsand/docs/mmj_8-13 (reportaget startar på sida 97)

Så in och kolla in hennes jaktblogg!

BildBild

http://alltinomjakt.forme.se/

Ta en bättre trofébild del 2

Jag tycker det är riktigt roligt med trofébilder och jaktbilder överhuvudtaget så därför kände jag mig nyfiken på att skriva ännu ett till inlägg om ämnet. Samt om vad som gäller med bruk av bilder, när det inte handlar om ens egna bilder på nätet samt allmänt.

Varför du också ska lägga mer tid på dina trofébilder och jaktbilder?

  • Du ger en bättre bild av dig själv utåt som jägare. Om man lägger så pass mycket tid på att vara ute i skog och mark, varför inte lägga några extra minuter på ett bra foto när man äntligen lyckas nedlägga ett vilt? Djuret behöver inte ligga platt som en pankaka på sidan som det precis har blivit överkört av en lastbil när du väljer att ta din bild. Om du tar ur djuret innan fotografering så kan det vara passande att efteråt flytta djuret eller “magpaketet” ur bakgrunden av ditt fällda vilt så det inte behöver störa samt förstöra bakgrunden eller förgrunden av din bild. Även om urtagna djur och blod hör till med jakt så gör det sig inte vackert på bild och man kan lätt väcka förakt hos andra människor som inte jagar samt andra jägare om det blir för mycket blod och djur som ligger på hög i dåliga positioner. Det är viktigt att visa djuret samma respekt ifrån skott till foto.

Bild

  • Inte för mycket blod. Det behöver inte se ut som en slaktplats eller slaktbod där du väljer att fotografera. Blodet ska inte ta över bilden.Om det går så torka gärna bort överflödigt blod ifrån viltet. Välj att vända bort utgångssidan på viltet.
  • Om du lägger ner lite tid åt dina bilder så får du trevligare bilder till albumet,till facebook och att visa upp för dina nära och kära!
  • Istället för att väcka ett ont öga emot jakt kan du väcka nyfikenhet och öppna ögon för andra när det gäller jakt! Man bevisar att man faktiskt respekterar sitt vilt och det blir svårare för jaktmotståndare att ifrågasätta och “leta fel” om man är noga med hur man framvisar sin jakt i bilder. Kanske fler får upp skönheten med jakt och någon annan lär sig något nytt?

Bild

Bild

  • Utmana dig själv! Testa nya fotovinklar samt sätt att fotografera. Fotografera ståendes passar inte alltid beroende på vilt och position på djuret. Du kan ju fånga något extra om du till exempel fotograferar ståendes på knä eller liggande på mage? Tänk grodperspektiv. Tänk “det här har jag ju inte testat innan”.  Det är oftast vackrare när man kommer ner på samma nivå som djuret som man ska fotografera. Det ser större och praktfullare ut. Det kan också ge bakgrunden ett annat liv.
  • Se dig omkring innan troféfoto. Hur är miljön? Finns det något som skulle kunna ge något extra eller en mer stämningsfull bakgrund som kan göra bilden mer berättande? Om det t.ex är ett djur fällt för en hund under ett drev kan det ju vara roligt att ha med din jaktkompis på ett hörn.  Om det är någons första fällda vilt kan man ju gärna ha med en grankvist i hatten på personen ifråga.

Bild

  • Glöm inte din fyrfota vän. Om du har en jakthund försök ta någon bild per höst/vinter där hunden inte hänger över eller luggar ett fällt vilt. Det är härligt med bilder på hundar när de är i skog och mark samt fint efter en avslutad jaktdag fotografera sin hund. Med tanke på att det också händer att jakthundar kan komma bort under jakt eller rymma på grund av sin jaktlust så kan det vara till en fördel att ha en del bilder på sin hund. Det gör det enklare om hunden hamnar på villovägar då det i dagsläget finns många olika medier att dela information över.
  • När man fotograferar djur så blir det bäst bilder när man kommer ner på djurets nivå.
  • Fota vilt genom kikarsiktet med mobiltelefonen. Spännande metod om man har glömt kameran hemma. Du använder då kikarsiktet som en zoom funktion. Det kan vara krångligt med en del telefoner men resulterar i roliga och annorlunda bilder av vilt.

BildBildBild

Angående bilder på nätet. Det är vanligt på instagram och liknande att människor använder andras bilder, då för det mesta troligen utan lov eller en aning om vem som bilden egentligen tillhör. Men jag tror däremot inte att så många vet vad som gäller vid användning av bilder som man inte själv har fotograferat. Nästan alla bilder skyddas utav upphovsrätt, men det finns en del hemsidor som har bilder som är “royaltyfria” det vill säga är utan upphovsrätt som man då kan ha rätt att få använda i information eller på en egen hemsida, en del “royaltyfria” bilder är helt gratis och en del kan köpas. Så egentligen får man inte ta bilder ifrån google, privata sidor samt facebook bland annat och använda för bruk offentligt utan att ha frågat upphovsrättshavaren. Men i många fall är det okej om man ändå hänvisar till sidan därifrån man tog bilden (hemside adress) eller nämner fotografen i text med bilden eller skriver in fotografens namn i bilden, då har man ändå valt att presentera den som faktiskt har fotograferat men det är fortfarande viktigast att fråga ägaren av bilden om den faktiskt får användas i det sammanhang som du har tänkt. Annars gör man sig skyldig till bildstöld. Det är endast fotografen som har den ideella samt förfogande rätten till bilden. Ideell rätt menas att fotografen har rätt att alltid bli nämnd i samband med bilden. Förfogande rätt menas att om fotografen önskar att få betalt för sina bilder vid användning eller önskas att bli tillfrågad innan en av dennes bilder används av någon annan.

Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid samt 50-70 år efter han eller hennes död (50 år för bilder)! Så tänk efter innan du använder en bild ifrån nätet om du har tänkt använda den “offentligt”. Mina bilder får inte användas utan mitt tillstånd eller medgivande och det gäller även alla andra fotografer där ute. Om mitt namn syns med i bild eller nämns i text kring bilden så är det däremot mer okej om det skulle hända, men jag som fotograf vill helst bli tillfrågad innan då man annars inte vet vart en bild kan hamna eller i vilket sammanhang. Om man bryter mot upphovsrätten genom att ta och använda någon annans bild utan tillstånd eller att ha nämnt vem som är fotograf i sammanband med uppladdandet eller spridning av en bild så har man gjort sig skyldig till ett lagbrott. Man kan då riskera böter eller om man har riktigt otur fängelse för stöld av andras bilder, läs mer utförligt om vad som gäller angående upphovsrätt och bästa tips för att skydda sina egna bilder i artiklarna nedan.

Bra länkar och artiklar som tar upp upphovsrätten och vad som gäller med bilder –

http://www.omwebb.se/upphovsratt-pa-natet-for-fotografier-och-illustrationer/

http://www.moderskeppet.se/live/efter-70-ar-ar-det-nastan-fritt-fram-att-strunta-i-upphovsratt/

http://www.blf.se/category/tips-rad/upphovsratt-copyright/

http://www.bus.se/1030

Elusive red deer – Brent Norbury

This is an introduction all about red deer and a few stories from experiences I have had over the years. The red deer (Cervus elaphus) are the UK’s largest land – mammal. Hunters travel from all over world to hunt these magnificent animals and most of them come to the wilds of Scotland. In southern Scotland the red deer’s habitat is largely forest and woodland but in the highlands they are roaming the open hills and moor ground. Woodland red deer hinds (females) can breed at 16 months old. Smaller hill deer may not reach sexual maturity until they are 2 – 3 years old. Red deer are herding deer. Herd sizes vary according to sex, habitat type/quality, deer density, degree of disturbance, animals gathering on a food source or hard weather. The sexes are usually segregated for most of the year, stags move into hind areas as the rut approaches. The mating season, known as the rut, begins in mid September and continues to late October. The stag then tries to round up as many hinds as possible. It is a desperately busy time for him. When he is not engaged in collecting his hinds or fighting off rival males, he will be busy bringing hinds back to his group. In between he has to find time – and strength – to serve them and to snatch a few mouthfuls to eat. It is then that the stag finds his voice, roaring his challenge to all comers. Hinds normally give birth to single calves from late May to June. Twins are sometimes born, but they are rare. Red deer are herbivores and graze a wide variety of plants from grasses and heather to shrubs and trees. In summer the adult deer have a distinctive reddish-brown coat which becomes darker brown or grey in the winter. Their weight is variable depending upon the food available and, in the Highlands, stags average between 90-140 kg and hinds 65-70 kg. The stag is famous for its proud bearing and magnificent antlers. A twelve pointer is called a ‘Royal’ and its points are described as ‘Brow, bay, trez and three on top. The brow tine branches out at the base of the antler, the bay and trez further up, and the top may branch out into three or more separate spikes. The definition of a point is simple. If a wedding ring can stay on a spike it’s a point. They shed, or cast their antlers every year, usually in March or April. The new antlers start to grow at once and reach maturity about the end of July.

A woodland stag know as a ‘Spiker’

Red hind with its calf

Stag with his hinds in the rut

I have been working with red deer for the last 5 years in the forests and hills of Scotland. Of all the deer in the UK they are definitely my favourite to hunt. They can be very challenging to stalk so I’ve always liked to call them the ‘unpredictable’ deer because you can never guarantee what’s going to happen when stalking into these beasts. I first got introduced to red deer when started working for ‘Strahanna Stalking’ in 2009 and where I still work today. After taking clients out for stags and hinds I had never shot a red deer myself until the next year in the stag rut. I was lucky enough to have the evening off and my boss said I could go to a small piece of forest and try for a stag. On the start of the stalk I could of shot a fox but decided not too (which is not like me but I’m glad now I didn’t shot it!). Sneaking around the forest edge slowly I turned a corner, I looked under a group of larch trees which was quite open and I could see the body of a red deer only 90m. It was hard to tell what it was but I was sure it was stag. I stalked closer to get a better look and got into position and waited. It was a stag but couldn’t see the antlers. It was covered by a fallen tree and he was only 60m away from me. I remember saying to myself “it doesn’t matter how big or small you are I’m going to take you”. The stag moved forward, saw the antlers and then the chest so I took the shot! It ran and crashed through the trees and I just could see it fall over 30m away. I slowly walked up to it and it was stone dead. It was an young 8 pointer! I was so happy! My first red deer and it was a stag! Next I had a problem… How I am going to get this out of here? So I got an idea and had the farmer I do fox control on bring his Argo cat. That made it easier than dragging and I thanked him a lot and my boss! Whiskey flowed that evening!

In the forest with my stag

Shot with my Tikka t3 6.5 x 55

After working with red deer in the forests of Galloway I decided I would like to try a new adventure in the highlands. I got a job as a Ghillie for the stag season working on the deer stalking estate Corrour. This was when I got to see a different type of stalking that I was not use to. Open hill ground with no trees to hide behind and plenty of walking. One of the highlights I experienced was too see the red stags rutting. I hadn’t witnessed it in the south because they usually rut inside the forests, you only hear them roaring now and again and never see them fighting. But that all changed when I was in the highlands. Sitting on the hill tops listening to the glens echoing of the roar of stags, watching them fight each other and trying to control their herds from other competition was spectacular! I was lucky enough to get the chance to shoot a very nice stag at the end of the rut which was a surprised gift from the stalkers! The stalker I had been working with through the season took me out and I was told to bring my rifle but I didn’t know why. We saw a stag on the hillside far away in the distance and when I was told I was allowed to shoot him I couldn’t believe it! He was holding around 40-50 hinds by himself. The wind was going straight towards them from us so we had to do a long walk round over the hills which nearly took 2 hours and we got caught in a snow blizzard as well. We stalked into them from above and we were getting close but then a hind had spotted us so they got spooked and ran a little around the hill but settled down again for my luck! Got within 300m and then I had to crawl the rest on my own until I was in a suitable range to shoot. Eventually I got 220m from him and realised I couldn’t go any further or I would be spotted. I laid down by a rock and put the rifle on the bipod. The stag was directly in front of me and standing broadside. I didn’t hesitate and tried not to get stag fever. I aimed a few inches high for the shot and squeezed the trigger. He jumped and ran for 50m heading across the hill. I saw him stumble over and disappear behind a bank. I had a good feeling he was down, I was happy with my shot. I started to walk towards where I last saw him and by this time stag fever had kicked in! Anxious to see him, I looked over the bank and there he was. This was first time I had properly looked at his antlers and he was much bigger than I thought! A beautiful 13 pointer! I was overwhelmed with joy and thankfulness! A dream come true. Whiskey flowed that night too!

Red stag roaring on the hill

Myself with my trophy

After the stag season I stayed at Corrour and helped with the winter cull. This was another great experience to be part of. I learnt a lot more about red deer and methods of stalking them in these periods. When I finished at Corrour I went back to Strahanna for the spring, summer stalking and later returned to Corrour to do another season with the stags. After that I was back at Strahanna and I have stayed there as their deer stalker. I have shot quite a few red deer in this time and have taken plenty of clients out stalking but what I like most about red deer is I always seem to be learning new things about them and everytime I’m stalking the situation is never the same. This to me is what makes them so exciting to hunt!

Brent Norbury

www.brentnorburyhunting.co.uk