Varför jakten betyder så mycket för mig

Sedan jag var med min far ut i skogen på bockjakt för första gången som en liten tjej på fyra år, så har mitt intresse för djur och natur bara vuxit genom åren. Den där kvällen när vi satt ute och jagade bock i augusti är mitt första jaktminne. Jag minns att min far lyckades skjuta en bock och medans han gick ut i skogen för att hämta in den så fick jag stå ensam kvar och vänta. Jag behövde inte vänta länge i det grå kvällsdiset, men det räckte för att jag gråtande skulle stå och ropa efter min far. Min största rädsla ute i skogen då var räven, jag trodde han gillade små barn.

Allt efter åren gick så hängde jag med min far en hel del på jakt och dess procedurer. Han skolade in mig till att bli jägare, han lärde mig allt ifrån grunden och det var aldrig någon stress utan de fick ta den tid som behövdes.

Jag började även spendera mycket tid ute i vårt hägn redan som barn, där jag observerade och lärde mig mycket om dovhjortarnas och mufflonfårens levnadsvanor. Jag började fotografera djuren i hägnet när jag var omkring nio till tio år gammal. Jag lärde mig snabbt att urskilja individer bland våra djur och jag var den första och fortfarande enda i familjen som kan se skillnad på alla djur (eller i alla fall mufflonfåren, dovhjortarna och framförallt dovhindarna måste jag erkänna är svårare att se skillnad på).

Så det dröjde inte länge tills jag fick börja bestämma över vilka djur som skulle sparas vidare för avel och vilka som skulle skjutas bort för att släppa fram bättre individer. Jag började även vara med och assistera under jakter i hägnet.

När jag var ca tio -elva år så hade intresset av att skjuta något själv stigit enormt. Jag började känna mig mer mogen för att själv hålla i bössan. Så vi började öva skytte med först luftgevär och sen började vi långsamt öka kaliber.

litenalex2

Det första klövviltet som jag sköt var en mufflontacka med horn. Det kändes bra att ha möjlighet att starta i hägn.

Åren efter så började jakten ta upp mer av min tid. Jag började även att uppsiktsjaga med min far. Jag hjälpte till en hel del med skyddsjakt i hägnet på kråkfågel samt sköt en del rävar. Sen så fick jag även vara assistent när man väcktes klockan sju på morgonen av att hundarna hade smitit in under ladugården och hade det roligt med ståndskall på grävlingar.

Mitt jaktintresse har vuxit hela tiden och man kan säga att det ”exploderade” efter min första Sydafrika resa 2011. Jag fick ett helt nytt självförtroende för jakten. Jag och min far var två veckor och jagade, jag själv lyckades att fälla fyra stycken antiloper. Det var ofta snabba och korta chanser där nere, vilket bjöd på svårare skott.

Charmen med jakten är att jag alltid känner mig så nära till naturen, vart jag än befinner mig. Det är en frihet att ha tillgång till en jaktmark och få kunna komma ut i skogen. Jakten har bjudit mig på mycket fina naturupplevelser! Dagarna när man har varit osäker på att gå ut har ofta visat sig bli de mest lyckade, när de har gällt viltobservationer och skottchanser.

Men det är väl det som är det vackra med jakten, man vet aldrig vad som väntar.

// Alexandra Hellström

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s